Möte 2025-10-22

Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse beslutade den 17 februari 2025 att godkänna lägesredovisningen avseende Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt i genomförande med slutkostnad över 1 miljard kronor och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

Region Stockholm har remitterat Avgränsningssamråd för miljöbedömning av länstransportplan Stockholms län, 2026–2037 bland annat till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Vart fjärde år uppdateras de långsiktiga planerna för transportinfrastrukturen i Sverige. Trafikverket ansvarar för att ta fram ett förslag på nationell trafikslagsövergripande plan som beslutas av regeringen. Parallellt ska det inom varje län upprättas en länstransportplan för fördelning av länets investeringar och förbättringsåtgärder.

Region Stockholm ansvarar för att ta fram en reviderad länstransportplan för regional transportinfrastruktur 2026 – 2037. Region Stockholm arbetar utifrån att en ny länstransportplan ska vara fastställd innan allmänna val 2026. Detta innebär att en remissversion av länstransportplan skickas ut på remiss i september 2025. Fastställelse av länstransportplanen beslutas av regionfullmäktige efter att regeringen fastställt ramar för planperioden.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att avbryta projekteringen av bostäder i Branterna i Mälarhöjden. Motionärerna anser att den aktuella marken bör lämnas orörd på grund av höga naturvärden. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden avbryter detaljplanearbetet samt exploatering av parkområdet Branterna.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att rädda Hovings malmgård. I motionen framförs bland annat att byggandet av seniorboendet intill Hovings malmgård kommer att skymma utsikten från malmgården mot Hammarby sjö och att kulturreservatet Hovings malmgård omvandlas till ett gårdshus om seniorboendet byggs på den föreslagna platsen. Motionärerna föreslår att projekteringen av seniorboendet vid Hovings malmgård avbryts och en annan lösning för platsen prövas, till exempel att seniorboendet byggs i det stora kontorshuset intill.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget på Läkarhusets tomt vid Odenplan.

Motionärerna föreslår att detaljplanearbetet för Läkarhusets tomt vid Odenplan (Spelbomskan 9) ska revideras. Motionärerna vill att den planerade byggnaden i modern stil ersätts med ett hus i klassisk arkitektur som bättre harmonierar med de omkringliggande sekelskifteshusen. De föreslår även att möjligheten till återbruk av byggnadens bärande delar utreds samt att grannfastigheter inkluderas i planarbetet för att skapa en mer sammanhållen stadsbild.

Andréa Hedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att biblioteken i Stockholm spelar en avgörande roll för att främja läsning och kultur och föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under exempelvis skollov.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att en funktion som avtalscontroller inrättas på trafikkontoret med ansvar för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Avtalscontrollerns arbete ska förbättra transparensen och rapporteras regelbundet till nämnden samt att avtalscontrollern ges de resurser och den kompetens som krävs för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Christofer Fjellner m.fl. (alla M) att Stockholms stads finanspolicy ska revideras. Den nuvarande finanspolicyn anger att staden inte ska placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än fem procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen.

I skrivelsen föreslår Christofer Fjellner m.fl. (alla M) att staden tar bort begreppet ”vapen” i policyn för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget i Europa. Skrivelsen anger vidare att Stockholms stad har över två miljarder kronor i placeringar och en ram på sex miljarder kronor och om dessa medel hade placerats i svensk försvarsindustri hade det varit bra för Sverige och för hela Europas säkerhet.

I skrivelsen ställs även tre frågor, bland annat om Stockholms stads ledning anser att staden kan, eller bör, göra mer för att bidra till att rusta det svenska och europeiska försvaret mot Rysslands aggressiva hot.

Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige avseende behovet av att inrätta ett förvaltningsövergripande tillsynsteam, likt Botkyrka kommuns OTTO-team, för att effektivisera arbetet mot organiserad brottslighet i Stockholm. Motionen lyfter hur kriminella nätverk utnyttjar offentlig verksamhet och osund konkurrens, bland annat inom sophantering, och föreslår en samverkansmodell där stadens förvaltningar samarbetar med polis, räddningstjänst och andra myndigheter. I motionen föreslås även ett fokus på att upptäcka och hjälpa brottsoffer, exempelvis personer i farliga boenden eller utsatta för människohandel. Genom ett sådant arbetssätt vill motionärerna stärka kampen mot välfärdsbrott, miljöbrott, arbetslivskriminalitet och exploatering.

Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat ut Europeiska kommissionens förslag till ändring av EU:s klimatlag och EU:s klimatmål för 2040 (COM (2025) 524) på remiss. Stockholms stad har inte fått förslaget på remiss och har på eget initiativ skickat in ett remissvar. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Remissen behandlar EU-kommissionen förslag om att ändra den europeiska klimatlagen (EU 2021/1119) och fastställa ett bindande unionsmål för 2040; en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Stockholms stads nuvarande riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter antogs av kommunfullmäktige den 23 maj 2011 och uppdaterades den 14 januari 2014. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatserna försöks- och träningslägenheter. Riktlinjerna ska ge handläggare och chefer stöd och vägledning i arbetet. Socialförvaltningen har uppmärksammat behov av att revidera och uppdatera nuvarande riktlinjer. Detta bland annat med anledning av JO-beslut som tillkommit sedan senaste uppdateringen 2014 och som bidragit till att förtydliga socialtjänstens roll som hyresvärd i arbetet med försöks- och träningslägenheter.

Utöver detta fanns ett behov av att modernisera i riktlinjerna förekommande begrepp och beskrivningar så att dessa bättre överensstämmer med inom socialtjänsten förekommande arbetssätt. Därtill har Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s roll i arbetet förändrats över tid på så sätt att skrivningar i gällande riktlinjer inte överensstämmer med praktiken.

De reviderade riktlinjerna innehåller anvisningar för utredning, bedömning och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) till insatserna försöks-, tränings- samt Bostad Först-lägenheter. Riktlinjerna innehåller också anvisningar för hur socialtjänsten ska agera som hyresvärd i arbetet med bostadssociala hyreskontrakt. Syftet med riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter (FoT) är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatserna.

Den 16 juni 2025 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Motiveringen för att återremittera ärendet var att inkludera Stiftelsen SHIS Bostäder (SHIS) som en aktiv part i framtagandet av de reviderade riktlinjerna.

Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa avskaffas.

I dagsläget säger Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd att personer som saknar uppehållstillstånd kan tilldelas ekonomiskt bistånd. Motionären anser att tilldelningen av ekonomiskt bistånd till individer utan uppehållstillstånd medverkar till skapandet av ett skuggsamhälle som gör att människor hamnar i utsatthet och inte inkluderas i det svenska samhället, och motionären yrkar därför på att dessa riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd bör ändras.

Therese Lindström och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholms stad bör avyttra Hästa gård, beläget på Järvafältet i Järva stadsdelsnämndsområde. Bakgrunden är att gården har ett renoveringsbehov samtidigt som Stockholms stad står inför ekonomiska utmaningar och behöver göra prioriteringar mellan investeringsbehov. Enligt motionärerna skulle en avyttring av Hästa gård till privata aktörer säkerställa att gårdens utveckling sker på sunda grunder och utan att riskera stadens finansiella framtid.

Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att utreda, analysera och ta fram en stadsgemensam Facility Management-strategi (FM-strategi) samt att fastställa de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för att implementera denna. Facility Management (FM) är en term som används för att beskriva den styrning och hantering av varor och tjänster som kan behövas för att en lokal eller byggnad ska fungera effektivt.

Transportstyrelsen har skickat ett förslag om ändring i trafikförordningen (1988:1276) för underlättande av användning av bärgningsboggi till bland annat Stockholms stad för yttrande. Förslaget innebär en ändring av bestämmelserna om högsta tillåten hastighet vid bärgning med hjälp av bärgningsboggi. Detta skulle innebära likvärdiga bestämmelser för bärgningsboggi som för bärgningsbil.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs betydelsen av kolonilotter och att de inte bara bidrar till stadsnära odling och biologisk mångfald, utan också till invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. Vidare framförs att tillgången på kolonilotter i Stockholm inte är tillräcklig och att efterfrågan stadigt ökar.

