Möte 2026-06-03

Av kommunfullmäktiges budget 2025 och Stockholms stads kvalitetsprogram (dnr KS 2021/866) framgår att staden ska ta till vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet. I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital personalakt.

I utredningsarbetet har flertalet fördelar med övergång till digital personalakt identifierats. Målet är att chefer och berörda medarbetare ska få stöd att hantera dokument på ett effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra sitt arbete och följa lagkraven. Utredningen föreslår att en övergång ska ske till digital personalakt och att befintliga analoga pappershandlingar ska ersättningsskannas.

Utredningen om incitament för lägre skattesatser i kommunsektorn har haft i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjning av skattesatser och som stimulerar skattesänkningar inom kommuner och regioner kan utformas och användas. Syftet är att ge starkare incitament till lägre kommunalskattesatser. Uppdraget omfattade också att analysera det rättsliga utrymmet för åtgärder som begränsar beskattningsrätten. Oavsett bedömning i sak har utredaren haft i uppdrag att lämna förslag på en eller flera skattebromsar och skattesänkningspremier. Förslagen har presenterats i betänkandet Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) som har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utifrån analyserna föreslår utredningen ett system med en skattebroms och skattesänkningsbidrag som innebär att en kommun som sänker skatten får bidrag under tre år motsvarande 25 procent av skattesänkningen år 1, 15 procent år 2 och 10 procent år 3. En kommun som höjer skatten får betala motsvarande avgift. Följder av en skatteväxling ska inte medföra någon avgift. Utredningen analyserar även effekten av andra statliga skattereduktioner som jobbskatteavdrag och skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning.

Utredningen föreslår även åtgärder som främjar lägre skattesatsnivåer genom krav på ökad effektivitet, plan för kommunens skattenivå samt skyldighet för kommuner att redovisa en motivering vid skattehöjning i budget. Utredningen föreslår även förändringar gällande principer för fördelning av skattebidrag som ger en ökad förutsägbarhet samt en ökad tydlighet i styrningen från staten. Därutöver föreslås ett system med automatisk konjunkturstabilisering av skatteunderlag i kombination med tillfälligt skattestopp.

Stockholms Hamn AB (Stockholms Hamn) har i budgeten för 2026 ett uppdrag att överföra Magasin 5 i Frihamnen till S:t Erik Markutveckling AB (S:t Erik Markutveckling). De två bolagen har gemensamt tagit fram ett förslag där S:t Erik Markutveckling, eller ett helägt dotterbolag, förvärvar samtliga aktier i det av Stockholms Hamns helägda dotterbolag som äger Magasin 5.

Stockholms Hamn och S:t Erik Markutveckling är helägda dotterbolag till Stockholms Stadshus AB. Stockholms Hamns uppdrag är att medverka till att säkerställa och utveckla goda förutsättningar för en hållbar sjöfart, besöksnäring och regionens varuförsörjning, för att därigenom främja regionens utveckling och hållbara tillväxt. S:t Erik Markutvecklings uppdrag är att äga, förvalta och utveckla fastigheter i avvaktan på stadsutveckling.

Kommunfullmäktige beslutade den 22 mars 2021 om en överlåtelse av 28 byggnader från Stockholms Hamn till S:t Erik Markutveckling (dnr KS 2020/1568). Av de byggnader som överläts ligger 18 av de 28 i Norra Djurgårdsstaden. Överlåtelsen skedde för att renodla Stockholms Hamns verksamhet. I budgeten för 2026, fastställd av kommunfullmäktige den 19 november 2025, finns ett ägardirektiv till Stockholms Hamn att överföra Magasin 5 till S:t Erik Markutveckling. Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret konstaterar att de två bolagen nu gemensamt tagit fram ett förslag i syfte att uppfylla ägardirektivet.

För kommunkoncernen är överlåtelsen ekonomiskt neutral.

