Möte 2026-02-04

Regeringen beslutade den 20 april 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn i Sverige. Kommittén gavs namnet Produktivitetskommissionen.

Produktivitetskommissionen har haft i uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Syftet är att uppnå en högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.

Förslagen har presenterats i ett delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) samt ett slutbetänkande Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96).

Finansdepartementet har remitterat de två betänkandena till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag av områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9. Stadens hundrastplatser är med andra ord definierade till antal och placering. På grund av denna specifikation krävs att ett beslut fattas av kommunfullmäktige varje gång en ny hundrastplats i form av hundrastgård eller hundrastområde ska anläggas, eller om någon förändring gällande hundrastplatser ska ske.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt förslag till ändring i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande. Ändringen rör att en hundrastgård kommer anläggas i Fruängen.

Projekt med en investeringsbudget över en miljard kronor eller av särskilt intresse ska avge lägesrapport till Stockholms Stadshus AB:s styrelse, för att sedan anmälas till kommunstyrelsen. Ombyggnaden av bryggeribyggnaden samt inrättandet av ett idrottscenter i Gjutmästaren är ett projekt av särskilt intresse som därför redovisas särskilt genom lägesrapport.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden bör utreda möjligheten att erbjuda simundervisning genom kontakt med sfi för att säkerställa att fler vuxna lär sig simma. Motionären vill även att staden utreder hur idrottsföreningar bäst kan involveras för att erbjuda simundervisning till nyanlända genom sfi.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ge exploateringsnämnden i uppdrag att hitta en långsiktigt hållbar lösning för Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet, samt att inom ramen för detta identifiera en samlad plats för ett klubbhus som kan inrymma hela Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden ska avsätta mark och planera in idrottsytor i exploateringsprojekt i tidigt skede. Vidare förordnar motionären att fler privata aktörer är med och planerar idrottsytor tidigt i stadsutvecklingen.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår Jonas Naddebo (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB i uppdrag att genomföra en utredning om att slå samman de tre kommunala bostadsbolagen – AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att undersöka om en sammanslagning kan ge ökad kostnadseffektivitet, stärkt klimat- och energieffektivisering samt ett ökat bostadsutbud.

Den tidigare biblioteksplanen, dnr KS 2021/850, gällde till och med den 31 december 2025  varför kulturnämnden har tagit fram ett förslag på en ny biblioteksplan som godkändes av kulturnämnden den 30 september 2025. I den föreslagna biblioteksplanen Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad pekas riktningen ut för de kommande fyra åren genom fyra strategiska förflyttningar:

• Från bokryggar till levande litteratur
• Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet
• Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden
• Från erbjudande till delaktig upplevelse 

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Rasmus Jonlund m.fl. (alla L) att staden inleder planering och söker samarbeten för att förverkliga en Stockholmsutställning 2030.

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter bör regleras. Syftet är att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling

Förmedlingen av postförsändelser är en nödvändig del i samhällets skydd av personer som till exempel har brutit upp från destruktiva relationer, har vittnat mot kriminella grupperingar eller som arbetar med att utreda och lagföra brott. Genom förmedlingen säkerställs att dessa personer kan ta emot exempelvis räkningar, kallelser till sjukvården och röstkort utan att riskera att utsättas för hot, våld och allvarliga trakasserier. Skatteverkets hantering saknar dock författningsstöd och i flera sammanhang har det framkommit brister avseende säkerheten och effektiviteten i förmedlingen av postförsändelser.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Förmedling av post till personer med skydd i folkbokföringen (SOU 2025:90) från Utredningen om Skatteverkets postförmedling (Fi 2023:12) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I betänkandet föreslås en ny lag och förordning om förmedling av vissa postförsändelser samt ändringar i postlagen och offentlighets- och sekretesslagen som ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Region Stockholm genomförde under perioden hösten 2025 ett samråd inom ramen för en lokaliseringsutredning om tunnelbana till Bromma flygplatsområde. Samrådet syftade till att informera om att utredningen har påbörjats, redovisa vilka alternativa sträckningar och stationslägen som studeras samt samla in synpunkter från berörda aktörer och allmänheten. Samrådet har skickats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen befinner sig i ett tidigt skede och det är ännu inte avgjort om tunnelbana ska byggas eller vilken lösning som i så fall är mest lämplig. Mot bakgrund av de stora resandevolymer som förväntas uppstå vid en omfattande stadsutveckling inom området ska Region Stockholm analysera flera möjliga alternativ för att försörja en framtida stadsdel på Bromma flygplatsområde med kapacitetsstark kollektivtrafik.