Motionärerna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. Staden bör bland annat genomföra en översyn av markområden som kan användas för kolonilotter och stadsodling. Nya kolonilottsområden ska utformas för att vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller funktionsförmåga. För att möta den höga efterfrågan och minska kötiderna bör staden införa en förenklad process för att identifiera och etablera nya kolonilotter och utreda områden där det råder ett högt tryck på kolonilotter.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat promemorian Genomförande av delar av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet. I den remitterade promemorian lämnas förslag som huvudsakligen syftar till att genomföra delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv. Promemorian innehåller bland annat krav på energiledningssystem, kostnads-nyttoanalyser och fjärrvärmeföretag.

Se budgetutlåtandet.

Finansborgarrådets förslag till budget för 2026 för Stockholms stad med inriktning för 2027 och 2028 finns tillgängligt via denna länk: Majoritetens förslag till budget 2026 - Stockholms stad

Kommunstyrelsen beslutar om förändring i fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet. Förändringen innebär att föredragningsskyldigheten gällande fastighetsnämnden flyttas från bostads- och fastighetsroteln (rotel V) till förskole-, barn- och fritidsroteln (rotel VII). I samband med det byter rotlarna även namn till bostadsroteln (rotel V) och förskole-, fritids- och fastighetsroteln (rotel VII).

Den 17 februari 2014 beslutade Stockholms kommunfullmäktige att godkänna huvudavtal och delprojektavtal inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling
(dnr 314-1928/2013). Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utse stadens representanter i Styrelsen och Projektstyrelser. Kommunstyrelsen beslutade i samma ärende för egen del att stadsdirektören medgavs rätt att utse de tjänstemän som ska representera staden i styrgrupp och delprojektstyrelser.

Kommunstyrelsen har därefter i ett senare ärende beslutat att stadsdirektören även får utse stadens suppleant i styrelsen (dnr KS 2022/422).

Mikael Gustafsson har tidigare varit ordinarie ledamot i styrelsen.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att mark utanför stadens gränser som inte bedöms som strategisk utifrån stadens verksamheter bör avyttras. I motionen framförs att staden sedan början av 1900-talet äger mycket mark utanför kommunen. Syftet med markförvärven var att skapa förutsättningar för att bygga ut förorterna. Stockholms stad äger främst mark i Botkyrka, Ekergö, Huddinge, Järfälla och Nacka.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att Stockholms stads finanspolicy ska revideras. Den nuvarande finanspolicyn anger att staden inte ska placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än fem procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen.

I motionen föreslås att staden tar bort begreppet ”vapen” i policyn för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget i Europa. Motionären anger vidare att Stockholms stad har över två miljarder i placeringar och en ram på sex miljarder kronor och om dessa medel hade placerats i svensk försvarsindustri hade det varit bra för Sverige liksom för hela Europas säkerhet.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att staden ska ta fram en webbplats för medborgare att lättare kunna ta del av medborgarförslag. För att öka transparensen föreslår motionären att Stockholms stad ska publicera alla inkomna medborgarförslag och beslut samlat på kommunens hemsida. Förslagsvis utvecklas en central webbportal där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut från stadsdelsnämnder och facknämnder samlas. Portalen bör även ha funktioner för att söka och filtrera information som exempelvis, tid, stadsdel och ämnesområde.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att centrala förvaltningar ser över sina rutiner för återkoppling på medborgarförslag till förslagsställare och stadsdelsnämnder samt att medborgarförslag och beslut samlas och görs tillgängliga på stadens webbplats på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

Sedan 1964 har Stockholms stad delägt Mässfastigheter AB tillsammans med Stockholms Handelskammare. Våren 2021 förvärvade staden genom Stockholms Stadshus AB Handelskammarens andel av Mässfastigheter AB. Stockholmsmässan AB, som bedriver mäss- och kongressverksamhet i Älvsjö, är ett helägt dotterbolag till Mässfastigheter AB.

