Möte 2025-04-02

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att staden utvecklar en internutbildning för medarbetare inom skola och socialtjänst för att öka kunskapen om symboler, tecken och uttryck inom den rasideologiska miljön. Motionären föreslår att staden har en nära dialog med Centrum mot Våldsbejakande Extremism (CVE) i framtagandet av utbildningen. Samtidigt föreslår motionären att staden utreder om en bredare utbildning för all personal eller en mer specialiserad utbildning för en mindre grupp medarbetare vore mest lämplig.

Dennis Wedin och Annika Elmlund (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår olika åtgärder för att ge Strandvägskajen ett mer genomtänkt och vackrare utseende, med mer gestaltningsmässigt enhetliga byggnader. Bland annat anser de att permanenta lösningar är att föredra framför tillfälliga byggnationer, att uteserveringar ska möjliggöras och att parkbänkarna ska vara i traditionell stil. I motionen föreslår de även att utveckla Strandvägen till att bli grönare. Avenyn anses behöva bli mer attraktiv som promenadstråk med fler blommor och buskar.

Stadsrevisionen har granskat hur kommunstyrelsen (i rollen som styrelse), servicenämnden, fastighetsnämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) använder seriositetskontroller för att identifiera oseriösa företag. Vad gäller kommunstyrelsen rekommenderas att styrningen stärks kring hur seriositetskontroller ska användas och dokumenteras.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att Stockholms stad påbörjar ett pilotprojekt med arbetsmodellen Backa barnet i ett antal stadsdelar som staden finner lämpliga och i detta knyter till sig forskare och akademi för att utvärdera modellens effekt.

Backa barnet är en arbetsmodell mellan i första hand skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis men kan även inkludera andra aktörer. Syftet är att samarbeta kring ett barn som är i behov av samordnat stöd och under processens gång säkerställa barnets rättigheter.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att kommunfullmäktige beslutar att reformera utbudet av insatser för hemlösa. Motionären belyser särskilt utsatta grupper som identifierats och där insatserna behöver ses över. Dessa grupper är personer med allvarlig psykisk ohälsa, personer i prostitution och människohandel samt hemlösa pensionärer.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att staden tar fram en styrande handlingsplan för hur samtliga nämnder och bolag ska arbeta för att upptäcka och förhindra så kallade möjliggörare av brottslighet inom stadens verksamhet. Vidare föreslås att staden ska genomföra utbildningar för att öka stadens anställdas kunskap om möjliggörare samt att staden ska sammanställa arbetssätt och rutiner för att upptäcka och förebygga möjliggörare med syfte att dela detta med andra kommuner. Slutligen föreslås i motionen att staden ska utreda i vilken omfattning möjliggörare idag verkar inom stadens verksamheter.

Kulturdepartementet gav i juni 2024 en utredare i uppdrag att ta fram förslag på hur uppgifter vid Statens centrum för arkitektur och design kan inordnas i Moderna museet. Utredaren har även haft i uppdrag att analysera om det är ändamålsenligt att inordna uppgifter vid Statens konstråd i Moderna museet.

Kulturdepartementet har remitterat Promemorian - Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design (Ds 2025:2) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Säkerhetsskydd avser skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas.

För att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet samt för att ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete och öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare har Utredningen om en förbättrad process för säkerhetsprövningar haft i uppdrag att se över och föreslå förändringar av processen för säkerhetsprövningar och att utreda i huvudsak fyra områden.

Överväga vilka uppgifter som ska ingå i underlaget vid en säkerhetsprövning och föreslå vilka krav som ska ställas på underlaget.

Bedöma om det bör finnas en möjlighet enligt säkerhetsskyddslagen att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut.

Analysera vilka ytterligare möjligheter som bör finnas att stänga av en statligt anställd när hen inte längre godkänns vid säkerhetsprövningen.

Lämna nödvändiga författningsförslag inom respektive område.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Säkerhetsprövningar- nya regler (SOU 2024:88) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Region Stockholm, trafikförvaltningen har remitterat Samråd om spårlinje, stationslägen, arbetstunnlar och etableringsområden till bland andra Stockholms stad för yttrande.

