Möte 2020-04-15

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om översyn och utredning av nya personalpolitiska insatser och förmåner för att främja stadens kompetensförsörjning. Motionären anser att staden behöver göra mer för att behålla kunniga medarbetare genom att kontinuerligt se över de förmåner och personalpolitiska insatser man erbjuder för att på både kort och lång sikt klara kompetensförsörjningen. Några av de åtgärder som föreslås är pensionsväxling, möjlighet att köpa årskort på SL med löneavdrag, utvecklingsprogram för specialister samt en permanent kompetenssatsning.

I en skrivelse till kommunstyrelsen från Clara Lindblom m.fl. (alla V) föreslås att alla värderingar avseende bostadsrättsombildning ska stoppas då det värderingsföretag som utför värderingarna även arbetar med bostadsrättsombildning och friköp av bostadsrätter och att detta betyder att företaget inte kan anses vara oberoende.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en utredning av möjligheterna att installera solcellsdrivna parkbänkar med anslutning till kommunalt Wifi och möjlighet till laddning av mobiltelefoner, elcyklar och elsparkcyklar samt ett samarbete med företag som tillhandahåller elsparkcyklar.

En policy för Stockholms stads konton i sociala medier har tagits fram. Policyn slår fast grundläggande principer och ramar för stadens närvaro i sociala medier. Detta för att göra det tydligare vad som krävs av staden vid närvaro på sociala medier och att främja en hög kvalitet på stadens konton.

Tillitsdelegationen lämnar i Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten (SOU 2019:43) förslag om det fortsatta arbetet med tillitsbaserade styrning och ledning för de statliga myndigheterna. Förslagen bygger på den empiri som delegationen samlat in under uppdragets genomförande. Delegationen beskriver även ett antal lärande exempel på och konkreta resultat av tillitsbaserad styrning och ledning.

Tillitsdelegationen lämnar i betänkandet två förslag, ett om stöd till statliga myndigheter och ett om en regeringsnära utvecklingsmiljö.

Tillitsdelegationen förslår att regeringen inrättar ett stöd till statliga myndigheter. Stödet ska bestå av information och kunskap om tillitsbaserad styrning och ledning, en plattform för erfarenhetsutbyte och samarbete, processtöd samt kompetensutveckling. Arbetsgivarverket föreslås få i uppdrag att tillhandahålla stödet riktat till statliga myndigheter. Stödet ska bidra till ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete inom den offentliga sektorn och för att förändringarna ska kunna bestå över tid. Regeringen bör även vidareutveckla sin styrning för att bidra till att myndigheter, kommuner och landsting får goda förutsättningar för att styra och leda mer tillitsbaserat. Tillitsdelegationen bedömer även att myndigheterna bör uppmuntra det tillitsbaserade ledarskapet och medledarskapet samt skapa förutsättningar för det. Det bör ske utifrån ett medborgarfokus och en helhetssyn på verksamheten i syfte att utveckla bättre resultat för medborgare och företag.

Delegationen föreslår också att det inrättas en regeringsnära utvecklingsmiljö. Detta bör ske genom att regeringen tillsätter en kommitté som får i uppdrag att skapa en arena, RUM, för att kunna överväga och identifiera eventuella lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Arenan ska föra samman relevanta aktörer för dialog, identifiera problem och möjliga lösningar för att skapa en helhetssyn på den aktuella utmaningen. Arenan ska komplettera det som produceras av det övriga kommittéväsendet, med den stora skillnaden att förändringarna kan genomföras snabbare eftersom utredningar, remisshantering eller regeringsbeslut inte behöver inväntas när sådana inte krävs.

Förslagen bygger på att delegationen bedömer att det finns vinster för medarbetare och medborgare med en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillitsdelegationen har funnit flera konkreta resultat av arbetet hos de myndigheter som prövat att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Till exempel har handläggningstider kortats, handlingsutrymme ökat samt har motivationen bland medarbetarna ökat.

