Möte 2026-05-13

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att finna en lämplig plats för etablerandet av en långdistansskjutbana och tillgängliggöra den ur ett jakt- och beredskapsstärkande perspektiv.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) risken för förekomst av möjliggörare för kriminalitet inom ramen för Stockholms stads fördelning av bidragsmedel till civilsamhället.

I skrivelsen föreslås att staden genomför en crime proofing-analys av stadens bidragsrutiner. Slutligen ställs frågor om stadens förutsättningar att identifiera varningssignaler för oegentligheter, samt om stadens arbete med kontroller och återkrav av utbetalade bidrag.

I enlighet med budget 2026 ska kommunstyrelsen leda arbetet med att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för Kistas utveckling och säkerställa genomförandet av insatser för att väsentligt öka områdets attraktionskraft. Inom ramen för detta arbete ska kommunstyrelsen utreda möjliga former för att samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista, där utvecklingsbolag är en möjlighet.

Kista har under flera decennier intagit en central position i svensk teknisk utveckling och etablerat sig som ett av Europas ledande innovations- och teknikkluster. Kännetecknande för Kista är ständig utveckling och därmed förändring. Bedömningen är att ett aktiebolag utgör den organisationsform som bäst svarar mot de krav som en framgångsrik utveckling av Kista ställer. Ett bolag skapar förutsättningar för långsiktig finansiering, tydligt mandat och en samlad förmåga att möta de utmaningar och möjligheter som beskrivs ovan.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Anders Edin (SD) att Stockholm står inför stora utmaningar när det gäller stadsutveckling och bostadsbyggande samtidigt som det är av största vikt att säkerställa tillgång till naturnära områden i närmiljön. I motionen framförs att det finns en oro bland invånare och föreningar i Hässelby att Carl Bondes skog ska bli föremål för exploatering.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist och Elin Hjelmstam (alla L) att införa kulturljudzoner för att skydda Stockholms kultur- och nöjesliv. Motionärerna framhåller att Stockholm riskerar att tappa sitt levande kultur- och nöjesliv till följd av strikta bullerregler och ny bostadsbebyggelse i områden med befintlig kulturverksamhet. För att motverka detta föreslår de att staden inför särskilda zoner där högre ljudnivåer accepteras även kvälls- och nattetid.

Jan Jönsson, Isabel Palmqvist-Smedberg och Hanna Wistrand (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat delbetänkandet En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122)till bland annat Stockholms stad för yttrande. Delbetänkandet behandlar frågor om utredningsbördan i detaljplaneprocesser samt instansordnings- och överprövningsfrågor.

Länsstyrelsen föreslås slopas i instansordningen för kommunala beslut enligt miljöbalken (1998:808) respektive plan- och bygglagen (2010:900). Vidare innehåller betänkandet förslag om att renodlaMark- och miljööverdomstolens roll till en ren prejudikatinstans, likt Högsta domstolen, genom en justering i reglerna om prövningstillstånd.

Utredningen föreslår en avgift för enskilda för att få överklaga ärenden om tillstånd eller anmälan enligt kapitel 7, 9 eller 11 miljöbalken. Avgiften ska återbetalas om klaganden får rätt i överinstans och återbetalas till hälften om klaganden får delvis rätt.

Dom ska, enligt förslaget, meddelas inom två månader från huvudförhandling eller sammanträde i samtliga mål vid mark-och miljödomstolarna. Tidsfristen får endast frångås om det finns synnerliga skäl. Dom i ärenden som gäller avvisning av ett för sent inkommet överklagande ska inte få överklagas.

Utredningen lämnar därtill en rad förslag och justeringar i befintlig lagstiftning för att förenkla och förtydliga detaljplaneprocessen.

Strandpromenaden utmed Karlbergskanalen är ett välanvänt stråk och del av den populära slingan Kungsholmen runt. En breddning behövs för en mer gångvänlig promenad. Idag förekommer dock skredrisk längs delar av sträckan och markstabiliserande åtgärder måste vidtas.