Samrådsmaterialet innehåller en översiktlig beskrivning av projektets mål, utredningsområden och de alternativa korridorer som studeras, liksom en genomgång av omgivningspåverkan, tekniska förutsättningar och kommande steg i processen. De synpunkter som lämnas under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse och utgör underlag för det fortsatta arbetet med lokaliseringsutredningen.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Betänkandet innehåller en omfattande genomlysning av vilka lagändringar, organisatoriska lösningar och nationella strukturer som krävs för att Sverige ska kunna tillämpa AI-förordningen fullt ut från augusti 2026. Utredningen föreslår en ny kompletterande lag och förordning samt ett nationellt system för marknadskontroll och tillsyn över AI-system.

Trafikverket har remitterat Järnvägsplan för Mälarbanan Duvbo-Spånga gällande åtgärdens utformning till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Trafikverket planerar för utbyggnad av Mälarbanan från två till fyra spår på delsträckan mellan Duvbo och Spånga i Stockholms och Sundbybergs kommuner. Järnvägsplanen för Duvbo-Spånga har tidigare färdigställts och lämnats in för fastställelse av Trafikverket. Under prövningen gjordes bedömningen att järnvägsplanen behöver kompletteras innan den kan fastställas. Arbetet med att komplettera järnvägsplanen påbörjades 2023. Denna del av Mälarbanan är nu i fasen samrådsskede i järnvägsplaneprocessen. Utbyggnaden ökar kapaciteten på järnvägen så att fler tåg kan trafikera sträckan.

Stiftelsen Sveriges Nationaldag har remitterat ett PM med förslag om hur firandet av Sveriges nationaldag kan bli mer samordnat, inkluderande och relevant i hela landet till bland annat Stockholms stad för yttrande. PM:et visar att firandet i dag är splittrat mellan ett nationellt ceremoniellt arrangemang och många lokala initiativ, med bristande ansvarsfördelning och stödstrukturer.

I PM:et föreslås att länsstyrelserna får en tydligare och stärkt roll som regional samordnare i samverkan med kommuner, civilsamhälle och stiftelsen, samt att gemensamma kommunikations- och stödresurser tas fram. Kommunerna pekas ut som centrala genomförare, särskilt genom medborgarskapsceremonier, men inom en tydligare nationell och regional ram. PM:et lyfter även att benämningen ”6 juni” kan bidra till ett mer vardagsnära och inkluderande firande än ”nationaldagen”.

Stockholm Exergi Tunnlar AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för bortledning av grundvatten från bolagets ledningstunnel. I det pågående samrådet är bland annat Stockholms stad inbjudna att komma med synpunkter på ansökan. Ansökan avser tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken (1998:808) för fortsatt bortledning av grundvatten från Stockholm Exergi Tunnlar AB:s befintliga ledningstunnel, benämnd Örbytunneln, samt om lagligförklaring av den pumpanläggning som används vid bortledningen. Ledningstunneln ligger i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde.

Stadens verksamhet och utveckling avgörs i stor utsträckning av beslut som fattas på EU-nivå. Ett aktivt påverkans- och bevakningsarbete bidrar till att EU:s lagstiftning är bättre anpassad efter lokala förutsättningar baserade på Stockholms stads erfarenheter, samt att stadens verksamheter är förberedda på de förändringar som är en följd av ändringar i EU:s regelverk. Inriktningen för stadens påverkans- och bevakningsarbete gentemot EU:s institutioner uppdateras årligen i syfte att spegla de förändringar som sker i EU:s lagstiftning och strategiska inriktning.

Inriktningen för 2026 bygger vidare på inriktningen för 2025 (dnr KS 2025/170). Stadsledningskontoret föreslår att under år 2026 prioritera i enlighet med ärendet och samordna stadens strategiska EU-policyarbete i enlighet med stadens EU-policy (dnr KS 2021/216).

Inriktning för stadens påverkans- och bevakningsarbete gentemot EU:s institutioner år 2026 lägger fram följande prioriteringsområden: konkurrenskraft, klimat och miljö, energi, transport och mobilitet, digitalisering, välfärd, finansiering samt beredskap och civilt försvar. Ärendet tydliggör stadens övergripande prioriterade områden för påverkansarbete gentemot EU:s institutioner för år 2026.