Mässfastigheter AB äger anläggningen där mäss- och kongressverksamheten i Älvsjö bedrivs, hotell Talk och Älvsjö gård samt innehar tomträtten för fastigheten där anläggningen, hotellet och Älvsjö Gård finns.

I föreliggande ärende föreslås att Stockholmsmässan AB överlåts till koncernmoderbolaget Stockholms Stadshus AB och att Mässfastigheter AB överlåts till S:t Erik Markutveckling AB.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) hyr idag sina kontorslokaler i Palmfelt Center av Atrium Ljungberg AB. Hyresavtalet löper ut den 1 oktober 2026. I samråd med Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret har SISAB sökt nya kontorslokaler i enlighet med kommunfullmäktiges inriktning.

Det bästa alternativet är att flytta till lokaler i fastigheten Godsfinkan 1 i Hammarby Sjöstad, som idag ägs av Fastighets AB Godsfinkan, ett dotterbolag till S:t Erik Markutveckling AB.

SISAB och S:t Erik Markutveckling AB avser att upprätta ett hyresavtal där SISAB hyr kontorslokaler i Godsfinkan 1. Hyresavtalet innebär att S:t Erik Markutveckling hyresgästanpassar lokalerna och att SISAB flyttar in den 1 oktober 2026. Parterna föreslår även att SISAB förvärvar Fastighets AB Godsfinkan. Om kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget övergår ägandet av Fastighets AB Godsfinkan till SISAB.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden har inkommit med ett inriktningsförslag om att hyra grundskolelokaler av en privat fastighetsägare i Mariehäll, Bromma stadsdelsnämndsområde, för verksamheten Adolfsbergsskolan.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2025 ska stadens behov av fastigheter och lokaler i huvudsak tillgodoses med eget ägande. En extern inhyrning prövas om den bedöms vara mest ändamålsenlig ur en ekonomisk och/eller organisatorisk synvinkel. Utgångspunkten ska vara att det är ekonomiskt mest fördelaktigt och varaktigt samt att hyreskostnader över tid och kostnadsvolym ingår i bedömningen.

I pågående stadsutvecklingsprojekt i Mariehäll har det varit en utmaning att omhänderta skolbehovet genom att uppföra en ny skola på kommunal mark, då marken till övervägande del är privatägd. Arbetet med att hitta en lämplig plats för en ny skola har pågått under flera år utan att finna en lösning på kommunal mark. Utbildningsnämnden och SISAB föreslår därför en trepartsinhyrning för att täcka det fortsatta skolbehovet i Mariehäll.

Projektet för trepartsinhyrningen omfattar en grundskola inklusive idrottssal med en totalarea om cirka 7 800 kvm bruttoarea (BRA) med plats för 630 elever i årskurs F-6. SISAB kommer hyra i första hand av en privat fastighetsägare och utbildningsnämnden hyr sedan lokalerna i andra hand av SISAB, enligt i huvudsak samverkansavtalets principer.

Utbildningsnämnden har tillsammans med SISAB utrett och utvärderat fyra olika alternativ för grundskola inom Mariehäll och bedömer att det mest ändamålsenliga och långsiktigt hållbara alternativet är att hyra in lokaler från en privat fastighetsägare enligt detta förslag.

Utifrån en samlad bedömning anser koncernledningen och stadsledningskontoret att förslaget om inriktning för SISAB:s och utbildningsnämndens inhyrning av permanenta skollokaler i Mariehäll ska godkännas

I samband med kommande bostadsbyggnation i Stora Sköndal finns behov av elevplatser i området. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden har utifrån detta inkommit med ett inriktningsförslag om att uppföra en ny F-9 skola i Stora Sköndal. Den nya skolan föreslås ersätta Sandåkraskolan, som idag bedrivs i tillfälliga och permanenta lokaler med underhållsbehov. Projektet innebär uppförandet av en skolbyggnad om cirka 12 000 kvm med plats för 930 elever. Byggstart är planerad till 2029 och skolan planeras att vara färdigställd 2032.