Hamnverksamheten i Stockholm har drivits i bolagsform sedan 1990 då Stockholms Hamn AB bildades. Vid bildandet av bolaget beslutades att marken fortsatt skulle ägas av staden och upplåtas till bolaget på arrende. Sedan 2007 är det exploateringsnämnden som förvaltar kommunens markinnehav.

Kommunfullmäktige har i budget 2025 gett exploateringsnämnden (nämnden) och Stockholms Hamn AB (bolaget) i uppdrag att fortsätta arbetet med hamnkapacitetsutredningen och delta i planeringen av hamnverksamhet och stadsutveckling i Frihamnen med fokus på stadsutveckling i södra Norra Djurgårdsstaden och modern, stadsnära sjöfart och kollektivtrafik på vatten. Kommunfullmäktige har vidare i budget 2026 givit bolaget och nämnden i uppdrag att senast under första halvåret 2026 sluta ett intentionsavtal för att marken på Frihamnspiren ska övergå i bolagets ägo.

Den 8 april respektive 23 april 2025 beslutade Stockholms Hamn AB:s styrelse och exploateringsnämnden att för sin del godkänna Intentionsavtal avseende fartygstrafikering på Värtapiren och Frihamnspiren, framtida markanvändning inom södra Norra Djurgårdsstaden, marköverföring och förstärkt elektrifiering av Frihamnspiren mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB och föreslå att kommunfullmäktige godkänner intentionsavtalet.

Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Östra regionen har skickat en utredning på remiss gällande att det kommunala väghållningsområdet inom Stockholms stad ska justeras efter det att kommungräns mot Solna kommun ändrats till följd av stadsutvecklingen i Hagastaden. Förslaget innebär även ändring av väghållaransvar för del av Uppsalavägen, väg E4.26. Ändringen kan genomföras när den nya kommungränsen vunnit laga kraft.

Projektet Blackebergs torg avser genomförande av detaljplanen Vinjegatan invid fastigheten Norrmannen 11 med flera i stadsdelen Blackeberg. Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bebyggelse invid Vinjegatan, intill Blackebergsplan. Genom att räta ut och förskjuta Vinjegatan i sydvästlig riktning skapas en möjlighet för ett nytt kvarter med drygt 120 bostäder samt kontors- och centrumändamål med bland annat en ny vårdcentral.

Genomförandebeslut för projektet fattades av exploateringsnämnden år 2020. Projektutgifterna beräknades då uppgå till 42,6 mnkr. I samband med genomförandebeslutet tecknades överenskommelser med AB Norrmannen Fastigheter som reglerar genomförandet. Exploateringsnämndens investeringar avser främst ombyggnation av Vinjegatan inklusive ledningsflyttar.

Projektets tidplan har förskjutits med cirka fyra år. AB Norrmannen Fastigheter planerar nu att tillträda marken år 2027. Sedan det gällande genomförandebeslutet har byggkostnaderna stigit kraftigt. Kalkylen påverkas också av nämndens nya rutiner för riskpåslag och reserver.

Projektutgifterna beräknas nu uppgå till cirka 79,0 mnkr, projektinkomsterna till cirka 1,1 mnkr och försäljningsinkomsterna till 38,7 mnkr. Kalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -16 mnkr, inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Projektets täckningsgrad uppgår till 81 procent.

I samband med exploateringsnämndens behandling av det reviderade genomförandebeslutet godkände nämnden ett tilläggsavtal som innebär att bolaget får flexibilitet att välja upplåtelseform för de bostäder som enligt gällande överenskommelse ska upplåtas med bostadsrätt. Om bolaget väljer att upplåta de 30 bostäderna med hyresrätt, ska dessa förmedlas som seniorbostäder till personer som är 55 år eller äldre. Avtalet anger också att 100 procent av hyresrätterna ska förmedlas via Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och de hyresrätter som har fyra rum och kök eller mer ska förmedlas till barnfamiljer.

Ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige då projektutgifterna överstiger 50 miljoner kronor.

