Möte 2026-05-27

I en skrivelse till kommunstyrelsen anför Christofer Fjellner (M) att kommunstyrelsen skyndsamt ska vidta åtgärder för att hantera utvecklingen i Kista. Kista beskrivs ha haft en tydligt negativ utveckling kopplat till företags- och organisationsflyttar, trygghet och attraktivitet.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han föreslår att berörda nämnder och bolag får i uppdrag att säkerställa att samtliga fotbollsplaner i staden har tillgång till toaletter samt att det finns tillgång till omklädningsrum på större anläggningar.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) förslag om en bred diskussion om hur Stockholms stad långsiktigt kan stärka och trygga förutsättningarna för stadens natt- och kulturliv. Att det handlar om att förbättra dialogen mellan stadens tillstånds- och tillsynsenheter, polisen och aktörerna själva, om att se över regelverk och deras tillämpning så att de präglas av proportionalitet och förutsägbarhet, och om att i stadsplanering och markpolitik värna och utveckla lokaler för kultur och nattliv. Nattlivet ska ses som en strategisk tillgång för Stockholm.

Therese Lindström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att Stockholm växer och blir tätare, vilket skapar utmaningar för att behålla gröna och trivsamma stadsmiljöer, särskilt där marken är hårdgjord och träd inte kan planteras direkt i marken. I motionen påpekas att mobila trädplanteringar med tillräcklig jordvolym och integrerade sittplatser är en smart lösning som både skapar skugga och mötesplatser, och som bidrar till trygghet, trivsel och vardagsliv för alla stockholmare. Erfarenheter från Stockholms sommarplatser och andra nordiska städer visar att sådana satsningar gör stadsmiljöer mer levande och attraktiva.

Därför föreslås kommunfullmäktige besluta:

• Att ge trafiknämnden i uppdrag att, i samverkan med andra berörda nämnder och lokala aktörer, införa fler mobila trädplanteringar med integrerade sittplatser på gator och ytor där markplantering inte är möjlig.
• Att ge trafiknämnden i uppdrag att ta fram ett stadsgemensamt program som anger principer för utformning, placering, skötsel och biosäkerhet och hur insatsen prioriteras där behoven är som störst.

Therese Lindström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionen behandlar den trafiksituation som har uppkommit med anledning av att trafiknämnden genomför en ombyggnation av Skansbron. Under byggperioden är biltrafiken på Skansbron enkelriktad i södergående riktning, medan norrgående trafik omleds till Skanstullsbron. Motionären anser att det har bidragit till köer och trängsel på Skanstullsbron, som kräver en permanent lösning. För att återställa balansen i trafiknätet föreslås att ett norrgående körfält för biltrafik öppnas på Skanstullsbron.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige i viken han framför att staden behöver få en säkrare cykling som bygger på ett samspel mellan olika trafikslag, men där det också behöver bli enklare att kunna cykla mellan inner- och ytterstaden. Motionären anser också att cykelförändringarna som gjorts inte följts upp på ett korrekt sätt.

Motionären föreslår att ett framkomlighetsråd införs för att förbättra trafikskyltningen utmed Stockholms cykelstråk, förbättra förutsättningarna för cykelresor mellan inner- och ytterstaden och bättre utbyggnad och underhåll av de primära cykelstråken, samt 10 000 nya cykelparkeringar.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att en strategi för pocketparker ska tas fram, att platser för pocketparker i befintlig urban miljö ska pekas ut, samt att fler växtväggar ska anläggas – i syfte att tillskapa en grön och trivsam urban miljö.

Johan Paccamonti (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han framhåller vikten av att värna grönområden i Bromma och föreslår därför att den aktuella markanvisningen vid Solviksängen upphävs. I stället föreslås att området inkluderas i naturreservatet för Ålstensskogen och Storskogen. Motionären anser även att eventuell ny bostadsbebyggelse i Bromma bör koncentreras till andra större utvecklingsområden.

Ärendet gäller ett tilläggsavtal till en överenskommelse om exploatering för kontor och bostäder som tecknades mellan Stockholms stad och Granitor Property Development AB (Granitor) 2022.

Tilläggsavtalet innehåller primärt:

• Partsbyte i överenskommelse om exploatering
• Byte av säkerhet/borgensman

Utöver det inkluderar tilläggsavtalet ändringar i avtalstext avseende avfallshantering där Granitor ska tillse att avtalet om sopsugsanläggning överlåts till nya avtalsparten.

Granitor har framfört önskemål om partsbyte i överenskommelse om exploatering till MPD Virtuosen Grund 3 AB som är ett projektbolag inom Granitors koncern. Om staden godkänner partsbytet avser Granitor överlåta projektbolaget till Klövern AB. Vid överlåtelsen övertartar Klövern AB även ansvaret som borgenär.

Då investeringen för projektet överstiger 50 miljoner kronor hemställs ärendet till kommunfullmäktige.