I Tillitsdelegationens tidigare betänkande Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47) fastställdes sju vägledande principer (tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap och öppenhet). Dessa kompletteras med ”långsiktighet”, i syfte att betona vikten av att det som myndigheterna gör ska vara hållbart över tid. Tillitsdelegationen konstaterar att dessa principer fungerar väl som stöd i att identifiera åtgärder för att lösa problem och utmaningar. Utredningen har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

Boverket har skickat förslag till föreskrifter och allmänna råd om detaljplan samt förslag till allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan till bland annat Stockholms stad för besvarande. Under våren 2019 remitterade Boverket ett första förslag till föreskrifter och allmänna råd med anledning av ovanstående statliga beslut. Boverkets remiss besvarades av kommunstyrelsen den 19 juni 2019.

Boverket har nu remitterat ett bearbetat förslag på remiss. Förslaget syftar till att reglera de grundläggande förutsättningarna för överföring av information i detaljplaner samt hur detaljplaner ska utformas tekniskt för att göra det enklare att utbyta information om detaljplaner digitalt. Staden besvarade remissen den 13 mars 2020 med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med anledning av kort remisstid. Ärendet anmäls därför till kommunstyrelsen i efterhand.

Mot bakgrund av bristen på skyddsutrustning under coronapandemin har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), länsstyrelsernas samordningskansli, i dialog med Stockholms, Göteborgs, Malmös och Uppsalas kommuner tagit fram ett gemensamt förslag om att dessa ska bidra till att gemensamt finansiera stora volyminköp av skyddsutrustning, desinfektionsmedel med mera.

Genom att de fyra kommunerna borgar för ett lån hos Kommuninvest till SKR:s bolag SKL Kommentus AB kan inköpscentralen agera på världsmarknaden för att bistå främst Sveriges kommuner med försörjning av utrustning på längre sikt.

Stockholms stad avser ingå en principöverenskommelse om samverkan, även kallad ramverk, med tillhörande borgensåtagande. All borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige enligt styrdokumentet ”Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad” (KS 2019/685). All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Årlig avgift ska fastställas av kommunstyrelsen.

Från den 1 juli 2020 kommer asylsökandes möjligheter att flytta till eget boende (EBO) i vissa områden att vara begränsade, efter en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2020. 32 kommuner, varav Stockholms stad är en, ska få anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen. Anmälan ska föregås av att länsstyrelsen får möjlighet att yttra sig. De delar av kommunen som anmäls till Migrationsverket ska ha socioekonomiska utmaningar. För att kunna identifiera relevanta områden att anmäla till Migrationsverket har staden använt sig av kombinationen SCB:s DeSo-områden och deras öppna geodata. Det finns bland annat fyra variabler som visar hur den socioekonomiska tyngden ser ut avseende arbetslöshet, utbildningsgrad, inkomster och utländsk bakgrund. Vid samkörning av dessa fyra variabler för att se vilka DeSO-områden, Demografiska statistikområden, som utmärker sig avseende alla fyra framkommer 15 DeSO-områden. Dessa områden finns inom stadsdelarna Tensta, Rinkeby, Husby och Skärholmen. Stockholms stad kommer anmäla dessa områden till Migrationsverket. Staden kommer att noga följa utvecklingen så att det till höstens ansökningsomgång blir möjligt att justera utifrån en djupare analys avseende statistik, effekter och konsekvenser.

Utredningen om idéburna aktörer i välfärden lämnar i betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56) ett antal förslag i syfte att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden.



Definition och registrering av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet

Utredningen föreslår en ny lag där idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet tydligt definieras. Lagförslaget innehåller även ett frivilligt registreringsförfarande för att särskilja idéburna aktörer från andra aktörer.



Idéburet offentligt partnerskap

I betänkandet presenteras ett antal kriterier för vad som är kännetecknande för idéburna offentliga partnerskap (IOP). Utredningen har även tagit fram en särskild vägledning som innehåller alternativ för hur IOP kan ingås med beaktande av gällande regelverk, som kommunallagen, upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna. Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att förvalta och utveckla vägledningen samt arbeta med informationsinsatser kopplat till IOP.