AB Stockholmshem fick i början av 2020 en markanvisning vid Björketorpsvägen i Norra Ängby. Nu är projektet på väg mot detaljplanegranskning och omfattar i dagsläget 140 hyreslägenheter och 6 lägenheter för LSS-boende. Den totala investeringsutgiften bedöms indexuppräknad till 470 mnkr inkl. moms. Projektet planeras för en möjlig byggstart under slutet av 2027 och beräknas vara klart för inflyttning Q4 2029 med ett beräknat färdigställande 2030.

Trafikverket har på uppdrag av regeringen remitterat Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 redovisar hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas under de kommande tolv åren. Förslaget till nationell plan omfattar 1 200 miljarder kronor under planperioden och beskriver hur pengarna ska fördelas till vägar, järnvägar, farleder med mer.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 4 februari 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 4 februari 2026 och publiceras senast med protokollet.

AB Familjebostäder kan med projektet Bjurö 3 (tidigare benämnt Bjurö etapp 2) tillföra bostäder i ett väletablerat och uppskattat område med god tillgång till allmänna kommunikationsmedel. Projektet omfattar totalt nybyggnation av 156 bostäder, och tre kommersiella lokaler, till en total investeringsutgift om 712 mnkr inkl. moms. Projektet planeras för en möjlig byggstart under Q3 2026 med ett förväntat färdigställande under Q4 2030.

Projektet definieras som stort projekt enligt stadens investeringsregler, eftersom investeringsutgiften överstiger 300 miljoner kronor, vilket innebär att beslut ska fattas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

AB Svenska Bostäders nyproduktion på Lilla Essingen omfattar 122 bostäder, varav 12 servicelägenheter med tillhörande gemensamhetslokal samt tre mindre lokaler. Genomförandet bedöms bidra till stadens mål om fler bostäder, tillföra en hög andel större lägenheter och stärka blandningen av upplåtelseformer i området.

Produktionsstart planeras till fjärde kvartalet 2026. Inflyttning beräknas från tredje kvartalet 2028 och projektet beräknas avslutas i januari 2029. Investeringsutgiften uppgår till 435 miljoner kronor i augusti 2025 års kostnadsläge och 457 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling.

Projektet definieras som stort projekt enligt stadens investeringsregler, eftersom investeringsutgiften överstiger 300 miljoner kronor, vilket innebär att beslut ska fattas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

AB Stockholmshem äger fastigheten Taffelstenen 1 i stadsdelen Hägersten. AB Stockholmshem föreslår en utveckling av fastigheten genom en nyproduktion av 76 hyreslägenheter som Stockholmshus samt ombyggnation av befintlig panncentral och kontorsbyggnad. Den totala investeringsutgiften uppgår till 305 mnkr. Projektets detaljplan är under granskning och byggstart planeras under slutet av 2026 med första inflyttning från Q3 2028 och ett beräknat färdigställande Q4 2028.

Projektet definieras som stort projekt enligt stadens investeringsregler, eftersom investeringsutgiften överstiger 300 miljoner kronor, vilket innebär att beslut ska fattas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.

Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat.

Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Mikael Valier Furtenbach (KD) att en särskild arkitekturzon införs med syftet att stärka gestaltningsmässig hänsyn till äldre bebyggelsemiljöer, exempelvis inom tullarna och i äldre stenstäder i närförort. Zonindelningen föreslås kunna användas för att styra byggnaders höjd, volym, materialval och formspråk i dessa områden.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 4 februari 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 4 februari 2026 och publiceras senast med protokollet.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har beslutat att anta en revidering i bestämmelser om pension för förtroendevalda. Revideringen föranleds av att pensionsavtal för anställda inom kommuner och regioner har reviderats den 1 januari 2023. Föreslagen förändring innebär en justering av pensionsavgifterna.

SKR genomför inför kommande mandatperiod en översyn av regelverket för omställningsstöd och pension för förtroendevalda i dess helhet bland annat utifrån begränsningar av utbetalning av omställningsstöd.

För att underlätta för elevernas övergång mellan Kriminalvårdens utbildningsverksamhet och avlämnande eller mottagande verksamhet inom skolväsendet, anser stadsledningskontoret att en motsvarande uppgiftsskyldighet likt den i 3 kap. 12 j § skollagen bör införas.