Projektet Vårbergsvägen syftar till omvandling av Vårbergsvägen från transportled till stadsmässig gata, och ska bidra till att stärka kopplingarna mellan Skärholmen, Vårberg och Vårby Gård samt lokala målpunkter som Skärholmens centrum, Vårbergs IP, Vårbergs sjukhem och områdets skolor. Detaljplanen möjliggör närmare 1 500 bostäder, lokaler för centrumändamål, skolor, förskolor och boulehall. Vårbergs sjukhem bevaras och där medges skolverksamhet och vård- och omsorgsboende. Planområdet omfattar även en torrdamm invid Vårbergs IP.

Genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige den 22 mars 2021 (dnr KS 2020/1556). De totala projektutgifterna beräknades då uppgå till 518,3 mnkr och lönsamhetskalkylen redovisade ett negativt nettonuvärde om -1 mnkr. Exploateringsnämndens investeringar avser flytt av Vårbergsvägen söderut inklusive ledningsflyttar. Nämnden ansvarar även för utbyggnad av torg, nya lokalgator samt anläggning av torrdamm.

Exploateringsnämnden har tecknat överenskommelser om exploatering avseende kvarteren längst västerut i projektet. Byggnation av det första kvarteret har påbörjats. Övriga markanvisade aktörer saknar i dagsläget intresse att teckna överenskommelser om exploatering då marknadsmässiga förutsättningar för att få avsättning för bostäderna saknas. Mot bakgrund av avtalsläget och anpassning till stadens samlade utgiftsnivå föreslår exploateringsnämnden att stadens arbeten genomförs i två etapper och att etapp 2 pausas i avvaktan på att de genomförandemässiga förutsättningarna förbättrats. Etapp 1 innehåller gatuombyggand av Vårbergsvägen västerifrån fram till korsningen med gatan Vårholmsbackarna. Etapp 2 avser resterande delar av projektet.

I ärendet redovisas en lönsamhetskalkyl som inte inkluderar framtida utgifter och inkomster för etapp 2. De sammanlagda projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 123,7 mnkr och projektinkomsterna till cirka 7 mnkr. Kalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -104 mnkr, inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster i båda etapperna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt förslag till ändring i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande. Ändringen rör att ett befintligt hundrastområde i Trekanten tas bort i samband med att ett biotopskyddsområde inrättas på platsen.

I ärendet redovisas Tertialrapport 1 2026 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål under perioden och till att dessa kan nås under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nettoöverskott om 40 miljoner kronor.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt om ändring i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun. Ändringen rör att ett befintligt hundrastområde på Nytorps gärde tas bort och att en hundrastgård anläggs på en del av denna plats.

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat.

I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad Stockholm där tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö ingår. För att kunna möjliggöra tunnelbanelinjen behövs en depå som planeras i Älvsjö industriområde. Enligt Ramavtal 6 ansvarar Region Stockholm (Regionen) för finansiering och anskaffning av fordon, depå och depåanslutningar.

Genomförandeavtalet för depån och den kommande försäljningen av fastigheten Leverantören 2 i Älvsjö, som detta ärende avser, gäller de markområden som exploateringsnämnden, trafiknämnden och fastighetsnämnden äger eller ansvarar för och som depåprojektet berör.

Syftet med genomförandeavtalet är att på ett övergripande sätt reglera principer för utbyggnad av ny depå och depåanslutningar i Älvsjö industriområde. Genomförandeavtalet reglerar att avtal för Regionens permanenta och tillfälliga markanspråk avseende stadens mark ska tecknas och parterna har enats om en mall för nyttjanderättsavtal.