I september 2024 fattade stadsdelsnämnden beslut om Program för Karlbergskanalen strandpromenad, KUNG 2024/60–17. I november 2025 fattade stadsdelsnämnden ett inriktningsbeslut, KUNG 2024/60–30 som innehöll vissa ändringar från programmet samt en justerad prognostiserad investeringskostnad om 60 miljoner, till skillnad från 48 miljoner som redovisades i programmet. Ändringarna som gjorts mellan programmet och inriktningsbeslutet är framförallt att omfattningen av tryckbanken minskat och att nya flytbryggorna vid Västermalms båtklubb har utgått. Efter inriktningsbeslutet har systemhandlingsskedet avlutats och en detaljerad genomförandekalkyl har tagits fram. Det här ärendet beskriver förutsättningarna för det kommande genomförandet och redovisar tidplan, ekonomi och risk. Den totala investeringsutgiften beräknas till 72 miljoner kronor.

Enligt ordningslag (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Föreskrifterna kan gälla i hela eller i en del av kommunen.

Kommunstyrelsen fick i budget för 2023 i uppdrag att göra en översyn av, och vid behov uppdatera, de lokala ordningsföreskrifterna. Uppdraget har avgränsats till att bättre tillgängliggöra kartbilagorna till de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun inklusive tillhörande processer för att underlätta framtida uppdatering och ajourhållande.

Till allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun finns idag tio kartbilagor som förtydligar geografiska avgränsningar där en ordningsföreskrift gäller. Inom ramen för budgetuppdraget har befintliga kartbilagor digitaliserats och visualiseras i stadens geografiska informationssystem som en (1) digital karta. Den nya digitala kartbilagan syftar till att åstadkomma en enhetligare utformning och på så vis göra de lokala ordningsföreskrifterna tydligare, mer överskådliga och tillgängliga. Digitaliseringen av befintliga kartbilagor innebär ett första steg för att bättre tillgängliggöra stadens lokala ordningsföreskrifter.

I 22 § i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun anges att förorening efter hund ska plockas upp dels på samtliga gångbanor och parkvägar som utgör offentlig plats, dels andra offentliga platser inom samtliga stadsdelar i innerstaden. Offentliga platser i ytterstaden omfattas således inte enligt nuvarande formuleringar. En ändring av 22 §, från att enbart omfatta innerstaden till att omfatta hela staden, föreslås.

Den 26 januari 2026 beslutade kommunfullmäktige att införa en ny rubrik, ny bilaga och en ny paragraf, 15 a §, i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna med följande lydelse: ”Förbud mot att bruka lustgas som berusningsmedel
15 a § Lustgas får inte brukas som berusningsmedel på offentlig plats inom det område som anges på bifogad karta (bilaga 10).” Även denna bilaga föreslås upphävas och antas som digital kartbilaga.

Den 26 juni 2025 fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem.

Förslagen i rapporten Nya grindvaktsfunktioner i LOV syftar till att göra det enklare för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer både vid inträdet i valfrihetssystem och under kontraktstiden.

Finansdepartementet har remitterat rapporten till bland annat Stockholms stad för yttrande. Konkurrensverket föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

Projektet avser uppförande av en temalekpark i södra Spångadalen mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Anläggandet av lekparken sker inom gällande detaljplan. I maj 2025 fattade exploateringsnämnden inriktningsbeslut för temalekparken. Under hösten 2025 har ett program för lekparken tagits fram efter dialog med de boende i området.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 84,7 mnkr och drift- och underhållskostnaderna till cirka 1,2 miljoner kronor per år. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -110 mnkr. Uppskattningen av framtida drift- och underhållskostnader är högre än de schablontal som redovisades i samband med inriktningsbeslutet. Det innebär också att den redovisade lönsamhetskalkylen är mer rättvisande än vid inriktningsbeslutet.

Exploateringsnämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut då projektutgiften överstiger 50 mnkr i enlighet med stadens investeringsregler.

Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2026 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. I motiveringen till återremissen har Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna framfört ett antal invändningar mot det framlagda förslaget. Invändningarna gäller i huvudsak höga investeringskostnader och en forcerad tidplan.

Justitiedepartementet har remitterat delbetänkandet 710 miljoner skäl till reformer (SOU 2026:2) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningens uppdrag är att göra en översyn av det svenska valsedelsystemet. Enligt direktiven (dir. 2024:24) innefattar uppdraget tre delar, enligt vilka kommittén ska göra följande.

• Utvärdera dagens valsedelsystem med partispecifika valsedlar.
• Analysera för- och nackdelar med gemensamma och neutrala valsedlar. I uppdraget ligger även att göra en internationell jämförelse av proportionella valsystem som använder gemensamma eller neutrala valsedlar.
• Ta ställning till om systemet med partispecifika valsedlar bör reformeras alternativt avskaffas och ersättas med ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar.

Ingen del av förslaget kommer att kunna träda i kraft till valen till riksdagen, region- och kommunfullmäktige 2026. Särskilt förslaget om insamling av förklaringar till stöd för att ett parti ska få delta med kandidatvalsedlar i ett val förutsätter mycket lång tid från ikraftträdandet till att bestämmelserna kan tillämpas vid ett val. Förslaget måste träda i kraft cirka två år före valet. Kommittén föreslår att författningsändringarna ska kunna tillämpas första gången vid och inför valet till Europaparlamentet 2029, vilket förutsätter att förslagen träder i kraft senast den 1 juli 2027.

Projektet Hekla avser genomförande detaljplan för del av fastigheterna Hekla 1 och Akalla 4:1 och detaljplan för Hekla 1. Detaljplanerna möjliggör uppförande av kontorsbyggnader, ett bostadshus och utbyggnad av allmänna gator. Projektområdet är beläget mellan Grönlandsgatan och Isafjordsgatan i Kista och omfattar stadens fastighet Akalla 4:1 samt Hekla 1 som ägs av Allmänna Pensionsfondens Fastighets Nr 63 KB.

Exploateringsnämnden fattade år 2021 genomförandebeslut för projektet som omfattar utbyggnad av gator och upprustning av Grönlandsparken. Allmänna Pensionsfondens Fastighets Nr 63 KB står för de faktiska kostnaderna för utbyggnad av gator genom exploateringsbidrag. Upprustningen av parken ska utföras av staden och bolaget har bidragit med 10 mnkr till detta.

Vid genomförandebeslutet beräknades nämndens sammanlagda projektutgifter uppgå till 48,9 mnkr, projektinkomsterna till 45,1 mnkr och försäljningsinkomsterna till 14 mnkr. Lönsamhetskalkylen visade ett nettonuvärde om 12 mnkr och täckningsgraden uppgick till 123 procent.

Exploateringsnämnden föreslår en ökning av entreprenadbudgeten för Grönlandsparken med cirka 10 mnkr i syfte att möjliggöra upprustning av parken till den ambitionsnivå som föreslagits i programhandling.

Projektutgifterna beräknas nu uppgå till 78,3 mnkr, projektinkomsterna till 72,6 mnkr och försäljningsinkomsterna till 17,4 mnkr. Nettonuvärdet inklusive nedlagda nettoutgifter uppgår till 11 mnkr och täckningsgraden till 116 procent.

Utvecklingen av Kista är en viktig del i arbetet med Fokus Järva. Enligt kommunfullmäktiges budget ska stadens nämnder och bolag aktivt bidra till att stärka Kista som en attraktiv plats för befintliga aktörer och nya etableringar och säkra genomförandet av en väsentligt ökad attraktionskraft.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då projektutgiften överstiger 50 mnkr, i enlighet med stadens investeringsregler.