Förslag som rör offentlig upphandling

Utredningen har analyserat vad det finns för utrymme att inom ramen för befintlig lagstiftning för offentlig upphandling bättre ta tillvara det mervärde som idéburna aktörer kan bidra med. Utredningen föreslår att Upphandlingsmyndigheten ges i uppdrag att arbeta med informationsinsatser särskilt riktade mot idéburna aktörer och upphandlande myndigheter i syfte att öka idéburna aktörers medverkan i offentliga upphandlingar.

Vidare bedömer utredningen att det finns ett rättsligt utrymme att införa en möjlighet i 19 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU) att i vissa fall reservera kontrakt till idéburna aktörer. Kontraktet ska avse de välfärdstjänster som räknas upp i bilaga 2 a till LOU (hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster, administration inom socialtjänsten samt utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning). En förutsättning för att reservera kontrakt är enligt förslaget att det bidrar till att förverkliga den sociala målsättningen med tjänsten och leder till budgetmässig effektivitet.

Utredningen föreslår även dels en ändring av LOV så det framgår att EU-rättens grundläggande principer inte ska tillämpas på valfrihetssystem som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse, dels att det införs en bestämmelse i LOV som gör det möjligt att reservera rätten att ansöka om att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna aktörer, under förutsättning att det föreligger särskilda skäl.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de senaste årens ökande bostadsbrist har inneburit att allt fler oseriösa fastighetsvärdar sett chansen att tjäna snabba pengar på att tillhandahålla bostäder som inte når upp till den säkerhet och kvalitet som hyresgäster har rätt att vänta sig. Stockholms stad bör uppvakta regeringen om att återinföra förvärvslagen som ger kommunen rätt att förhindra oseriösa fastighetsvärdar att skaffa sig fler fastigheter.

Vidare framförs i motionen att staden bör se över sina nuvarande möjligheter att kraftfullt ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och se över markanvisningspolicyn för att tydligt visa att staden inte accepterar att hyresgästernas säkerhet och välmående sätts på spel.

Slutligen föreslås i motionen att ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter ska sammanställas i syfte att skapa en tydlig bild av problemens omfattning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att:

i samarbete med berörda nämnder ta fram förslag om ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter

i samarbete med berörda nämnder se över nuvarande möjligheter att ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och vid behov initiera förslag om nya riktlinjer

i samarbete med exploateringsnämnden ta fram en process för kvalitetssäkring av varje förvaltare innan markanvisning ges

ta fram förslag till en reviderad markanvisningspolicy som tydligt anger att oseriösa fastighetsförvaltare inte erbjuds nya markanvisningar uppvakta regeringen med krav på skärpt lagstiftning som ger större möjligheter att ingripa mot oseriös fastighetsförvaltning, såsom exempelvis den tidigare förvärvslagen

I en motion av Clara Lindblom (V) till kommunfullmäktige framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Antalet bostäder i markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen skulle behöva vara högre för att staden ska komma till rätta med den akuta bostadsbristen och säkerställa en jämn nivå på byggandet även när högkonjunkturen nu ser ut att mattas av. Det låga antalet markanvisningar till allmännyttan riskerar att hämma bolagens nyproduktion i flera år framöver, samtidigt som Stockholm lider av en akut bostadsbrist.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt exploateringsnämnden att markanvisa minst 4 000 bostäder per år till de allmännyttiga bolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Hälften av dessa markanvisningar ska öronmärkas för Stockholmshus, Snabba hus och andra innovativa lösningar för att pressa hyrorna i nyproduktionen.

AB Stockholmshem föreslår, som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, att bygga hyreslägenheter och nytt huvudkontor i Skärholmens centrum. I detta projekt tillförs bostäder i ett väletablerat och uppskattat område med god tillgång till både service och allmänna kommunikationsmedel.

Det aktuella beslutet omfattar 102 lägenheter samt nya kontorslokaler till en total investeringsutgift om 470 miljoner kronor.