Köpeavtalet följer de överenskommelser som tagits fram inom tunnelbane- och depåprojektet. Stockholms stads fastighet Leverantören 2 i Älvsjö har värderats enligt överenskomna principer i föregående avtal (dnr KS 2024/640) och parterna är överens om att köpesumman för fastigheten Leverantören 2 ska uppgå till 145 miljoner kronor.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni 2026 och publiceras senast med protokollet.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna genomförandet av AB Stockholmshems nyproduktion av cirka 255 hyreslägenheter i Stockholmshus inom fastigheten Esbjörn 1 i Solhem, Spånga. Byggstart enligt definitionen gjuten byggnadsdel planeras ske under 2028. Inflyttning kan då ske från kvartal 4 år 2029 med ett beräknat färdigställande kvartal 4 år 2031. Investeringsutgiften för nyproduktionen bedöms till 932 miljoner kronor i kostnadsläge januari 2026.

AB Stockholmshem har konstaterat att det inte är tekniskt eller affärsmässigt motiverat att renovera befintliga bostadshus till godtagbar standard, och därför kommer produktionen att inledas med rivning av befintliga bostadshus.

Projektet definieras som ett stort projekt, då investeringsutgiften överstiger 300 miljoner kronor. Det innebär att projektet, enligt stadens investeringsregler, ska beslutas av kommunfullmäktige. Då projektets investeringsvolym bedöms överstiga 1 miljard kronor ska en årlig lägesrapport lämnas till Stockholms Stadshus AB under genomförandefasen. En styrgrupp kommer att tillsättas i samråd med Stockholms Stadshus AB.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni 2026 och publiceras senast med protokollet.

Förvaltningen ser att behovet av en fullstor fotbollsplan i Norra innerstaden är angeläget och arbetar för att hitta både temporära och permanenta lösningar. Det skulle vara positivt för idrotten och i synnerhet det lokala föreningslivet med en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken, men förvaltningen ser att andra platser bör utredas istället.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni 2026 och publiceras senast med protokollet.

Västertorps sim- och idrottshall invigdes 1973. Anläggningen består i dag av en 25-metersbassäng, en undervisningsbassäng, hopptorn, gym, gruppträningsrum och två idrottshallar, varav en fullstor. Västertorps sim- och idrottshall har årligen cirka 200 000 besökare per år.

Anläggningen har under en längre tid varit i behov av en teknisk upprustning. Fastighetsnämnden och idrottsnämnden har den 21 april 2026 fattat ett inriktningsbeslut i ärendet. Projektet innebär att den befintliga anläggningen rivs och ersätts på samma plats.

Fastighetsnämnden och idrottsnämnden har beslutat om ett förslag till reviderad inriktning för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, Norra Djurgården 1:1. Projektet avser renovering och utveckling av ett av stadens mest besökta utebad på Gärdets sportfält.

Projektet innebär uppförande av en temporär hall på Dalhagens bollplan (BP) i Husby inom Järva stadsdelsnämndsområde. Den temporära hallen inklusive omklädningsbyggnad (moduler) är en evakueringslösning när Husby idrottshall rivs samt i avvaktan på att nya permanenta idrottshallar uppförs i Husby.

Den temporära hallen för idrott ska anpassas för basket, innebandy, handboll, volleyboll och skolidrott. Uppförande av en temporär hall på Dalhagens BP med tillhörande servicefunktioner möjliggör för stockholmarna att fortsatt bedriva skol- och idrottsverksamhet i stadsdelsnämnden under kommande rivning av Husbyhallen och i avvaktan på de nya hallarna i Husby.

Den temporära hallen planeras att vara på plats till kvartal 2 2027. För den temporära hallen ses möjligheterna över att den kan kvarstå, även en period efter det att den nya hallen i Husby står klar för nyttjande, som ett extra tillskott i området.

Projektutgiften bedöms uppgå till över 50 miljoner kronor. Enligt stadens Regler för ekonomisk förvaltning ska genomförandebeslut i investeringsärenden som överstiger 50 miljoner kronor beslutas av kommunfullmäktige.

Ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Kommunerna blir då skyldiga att tillhandahålla aktiviteter för de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, bestå av jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter.