SISAB genomförde detaljplanearbete, utredning och tog fram underlag för inriktningsbeslut i början av 2023. I samråd mellan stadsledningskontoret, Stockholms Stadshus AB, SISAB och utbildningsnämnden konstaterades att projektet behövde ses över utifrån den höga investeringsutgiften. Översynen resulterade i en mer flexibel detaljplan samt att idrottsnämndens idrottshall ersättes av en idrottssal tillhörande skolan. Detta innebär minskade investeringsutgifter för staden, men medför en ökad hyresgrundande kostnad för utbildningsnämnden. Den totala projektkostnaden uppgår till 850 mnkr inklusive förväntad kostnadsutveckling, varav 824 mnkr finansieras av utbildningsnämnden. Den årliga hyran för nämnden beräknas till 65,2 mnkr år 1.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att en ny skola är avgörande för att möta behovet av elevplatser i området och säkerställa en sammanhållen skolgång. Hyresnivån per plats är hög, men behovet motiverar investeringen. Möjlighet till ytterligare kostnadsbesparingar behöver ses över inför genomförandebeslutet.

I ärendet föreslås att kommunfullmäktige beslutar att godkänna inriktningen för AB Svenska Bostäders projekt att bygga nya hyresbostäder vid Garagevägen i Hammarbyhöjden. Projektet omfattar nyproduktion av 104 hyresbostäder. Bostäderna är fördelade på två lamellhus i sex våningar längs Garagevägen, inom del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1, blivande fastigheter Dekanen och Prefekten, och de är utformade enligt konceptet Stockholmshus.

Projektet är en del av stadens ambition att förtäta i kollektivtrafiknära lägen och projektet är beläget med gångavstånd till flera tunnelbanestationer. Området ingår i den centrala stadens utvidgningsområde. Enligt översiktsplanens inriktning ska utvecklingen bidra till en tät, sammanhållen och levande stadsmiljö i närförorter med god kollektivtrafikförsörjning.

Projektet är att definiera som ett stort projekt (större än 300 mnkr) enligt koncernstyrelsens och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

AB Stockholmshem har den 10 juni 2025 beslutat om och därefter föreslagit koncernstyrelsen och kommunfullmäktige att godkänna inriktningsbeslut för ombyggnad av fastigheten Linjalen 8 till en investeringsutgift om 490 mnkr. Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

Projektet omfattar ombyggnad av 460 lägenheter i fastigheten Linjalen 8 på Södermalm till en investeringsutgift om 440 mnkr i kostnadsläge maj 2025. Utgiften bedöms till 490 mnkr indexuppräknad till 2029 års kostnadsläge. Byggnaderna är ursprungligen uppförda år 1969–1970. Fastigheten har återkommande omfattande vattenskador. Den tekniska livslängden för vatten- och avloppsstammar är nådd och det behövs en uppgradering av elinstallationerna. I projektet planeras för utbyte av vatten- och avloppsstammar och renovering av badrum. Dessutom planeras det för nya elinstallationer.

AB Stockholmshem föreslår fortsatta utredningar och genomförande av en hyresgästgodkännandeprocess i syfte att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut med åtgärder enligt detta inriktningsbeslut. Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

I ärendet föreslås att AB Familjebostäder förvärvar AB Hjulstahem och därigenom AB Hjulstahems flerbostadshus. Förvärvet omfattar totalt 14 fastigheter med 1 194 hyresbostäder, ca 3 300 kvm kommersiella lokaler och 738 parkeringsplatser.

Köpeskillingen baseras på ett underliggande fastighetsvärde om 1 418 mnkr. Inför förvärvet har AB Familjebostäder genomfört finansiell, juridisk och teknisk due diligence med stöd av externa rådgivare. Aktieöverlåtelseavtalet är belagt med sekretess och det innehåller kommersiella villkor samt villkor fram till och efter tillträde, inklusive garantier och ansvarsbegränsningar. Aktieöverlåtelseavtalet är villkorat av kommunfullmäktiges beslut och finns tillgängligt på Stockholms Stadshus AB:s kontor för koncernstyrelsen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inför beslut.