Svenska kraftnät har en 220 kV-dubbelledning för växelström mellan Hagby och Järva (RL15 och RL17) med en total sträcka på 15,8 km. Ledningarna beviljades nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad. Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 km lång delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. År 2016 fick den resterande 13,8 km av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år.

Svenska kraftnät arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av Svenska kraftnät tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående innebär att Svenska kraftnät därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 km av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt.

Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Hanna Wistrand (L) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att barn och unga med funktionsnedsättning inte har samma möjligheter att delta i fritidsaktiviteter som andra barn och unga. Detta då utbudet av tillgängliga verksamheter är begränsat och ojämnt fördelat mellan kommunerna i Stockholms län. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att idrottsförvaltningen, i samverkan med andra kommuner inom Stockholms län, söker och utvecklar ett kommunövergripande samarbete för att utreda det långsiktiga behovet av, samt finansieringen av, fritidsverksamheter för barn och unga med funktionsnedsättning.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att idrottsnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar för att fler barn och unga ska röra på sig.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram tydliga och rättssäkra riktlinjer och ett förenklat tillståndsförfarande som möjliggör sponsring och namnexponering kopplat till stadens idrottsanläggningar.

Claes Nyberg (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa kvällsöppen skola i form av kvällshäng för elever. I motionen föreslås vidare att staden i utredningen särskilt beaktar vilka skolor som är belägna i områden med begränsad tillgång till trygga och kostnadsfria mötesplatser för barn och unga. I motionen föreslås även att staden utreder möjligheten till samverkan med civilsamhället för att komplettera eller förstärka skolornas egna resurser i genomförandet av kvällsverksamheten.

Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att utbildningsförvaltningen inleder idéburna offentliga partnerskap med föreningar som erbjuder läxhjälp i socioekonomiskt utsatta och trångbodda områden, i syfte att långsiktigt minska kunskapsklyftor i skolan. I motionen föreslås även att staden tillgängliggör användning av lokaler under kvällar och helger för denna verksamhet.

Sergej Salnikov (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att staden inleder en inventering av sitt fastighetsbestånd i syfte att tillskapa fler skyddsrum och skyddade utrymmen.

Sergej Salnikov (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden ska utreda om den nya Östbergatunneln bör användas som skyddsrum alternativt skyddat utrymme.

I en motion väckt i fullmäktige av Dennis Wedin (M) föreslås att exploateringsnämnden och andra berörda nämnder ska ges i uppdrag att starta en utredning i syfte att skapa ett grönare och tryggare Sergels torg.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat EU-kommissionens förslag till förordning om industriell acceleration och omställning som presenterades den 4 mars 2026 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Syftet med förslaget är att öka efterfrågan och produktion av nettonollteknik inom EU samt bidra till omställningen av energiintensiva sektorer. 

En central del av förslaget är införandet av krav i offentlig upphandling på både unionsursprung och lågt koldioxidavtryck för vissa utpekade produkter. Dessa omfattar bland annat stål, aluminium, betong/murbruk samt elektrifierade fordon. Med unionsursprung avses produkter som tillverkats inom EU eller i länder som EU har frihandels- eller tullunionsavtal med, i enlighet med EU:s tullkodex och WTO:s avtal om offentlig upphandling.

Förslaget innebär även en revidering av EU-förordningen om nettonollindustri (EU 2018/1724), särskilt vad gäller upphandlingsregler. Genom revideringen föreslås ett krav på att unionsursprung införs för vissa tekniker, så som batterier, solceller och elfordon, vid offentlig upphandling. Vidare föreslås minimikrav för lågt koldioxidavtryck i upphandling av energiintensiva material. Exempelvis anges att minst 25 procent av det stål som används i byggprojekt ska uppfylla kraven. För betong och cement föreslås att minst 5 procent ska ha både lågt koldioxidavtryck och unionsursprung. De exakta definitionerna för vad som utgör lågt koldioxidavtryck fastställs i andra EU-rättsakter.

Förslaget innehåller undantagsmöjligheter från upphandlingskraven. Det gäller exempelvis om kraven leder till oproportionerliga kostnader, om det saknas lämpliga anbud eller om det endast finns en leverantör.

Utöver upphandlingsreglerna syftar förslaget till att förenkla tillståndsprocesser för industrin. Företag föreslås kunna lämna in en samlad digital ansökan för samtliga nödvändiga tillstånd. Varje medlemsstat ska även inrätta en nationell kontaktpunkt för att hantera dessa ärenden. En maximal handläggningstid om 18 månader föreslås gälla från det att en ansökan är komplett till dess att beslut fattas.

EU-kommissionen föreslår även striktare regler för utländska investeringar i dessa sektorer och att medlemsstater inrättar industriella accelerationsområden, ett geografiskt avgränsat område som tilldelats grundtillstånd för industriell verksamhet för att påskynda industrietableringar.