Enligt Stockholms stads nuvarande ansvarsfördelning har flera nämnder (arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna) ansvar och uppdrag som syftar till att enskilda med försörjningsstöd ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Arbetsmarknadsförvaltningen har genom Jobbtorg Stockholm det huvudsakliga ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser.

Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbete och självförsörjning. Det ligger väl i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag inom Jobbtorg Stockholm, som utgår från principen om en samlad ingång till stadens arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet ansvar inom en nämnd skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni 2026 och publiceras senast med protokollet.

Socialnämnden fick följande uppdrag i stadens budget för 2025: Socialnämnden ska ta fram riktlinjer för förmedling av platser i bostad med särskild service inom socialtjänstlagen (2025:400), SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS.

Socialförvaltningen har i samarbete med myndighetsutövande enhetschefer från stadsdelsnämndernas enheter för socialpsykiatri och funktionsnedsättning, arbetat fram dessa riktlinjer. Det har tidigare inte funnits några samlade riktlinjer för förmedlingen av dessa särskilda boenden. Det nu framtagna dokumentet utgör därför en ny reglering av processen.

Dessa riktlinjer reglerar förmedlingsprocessen av platser i särskilda boenden inom SoL och LSS samt socialpsykiatriska stödboenden. Riktlinjerna är ett stöd för myndighetsutövande medarbetare inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri, privata och kommunala utförare av boendeinsatser enligt SoL och LSS inom stadens valfrihetssystem samt ansvariga medarbetare inom socialnämnden.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller förmedling av dessa boendeplatser. Syftet med riktlinjerna är även att klargöra ansvarsfördelning mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.

Nuvarande riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd fastställdes av kommunfullmäktige den 16 oktober 2017 och behöver uppdateras med anledning av förändringar i lagstiftning, föreskrifter, praxis och nationellt handläggarstöd. En ny inriktning för hur stadens riktlinjer inom socialtjänstområdet ska utformas har tagits fram. Den nya inriktningen innebär att riktlinjerna enbart omfattar sådana delar som kräver beslut av kommunfullmäktige, exempelvis de delar i handläggningen i vilka Stockholms stad gör avsteg från nationella styr- och vägledningsdokument. Det huvudsakliga syftet med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likställighet i staden. De föreslagna riktlinjerna för handläggningen av ekonomiskt bistånd har omarbetats dels så att innehållet stämmer överens med den nya inriktningen på riktlinjer och dels så innehållet stämmer överens med nya lagstiftning, ny praxis och nya allmänna råd.

Socialnämnden anser att genom att ha renodlat innehållet i riktlinjerna till i huvudsak det specifika som gäller i Stockholms stad förväntas föreslagna riktlinjer utgöra ett tydligare styrdokument för handläggare och chefer. Övrigt stöd till handläggare som inte kräver beslut av kommunfullmäktige, såsom stadsgemensamma rutiner inom ett visst verksamhetsområde eller vägledning i mer praktiskt förfarande i vissa delar av handläggningen samlas företrädesvis i handläggarstöd för respektive verksamhetsområde, som tas fram och förvaltas av socialnämnden.

Socialdepartementet har remitterat En brottsbekämpande verksamhet hos Försäkringskassan (Ds 2026:4) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås att den brottsbekämpande verksamheten ska bestå av två delar: en brottsutredande verksamhet och en underrättelseverksamhet, varav båda ska inriktas mot bidragsbrott inom ramen för Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens förmåner och stöd. För den brottsutredande verksamheten föreslås Försäkringskassan få utföra förundersökningar under ledning av en åklagare vid utredning av vissa bidragsbrott. Kopplat till det föreslås myndigheten även få använda vissa tvångsmedel i situationer där det inte föreligger någon risk för våld. Den föreslagna underrättelseverksamheten handlar om att Försäkringskassan ska arbeta med att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