Projektet Mälaräng är ett av de större inom Fokus Skärholmen. Projektområdet ligger invid E4/E20 och trafikplats Bredäng. Detaljplanen syftar till att binda samman Bredäng med Mälarhöjden samt omvandla trafikplats Bredäng och delar av Skärholmsvägen och Bredängsvägen till urbana gator kantade med stadsbebyggelse. Detaljplanen möjliggör för sammanlagt cirka 1 100 bostäder, två förskolor, en F-9-skola samt tillkommande ytor för handel och lokaler i bottenvåningar. En befintlig drivmedelsstation planeras flyttas och Slättens gårds park utvecklas. Projektet är indelat i två etapper. Etapp 1 avser bebyggelse med två flerbostadshus utmed Bredängvägen. Etapp 2 avser av resterande delar av detaljplanen och förutsätter ombyggnad av trafikplats Bredäng.

Genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige år 2019. De totala projektutgifterna beräknades då uppgå till 832,4 mnkr, projektinkomsterna till 44,9 mnkr och försäljningsinkomsterna till 608,2 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisade ett negativt nettonuvärde om -40 mnkr och täckningsgraden uppgick till 90 procent.

Exploateringsnämnden beslutade om markanvisning inom etapp 1 till Klövern Holding 146 AB år 2024. Kommunfullmäktige beslutade om försäljning av de två kvarteren i juni 2025 (dnr KS 2025/541). Bolaget räknar med att kunna starta byggnation av 86 bostäder under 2026.

Nämnden föreslår att genomförandet av etapp 2 avvaktar till dess att de genomförandemässiga förutsättningarna har förbättrats. För att etapp 2 ska kunna återstarta och ett reviderat genomförandebeslut tas upp bedömer nämnden att cirka 12,6 mnkr behövs för att slutföra projekteringen av allmän plats, bevaka och förnya avtal med byggaktörer och bereda ett nytt ärende.

I ärendet redovisas en lönsamhetskalkyl som inte inkluderar framtida utgifter och inkomster för etapp 2, bortsett från de som nämns ovan. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas uppgå till cirka 146,3 mnkr, varav 120,9 mnkr är redan nedlagda utgifter. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 11,1 mnkr och försäljningsinkomsterna till 117,9 mnkr. Kalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -21 mnkr, inklusive nedlagda utgifter och inkomster i båda etapperna. Projektets täckningsgrad uppgår till 86 procent.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då projektutgiften överstiger 50 mnkr i enlighet med stadens investeringsregler.

Ärendet avser ett reviderat inriktningsbeslut för projekt Årstafältet i Årsta. För att möta omvärldsförändringar och marknadsförutsättningar sedan det reviderade inriktningsbeslutet 2022 föreslås att inriktningen för projektet revideras.

De senaste åren har Sverige haft en period av lågkonjunktur, hög inflation och ökade byggkostnader vilket lett till räntehöjningar och en svag bostadsmarknad, särskilt när det gäller nyproducerade bostäder. Dessa omvärldsfaktorer har haft en direkt påverkan på projektet och bidragit till ökade utgifter och ändrade planeringsförutsättningar.

För att möta en sänkt efterfrågan på nyproducerade bostäder har de senare planeringsetapperna i projektet pausats. Den tidigare utbyggnadstakten på 600 bostäder per år, med upp till cirka 500 bostadsrätter per år, minskas till 450 bostäder per år. Dessa förändrade förutsättningar gör att tidplanen för projektets genomförande förväntas bli längre än tidigare bedömningar samt att utgiftsnivån är högre. Etapp 5 Södra med tunnelbanestationen och parken prioriteras.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positiv nettonuvärde om 186 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster vilket är en försämring jämfört med senast fattat inriktningsbeslut. De sammanlagda projektutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 11 685 miljoner kronor. Av dessa utgör 344 miljoner kronor projektutgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas till cirka 1 140 miljoner kronor. 213 miljoner kronor avser icke offentliga bidrag. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 102 procent vilket är en försämring jämfört med senast fattade inriktningsbeslut.