Investeringen innebär förvärv av aktier i ett bolag och ska därför enligt koncernstyrelsens och kommunfullmäktiges investeringsregler beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

Stadsrevisionen har granskat att exploateringsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB samt AB Stockholmshem säkerställer en cirkulär hantering av material och avfall från rivningar och byggnationer.

Rapportens sammanfattande bedömning är att exploateringsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och AB Stockholmshem i huvudsak säkerställer en cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggnation i enlighet med lagstiftningens krav, men inte utifrån fullmäktiges mål om cirkularitet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden bedöms i huvudsak säkerställa en tillsyn utifrån lagstiftningens krav.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 augusti 2025 om att föreslå att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde Vinterviken i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med bilagor. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen.

Biotopskyddsområdet Vinterviken ligger inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd.

Syftet är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till mark med mycket gamla träd, både ädellövträd och tallar. Syftet är även att bevara områdets ras-, block- eller bergsbranter med lång skoglig kontinuitet samt områdets funktion som livsmiljö för fladdermöss. Naturvärdena ska skyddas i samklang med bevarande och utveckling av de rekreativa värdena.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ansvarar för skötseln av biotopskyddsområdet i Vinterviken i enlighet med nämndens reglemente.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget av höghus i Åkeslund. I motionen framförs att den föreslagna bebyggelsen i detaljplanen för del av Åkeshov 1:1, 2 m.fl. (dnr 2017-17450) skulle få betydande negativ påverkan på områdets naturvärden, kulturmiljö samt utsiktsstigen och lekplatsen i anslutning till planområdet. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden ska avbryta pågående detaljplanering och istället ta fram ett nytt planförslag med lägre exploateringsgrad utan höga hus, med hänvisning till områdets natur- och kulturvärden samt påverkan på närliggande rekreationsytor.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anges att den nu pågående förtätningen i Älvsjö förstör de gröna inslagen och inkräktar på stadsdelens villakaraktär. Med hänvisning till detta föreslås att de förtätningar i Älvsjö där villor ersätts av flerfamiljshus stoppas och att stadsbyggnadsnämnden uppdras att se över hur förbindelsen mellan tät bebyggelse runt stationen på ett bättre sätt kan harmonisera med de omgivande villaområdena så att dessa bevaras och att därmed de få gröna inslagen runt Älvsjö centrum bevaras.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 22 oktober 2025 och publiceras senast med protokollet.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att det stöd som var ämnat till studieförbundet Ibn Rushd omfördelas till en fristående organisation vars syfte är att motverka antisemitism i samhället, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att förbättra Blasieholmstorget. I motionen framhålls att torget i dag är en bortglömd plats för många stockholmare och att åtgärder som främjar vistelse och aktivitet på torget skulle bidra till nya rörelsemönster och en ökad upplevd trygghet. Motionären pekar även på den framtida utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, vilken förväntas leda till en betydande ökning av resenärer vid Kungsträdgårdens station. Redan i dag genererar närliggande sevärdheter stora flöden av besökare, särskilt längs Arsenalsgatan, som utgör torgets norra avgränsning.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att utreda möjligheterna till en upprustning av Blasieholmstorg samt verka för etablering av verksamheter med tillhörande uteserveringar. Vidare föreslås att trafiknämnden och exploateringsnämnden ges i uppdrag att genomföra åtgärder för att höja trafiksäkerheten för cyklister och gående längs Arsenalsgatan, från Hamngatan till Kungsträdgårdsgatan.

Aleks Sakala och Dennis Wedin (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. om flytt av busshållplatsen på Danmarksgatan i Kista . I motionen framförs att kollektivtrafikfältet i ena riktningen på Danmarksgatan intill Kista busstorg felaktigt används även av privatbilister och att regelefterlevnaden är låg. Motionärerna föreslår att trafikkontoret ges i uppdrag att initiera en dialog med trafikförvaltningen i Region Stockholm i syfte att flytta busshållplatsen från nuvarande plats på Danmarksgatan och att åter öppna Danmarksgatan för övrig trafik i båda riktningarna.