Utöver de förslag som rör Försäkringskassans brottsbekämpande verksamhet föreslås även en särskild åtalsprövningsregel för vissa bidragsbrott. Förslaget lämnas mot bakgrund av de förslag om administrativa sanktionsavgifter inom ramen för socialförsäkringen, för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för arbetslöshetsförsäkringen som har lämnats i utredningens tidigare promemorior. För att säkerställa likabehandling och förutsebarhet gällande vilka överträdelser som får en straffrättslig påföljd och vilka som får en sanktionsavgift föreslås i den aktuella remissen en särskild åtalsprövning för ovan nämnda bidragsbrott. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att införa en ekobonus för företag som väljer att transportera sitt gods sjövägen i stället för med lastbil, samt att verka för en omprövning av farledsavgifterna så att miljövänlig kortsjöfart gynnas. Vidare föreslår motionären att hamnavgifterna i Norvik tillfälligt sänks för att locka fler rederier att etablera sjötrafik.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Sergej Salnikov (SD) föreslås att staden ska vidta åtgärder för att säkerställa att studentbostäder används i enlighet med sitt ändamål. Motionären framhåller att studentbostäder är en begränsad resurs och att det förekommer att personer behåller bostaden efter avslutade studier eller hyr ut den i andra hand utan tillstånd, vilket enligt motionen minskar tillgången till bostäder för nyantagna studenter och påverkar stadens kompetensförsörjning.

Motionären föreslår att berörda nämnder och kommunala bostadsbolag ska få i uppdrag att genomföra systematiska kontroller av studentbostäder. Vidare föreslås att en gemensam rutin införs för att identifiera och åtgärda otillåten andrahandsuthyrning, inklusive regelbundna stickprovskontroller, krav på uppvisande av aktuellt studieintyg och kårmedlemskap samt möjlighet att snabbt säga upp kontrakt vid konstaterat fusk. Därutöver föreslås informationskampanjer riktade till studenter om regler för boende och konsekvenser vid otillåten uthyrning.

Therese Lindström och Theréz Randquist (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs vikten av att stärka Stockholms parker, tak och gårdar som livsmiljöer för pollinerande insekter, och att det behövs en strategi för biodling. Som ett led i detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att ta fram en pilotstrategi för Stockholms stads fastigheter. Arbetet ska ske i samarbete med professionella aktörer och utgå från ett antal urvalskriterier. Pilotstrategin ska utformas för att stärka stadens biologiska mångfald med särskilt hänsyn till vilda pollinatörer, inklusive riktlinjer för blommande växter, boplatser och en hållbar begränsning av antalet kupor per plats.

Förskolenämnden har lämnat en framställan till kommunfullmäktige att besluta om Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. En större översyn av befintligt styrdokument Säker förskola – Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor har initierats av nämnden med hänsyn till en förändrad nationell styrning men även ett förändrat arbete inom staden med beredskapsfrågor. Nämnden har gjort en omfattande bearbetning av de befintliga riktlinjerna, i syfte att stärka den praktiska styrningen i barnsäkerhetsarbete samt förtydliga ansvarsnivåer och möjliggöra en ny struktur för tillhörande styrdokument, som bättre efterföljer stadens tillämpningsanvisningar för stadsövergripande styrdokument.

Förslaget till ny riktlinje innehåller tre delar: Inledning, vägledning och säkerhetsområden. Den tredje, Säkerhetsområden, innehåller 16 delområden som staden behöver arbeta med för att stärka barnsäkerheten. Inom några av områdena föreslås förskolenämnden ansvara för att ta fram stadsgemensamma vägledningar. Riktlinjerna har ett starkt proaktivt fokus och utgår ifrån tre nivåer: förebyggande, allvarliga händelser och kris.

Mindre justeringar har gjorts efter stadens interna remissrunda. Riktlinjen föreslås ersätta de befintliga riktlinjerna på området.

Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna.

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor.

Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering.

Här ingår exempelvis kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa beaktas i beslut och åtgärder, att stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter, att stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid samt att barn och unga i ökad utsträckning får inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer.

Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 3 juni 2026 och publiceras senast med protokollet.