Projektet bidrar fortsatt till stadens mål om ökat bostadsbyggande men också till ökad social hållbarhet med blandade upplåtelseformer, bostäder i närheten till kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik, sammankoppling av Årsta med Östberga samt utveckling av Årstafältets park. Den omprioritering som gjorts av projektets fortsatta framdrift medför en tidigareläggning av parkens genomförande. Tidigareläggning av parken ökar projektets attraktionskraft och bedöms vara nödvändigt för att kunna uppnå planerad utbyggnadstakt av bostäder.

Stockholm Exergi bygger BECCS Stockholm, en anläggning för koldioxidavskiljning i Energihamnen vid Värtaverket. Den infångade koldioxiden kommer, efter transport till sjöss, lagras geologiskt under havsbotten utanför Bergen, Norge. Investeringsbeslut fattades i mars 2025 och anläggningen planeras tas i drift under 2028. Tekniken möjliggör permanent lagring av biogen koldioxid och ger därmed upphov till negativa utsläpp.

Stockholms stad har som mål att vara territoriellt klimatpositiv år 2030 och fossilfri senast 2040. Målen innebär att utsläppen ska minska kraftigt och att upptaget av växthusgaser ska vara högre än utsläppen.

Mot bakgrund av Stockholms stads höga ambitioner i klimatarbetet avser Stockholms Stadshus AB att ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergi. Åtagandet syftar till att bidra till koncernens klimatarbete genom att motverka långsiktigt kvarstående utsläpp som är särskilt svåra att reducera.

Stockholms Stadshus AB avser att ingå avtal upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) från januari 2025, för perioden 2029–2043.

Myndigheten för civilt försvar (MCF) har remitterat Förslag på ny föreskrift och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Föreskriften ska reglera länsstyrelsens inriktning och kommuners planering i förhållanden som rör utrymning och inkvartering i höjd beredskap. Syftet med föreskriften är ytterst att skapa likvärdighet nationellt i planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Detta förväntas underlätta samverkan mellan de aktörer som har beroendeförhållanden i planläggningen, samt samverkan med statliga myndigheter som berörs av planläggningen regionalt och lokalt.

Föreskriften ges ut med anledning av reviderad lag och förordning om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap.

Föreskriften avses träda i kraft den 1 juni 2026.

I kommunfullmäktiges budget 2026 beskrivs Stockholm som ett betydande säte för akademisk forskning och dessutom Sveriges största studentstad. Här bedrivs konkurrenskraftig forskning som har stort genomslag. För att tillföra Stockholms stads egna utvecklingsarbete ny kunskap och kompetens har stadens verksamheter under många år haft samarbeten med regionens lärosäten, där Kungliga tekniska högskolan (KTH) varit en av de akademier staden samarbetat mest med. En del i detta är att Stockholms stad sedan år 2014 har avtal om strategiskt partnerskap med KTH för att långsiktigt utveckla forskning och utbildning som bidrar till verksamhetsutveckling och innovation.

KTH och Stockholms stad avser att inom ramen för samarbetet i det tvärvetenskapliga forskningscentret Digital Futures inrätta en forsknings- och innovationsmiljö kallad Stockholm Urban Innovation Lab. Dess syfte är att genom att initiera forsknings- och innovationsprojekt och tillämpa dess resultat stärka Stockholm och stadens verksamhetsutveckling inom digitalisering för hållbart stadsbyggande. Stockholm Urban Innovation Lab ska även bidra till en ökad användning av stadens fysiska miljö som digital och fysisk testbädd.

Kunskap som tas fram och implementeras ska vara relevant och till nytta för staden, dess medarbetare, företagare och invånare och därigenom bidra till att utveckla Stockholm som hållbar, innovativ och smart stad.

I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad Stockholm där tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö ingår. För att kunna möjliggöra tunnelbanelinjen behövs en depå som planeras i Älvsjö industriområde. Enligt Ramavtal 6 ansvarar Region Stockholm (Regionen) för finansiering och anskaffning av fordon, depå och depåanslutningar.