Detta samråd är det första som genomförs sedan spårlinjens lokalisering beslutades i september 2024.

Den 21 april 2017 träffades inom ramen för Sverigeförhandlingen överenskommelsen Ramavtal 6-Storstad Stockholm (nedan ”Ramavtalet”). För att kunna tidigarelägga planering och trafikstart av Roslagsbanan till City slöts en överenskommelse om förskottering för Roslagsbanan till City 2020 – 2022 mellan parterna.

Då projekt Roslagsbanan till City konstaterade att ytterligare utredning behövde komma till för att säkerställa tunnelpåslag och spårlinje enades parterna att skjuta på kontrollstation 1 i december 2022. Därför enades parterna om att förlänga förskottering för projektet under år 2023 och 2024.

Parterna fattade i december 2024 beslut om att Roslagsbanan till City passerar kontrollstation 1. För att projektet fortsatt ska kunna tidigarelägga trafikstart för Roslagsbanan till City har därför ett ytterligare tilläggsavtal (tilläggsavtal 3) tagits fram, som ska vara gällande fram till år 2026 när ordinarie finansiering träder i kraft.

Parterna är överens om att projektet får disponera 249 mnkr varav Stockholms stads andel uppgår till högst 24 mnkr i 2016 års prisnivå. I 2024 års prisnivå motsvarar det 331 mnkr respektive 31 mnkr.

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud, vilket väljs av kommunstyrelsen. I detta ärende föreslås ombud samt vad denne uppdras rösta om.

Årsredovisning 2024 med uppföljning av budget för Stockholms stad redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål för år 2024.

År 2024 har präglats av lågkonjunktur, höjda räntor och dämpad efterfrågan samt ett försämrat säkerhetsläge, globalt och nationellt. Antalet arbetslösa har ökat, mer i Stockholm än riksgenomsnittet. Samtidigt råder brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare. Det ansträngda läget har påverkat nämnder och bolags verksamheter och ekonomi. Driftkostnaderna har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt tidsförskjutas. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 504,0 mnkr (367,5 mnkr, avser år 2023) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 96 mnkr (-691 mnkr, avser år 2023).

Bedömningen är att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2024, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas rapportering samt att de finansiella målen uppfylls.

Stockholms stad har fått en inbjudan från elnätsbolaget Ellevio AB gällande samråd om ny 220 kV markförlagd ledning för anslutning mellan station Högdalen och station Örby. En ny markkabel ska ersätta befintlig luftledning som idag går längs Örbyleden. Två huvudsakliga sträckningsalternativ har tagits fram.

Alternativ 1 följer till största del grönytor och gång- och cykelvägar öster om Örbyleden. Detta alternativ går rakt igenom planområdet för pågående detaljplan som ska möjliggöra tillskapandet av ca 1 200 bostäder, kontor, förskola och verksamhetslokaler. Ellevio AB gör bedömningen att ett genomförande av alternativ 1 påtagligt försvårar stadens pågående planer på exploatering i området.

Alternativ 2 följer huvudsakligen Örbyledens körfält och bedöms inte innebära någon konflikt med stadens planer på exploatering. Ellevio AB anser alternativ 2 vara det mest lämpliga alternativet ur ett genomförandeperspektiv. Detta alternativ har också förordats av staden i den tidiga myndighetsdialog och omfattande sträcknings-utredning som projektet genomfört inför samrådet.

Från skarvplatsen i Örby kommer ledningen gå vidare norrut i en befintlig tunnel mot en transformatorstation i Mårtensdal. Koncessionsansökan för ledningen norrut från Örby hanteras separat och ingår inte i föreliggande samråd.

Stadskollegiet beslutade år 1938 att instifta S:t Eriksmedaljen att utdelas till förtjänta stockholmare.