Enligt den nya socialtjänstlagen är det upp till varje kommuns socialnämnd att besluta om, och i så fall hur, möjligheten att ge en insats utan behovsprövning ska tillämpas i den egna kommunen. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL krävs att socialnämnden fattar ett särskilt beslut om det. Ett sådant beslut gäller för insatsen generellt. I Stockholms stad bedrivs verksamhet i enlighet med socialtjänstlagen av flera facknämnder såväl som de elva stadsdelsnämnderna. Beslut som gäller hela staden måste därför fattas av kommunfullmäktige enligt nuvarande ordning. För att omställningen till den nya lagen ska kunna genomföras effektivt föreslås att berörda facknämnder, arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden, får mandat att besluta om vilka insatser som ska ges utan behovsprövning samt eventuella villkor, undantag från dokumentation och när insatser som idag ges utan behovsprövning inte längre ska ges utan behovsprövning. Dessa beslut ska gälla för hela staden, och innan beslut fattas ska synpunkter inhämtas från berörda stadsdelsförvaltningar.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson (C) att staden ska vidta åtgärder för att säkerställa att staden följer de internationella åtagandena som följer av Europarådets människohandelskonvention gällande potentiella offer för människohandels rätt till 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid. I motionen lyfts att få ansökningar om sådana uppehållstillstånd inkommer till Migrationsverket från landets socialnämnder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige beskriver Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att äldre hbtqi-personer befinner sig idag i en särskilt utsatt position inom äldreomsorgen. Trots framsteg i samhället när det gäller rättigheter och acceptans för hbtqi-personer, vittnar flera aktuella rapporter om en fortsatt utbredd oro bland äldre hbtqi-personer inför att bli beroende av vård och omsorg.

Motionärerna anser att det är en fråga om mänsklig värdighet, om frihet och om varje individs rätt att vara sig själv hela livet. Motionärerna anser att Stockholms stad har ett särskilt ansvar att erbjuda en äldreomsorg som inte bara är funktionell utan också jämlik, inkluderande och respektfull. Med anledning av detta föreslår motionärerna:

1. Att Stockholm stad genomför en utredning av situationen för äldre hbtqi-personer inom äldreomsorgen, deras livsvillkor och hälsa,
2. Att staden i sina upphandlingar av äldreomsorg ställer krav på hbtqi-kompetens och säkerställer att verksamheter inom hemtjänst och äldreboenden arbetar utifrån ett tydligt hbtqi-perspektiv,
3. Att staden utreder hur tid och resurser kan avsättas för att personal inom äldreomsorgen ska få möjlighet till kontinuerlig utbildning i bemötande, likabehandling och hbtqi-frågor, samt säkerställer att ett hbtqi-perspektiv ingår i relevanta utbildningsinsatser.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) vikten av barns möjlighet till att leka, utforska och lära i samspel med naturen.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en stadsövergripande plan för hur samtliga förskolor i staden ska ges möjlighet att bedriva odling som en del av den pedagogiska verksamheten.

Claes Nyberg (C) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige, med förslag om att en syskonförtur vid placering i förskola ska införas i Stockholms stad. Förslaget innebär att syskonförturen ska gälla vid placering i förskola för barn som har syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan.

Hanna Werner (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla och förbättra Odenplan. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att utveckla Odenplan till ett grönare och mer levande stadstorg. Motionären föreslår också att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska inleda en dialog med Region Stockholm och det uppmärksammas ett behov av att förbättra utformningen av cykelgaraget.

Odenplan är idag en av de största bytespunkterna för kollektivtrafik. Här sammanstrålar tunnelbana och pendeltåg med flera busslinjer. Regionens anläggningar, som till stor del är belägna under markytan, utgör vissa begränsningar för vad som är möjligt att genomföra på torgytan.

Sankt Eriksbron har under en längre tid haft ett renoveringsbehov. I april 2024 fattade trafiknämnden ett genomförandebeslut för att reparera delar av bron och samtidigt bredda cykelbanorna ovanpå bron. Genom att samordna breddningen av cykelbanorna med broreinvesteringen uppstår samordningsvinster, då kostnader för avstängningar och hjälparbeten kan delas och störningar för de som bor och verkar vid eller rör sig över bron minskar.

Med stöd av genomförandebeslutet i april 2024 har trafiknämnden genomfört, men ännu inte fullföljt, upphandling av entreprenad för projektets genomförande. Samtliga inkomna anbud ligger över den beslutade investeringsutgiften. Trafiknämnden föreslår att projektet genomförs i oförändrad omfattning jämfört med det tidigare beslutet, men nu med en ny budget och förändrad tidplan.

Den 11 december 2025 beslutade trafiknämnden om ett förslag till reviderat genomförande av projekt Sankt Eriksbron – broreparationer och cykelåtgärder. I enlighet med stadens regler för investeringsprojekt över 50 mnkr beslutade trafiknämnden att föreslå att kommunfullmäktige beslutar om förslaget.