Den nya byggnaden kommer att uppföras på Bredholmstorget. Där finns både bostadsbebyggelse, torg- och centrumhandel samt en regional kollektivtrafiknod med tunnelbanestation och bussterminal. Förslaget innebär att en ny byggnad om 23 våningsplan uppförs innehållande fyra våningar kontors- och verksamhetslokaler och två våningar teknikutrymmen. De översta 17 våningsplanen inrymmer bostäder.

AB Stockholmshem erhöll markanvisning för projektet under 2017 och start-PM antogs av stadsbyggnadsnämnden i november 2015. I december 2019 antog kommunfullmäktige detaljplanen för området, vilken också vann laga kraft i januari 2020. På fastigheten finns idag en befintlig byggnad innehållande lokaler för fordonsteknisk utbildning. Verksamheten har redan flyttat ut och byggnaden ska rivas.

AB Stockholmshems vilande dotterbolag Västertorp Energi AB har tidigare haft som föremål att producera, distribuera och försälja fjärrvärme samt idka därmed förenlig verksamhet. För att vara en del i hanteringen av moderbolaget AB Stockholmshems framtida omlokalisering till Skärholmen behöver föremålet anpassas till den nya verksamhet som ska bedrivas i Skärholmen.

AB Stockholmshem har inkommit till Stockholms Stadshus AB med ett förslag på att ändra bolagsordningen för bolagets helägda dotterbolag Västertorp Energi AB då föremålet för bolagets verksamhet behöver justeras. Justeringen i bolagsordningen innebär att dess föremål (enligt tredje paragrafen i bolagsordningen) anpassas till den nya verksamhet som ska bedrivas i Skärholmen. Ändring av en bolagsordning måste beslutas av kommunfullmäktige.

Västertorp Energi AB föreslås även byta namn till Stockholmshem i Skärholmen AB.

Haninge kommuns minoritetspolitiska program har tagits fram i samverkan med förvaltningar och företrädare för de nationella minoriteterna. Det har tre fokusområden: rätten till information, rätten till kultur och språk samt rätten till inflytande och delaktighet. Fokusområdena följer således de bestämmelser som föreskrivs i minoritetslagstiftningen. Varje fokusområde i programmet följs av en precisering av fokusområdet samt ett eller flera mål som är tidsbestämda. Programmet beskriver också att kommunstyrelsen ansvarar för och följer upp det minoritetspolitiska arbetet samt att det en gång per mandatperiod ska genomföras en utvärdering av det minoritetspolitiska arbetet. Haninge kommun har remitterat programmet till staden för yttrande.

Fastigheten Hästen 21 är belägen vid korsningen av Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan. Fastigheten ägs av Hasten 21 AB (Pembroke) och är idag bebyggd med ett kontorshus med handel i bottenvåningen. Ett förslag till ny detaljplan skickades ut på granskning under tiden 20 juni – 29 augusti 2018.

Planförslagets syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheten genom att tillåta en ny större byggnad för kontor, centrumändamål och parkering samt att tillskapa nya bostäder.

Stadsbyggnadsnämnden antog det aktuella planförslaget den 22 november 2018, men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen. Besvären avsåg bland annat att planen borde antagits av kommunfullmäktige. Mark- och miljödomstolen upphävde den 30 januari 2020 nämndens antagandebeslut med motiveringen att antagande i stadsbyggnadsnämnden strider mot 5 kap. 27 § första stycket plan- och bygglagen. Planen skulle rätteligen ha antagits av kommunfullmäktige.

Domen föranleder ingen ändring av planförslaget och innebär inte att planprocessen i övrigt varit felaktig. Ingen förändring har skett avseende sakägare eller materialet i övrigt.

Stadsbyggnadskontoret hänvisar till tidigare tjänsteutlåtande daterat 22 oktober 2018 inför stadsbyggnadsnämndens antagande den 22 november 2018. Utlåtandet biläggs. Det innehåller beskrivning av planförslaget och en sammanfattning av de synpunkter som framförts vid granskning. Granskningsutlåtande och samrådsredogörelse biläggs.





Översiktsbild som visar planområdets läge med röd streckad linje.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 15 april och publiceras senast med protokollet.