Boverket har tagit fram ett förslag till föreskrifter om ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:14) avseende certifiering av sakkunniga i syfte att korrigera hänvisningar till gällande lagstiftning och utbildningar. Förslagen gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:14) avseende:

1. certifiering av kontrollansvariga, KA
2. certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden, KUL
3. funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK
4. certifiering av sakkunniga inom brandskydd, SAK
5. certifiering av sakkunniga av tillgänglighet, TIL

I samband med uppdateringarna föreslås redaktionella ändringar avseende struktur, innehåll och språk. Dessa syftar till att anpassa certifieringskrav till branschens behov och utvecklingen inom hållbarhet och digitalisering, förtydliga dokumentationskrav vid certifiering och sakkunnigbedömningar samt harmonisera språkliga och strukturella delar av föreskrifterna för ökad tydlighet och enhetlighet.

Stockholms stad har fått förslaget på remiss för yttrande. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Utbildningsdepartementet har remitterat ”Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever (SOU 2024:94)” till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I betänkandet föreslås införandet av en treårig försöksverksamhet med förstärkningsundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Undervisningen ska vara obligatorisk och genomföras utöver ordinarie schema, i halvklass eller genom elevurval, där de elever som riskerar att inte klara målen undervisas i små grupper. Utredningen föreslår även införande av sommarlovsskola. Sommarlovsskolan ska vara färdighetstränande och språkstärkande.

Justitiedepartementet har remitterat utredningen Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare (SOU 2024:93) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen syftar till att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att hantera brott begångna av barn. Fokus i utredningen ligger på utökade tvångsmedel, förbättrad rättssäkerhet för barn och förslag på författningsändringar. En ökad användning av tvångsmedel kan påverka barns integritet, men förslagen anses ligga i linje med barnkonventionen och Europakonventionen.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet Ett språkkrav för språkutveckling (SOU 2024:78) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Betänkandet lyfter fram att kvalitetsbrister identifierats inom äldreomsorgen, bland annat av Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och Coronakommissionen i samband med pandemin. Vissa brister i kvaliteten kan kopplas till att medarbetarna inte har haft tillräckliga kunskaper i svenska för att klara av alla arbetsuppgifter.

Utredningen föreslår att arbetsgivare ska säkerställa att personalen har en kunskapsnivå i svenska som är tillräcklig för att klara de moment och den kommunikation som ingår i arbetet. Den nivå som utredningen föreslår är B2 enligt Gemensam europeisk referensram för språk (GERS). Det är en något högre nivå än svenska som andraspråk 1, (SVA 1) som är den nivå som staden har fastställt att alla medarbetare i äldreomsorgen ska ha. Nivån ska ses som ett strävansmål och ska gälla alla medarbetare i äldreomsorgen.

Vidare i utredningen betonas vikten av att förbättra utbildning och fortbildning för att säkerställa nödvändiga språkkunskaper. Samverkan mellan olika aktörer som vårdgivare, utbildningsinstitutioner och arbetsgivare är en viktig del av arbetet för att och säkerställa att språkkravet uppfylls. För att stödja arbetsgivare i att utveckla språkutvecklande arbetsplatser och ge personalen möjlighet att studera svenska på arbetstid föreslår utredningen ett stadsbidrag kallat svenskalyftet.

Utredningen betonar behovet av systematiskt och långsiktigt språkutvecklingsarbete med arbetsgivare som bör etablera fortlöpande arbete med bland annat aktiva språkombud och ledarskap som främjar språkstödjande insatser samt verksamhetsförlagt stöd i svenska. Nyanställda ska ha relevanta språkkunskaper och förutsättningar för att klara eventuella kompletterande kurser i svenska och omvårdnad. Utredningen föreslår också att medarbetare bör ges möjlighet att slutföra SFI och SVA-studier, och att Skolverket tar fram utbildning i kommunikation för äldreomsorgens personal.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89) bland andra till Stockholms stad för yttrande.

Det remitterade betänkandet föreslår en övergång från dagens projektörsdrivna exploatering till ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft. Enligt förslaget ska regeringen först peka ut områden lämpliga för havsbaserad vindkraft. Därefter sker en auktion med ett anbudsförfarande. En utpekad myndighet, auktionsmyndigheten, tilldelar en projektör koncession för havsbaserad vindkraft. Förfarandet anses enligt betänkandet ge en väsentligt större förutsägbarhet än vid dagens projektering.