Trafiknämnden har under en längre tid observerat skador och brister i Vasabrons konstruktioner. Ett första utredningsbeslut fattades av dåvarande trafik- och renhållningsnämnden 2010 och de följande åren genomfördes ett antal inspektioner av bron. Utredningar som gjorts på senare tid visar att det finns risk för att bron behöver stängas av akut. Den 25 april 2025 beslutade trafiknämnden att genomföra förstärkningsåtgärder på Vasabron till en kostnad om 35 mnkr med syftet att bron ska kunna användas för nuvarande trafikbelastning utan akuta avstängningar de närmaste åren. Åtgärderna planeras att genomföras under 2025 och eftersom de är temporära och av akut karaktär finansieras de inom nämndens driftbudget.

Den 22 maj 2025 beslutade trafiknämnden om förslag till inriktning avseende projekt Vasabrons konstruktioner. I enlighet med stadens investeringsregler har nämnden hemställt till kommunfullmäktige att godkänna förslaget, då investeringsutgifterna för projektet beräknas överstiga 300 mnkr.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 10 juni 2025 om Revidering av taxor för miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsverksamhet och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Timtaxan för livsmedelskontroll föreslås höjas från 1 790 kr/timme till 1 810 kr/timme, vilket motsvarar en höjning med 1,1 procent. Den föreslagna timtaxehöjningen beror på kostnadsökningar och då i synnerhet administrativa kostnader.

Timtaxan för miljöbalkstillsyn för år 2026 föreslås ligga kvar på 1 450 kr/timme. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att miljöbalkstaxan justeras så att möjligheten att vid timdebitering avrunda tiden som debiteras upp till närmaste halvtimme tas bort. Utöver det föreslås ytterligare några mindre justeringar i bilagorna till taxan.

Övriga taxor följer beloppet för timavgift i miljöbalkstaxan och miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att möjligheten att vid timdebitering avrunda tiden som debiteras upp till närmaste halvtimme tas bort även för dessa.

Med föreslagna taxor prognostiseras självfinansieringsgraden för tillsynsverksamheten att vara densamma som i verksamhetsplanen för 2025 och Stockholms stad fortsätter därmed vara en av de kommunerna i länet med högst självfinansieringsgrad samtidigt som taxan ligger under länssnittet.

Taxorna föreslås gälla från och med den 1 januari 2026.

Storsthlm har beslutat om att rekommendera kommunerna i Stockholms län att anta en ny samverkansöverenskommelse för regionala Energi- och klimatrådgivningen (EKR) för 2026 - 2029. Samverkansöverenskommelsen avser regionalt samarbete mellan samtliga 26 kommuner i Stockholms län kring energi- och klimatrådgivning som är reglerat via förordningen (2016:385) om statligt bidrag till klimat- och energirådgivning.

Klimat- och näringslivsdepartementet har tillsänt remissen Omarbetat direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa bland annat till Stockholms stad för yttrande.

I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på regeringens framtagna författningsförslag med anledning av bestämmelserna i det nya luftkvalitetsdirektivet om tillgång till rättslig prövning och rätt till skadestånd samt på Naturvårdsverkets delredovisning av regeringsuppdrag att lämna förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt.

Luftkvalitetsdirektivet syftar till att reducera halterna av luftföroreningar för att därmed minska de negativa effekterna på hälsa och miljö. I remissen lämnas förslag på implementering i svensk rätt i form av ändringar i miljöbalken och i luftkvalitetsförordningen.

Naturvårdsverket fick den 26 september 2024 i uppdrag att lämna förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet 2024/2881 i svensk rätt. Uppdraget delredovisades den 30 maj 2025 och ska slutredovisas senast den 30 november 2025. Remissen avser delredovisningen.