Genomförandeavtalet för depån och den kommande försäljningen av fastigheten Leverantören 2 i Älvsjö, som detta ärende avser, gäller de markområden som exploateringsnämnden, trafiknämnden och fastighetsnämnden äger eller ansvarar för och som depåprojektet berör.

Syftet med genomförandeavtalet är att på ett övergripande sätt reglera principer för utbyggnad av ny depå och depåanslutningar i Älvsjö industriområde. Genomförandeavtalet reglerar att avtal för Regionens permanenta och tillfälliga markanspråk avseende stadens mark ska tecknas och parterna har enats om en mall för nyttjanderättsavtal.

Köpeavtalet följer de överenskommelser som tagits fram inom tunnelbane- och depåprojektet. Stockholms stads fastighet Leverantören 2 i Älvsjö har värderats enligt överenskomna principer i föregående avtal (dnr KS 2024/640) och parterna är överens om att köpesumman för fastigheten Leverantören 2 ska uppgå till 145 miljoner kronor.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Sedan 2012 har uppdrag funnits i kommunfullmäktiges budget om att inrätta ett naturreservat i Kyrkhamn i Hässelby-Vällingby stadsdelnämndsområde. Arbetet har pågått i omgångar, men pausades efter ett samråd 2014 i väntan på utredning om ett nytt värmekraftverk i Lövsta. Uppdraget återupptogs och förnyades flera gånger mellan 2016 och 2026, och utvidgades till att även omfatta Riddersvik. I fråga om gränsdragning, skulle behovet av en buffertzon för kommande kraftvärmeverk tas i beaktande liksom bostadsmål och planerad infrastruktur.

Området ligger i Hässelby på gränsen till Järfälla kommun. Det föreslagna naturreservatet omfattar en yta om cirka 137,9 hektar. Naturreservatet föreslås omfatta stora delar av Kyrkhamn, Hässelby koloniområde, skogsområdet öster om Lövsta, Riddersviks engelska park och ett vattenområde som sträcker sig cirka 100 meter ut i Mälaren.

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.

Biotopskyddsområdet Trekanten ligger inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 20,4 hektar och utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arter.

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.

Ett av de föreslagna områdena är Åkeslund i Bromma stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Åkeslunds biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har mindre revideringar gjorts av förslaget utifrån inkomna synpunkter och dialog har förts med Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stora ledningsstråk har lämnats utanför biotopskyddsområdet. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 6,8 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd.

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.

Biotopskyddsområdet Hemskogen ligger inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 16,6 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd.

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.

Biotopskyddsområdet Vikingaberget-Johannesdal ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd.

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.

Ett av de föreslagna områdena är Gökdalen i Farsta stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna förbättringsförslag. Dialog har förts med Ellevio AB kring befintliga elledningar inom biotopskyddsområdet.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna genomförandet AB Familjebostäders ombyggnation inom fastigheten Draget 1, Södermalm. Projektet omfattar 178 bostäder med en sammanlagd bostadsarea om 8 920 kvm samt tolv lokaler med en area om 503 kvm, till en total investeringsutgift om 434 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling.

Fastigheten är i stort behov av renovering. Delar av vatten- och avloppsinstallationerna är från nybyggnadsåret 1924. Installationer som avlopp, vattenledning, el och hissar har uppnått sin tekniska livslängd. Även allmänna utrymmen, såsom tvättstugor och källare, är i stort behov av renovering.

Stockholm står inför stora utmaningar med en ökande andel äldre i befolkningen de kommande åren. Detta skapar behov av funktionella och tillgängliga vård- och omsorgsboenden. Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) och Skarpnäcks stadsdelsnämnd föreslår, med utgångspunkt i stadens äldreboendeplan, en nybyggnation av ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 lägenheter samt lokaler för dagverksamhet och träffpunkt för äldre på del av fastighet Rustmästaren 2,3 och 5 i Bagarmossen.

Total investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling redovisas i bilaga 4. Projektet är att definiera som ett stort projekt (större än 300 mnkr) enligt koncernstyrelsens och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

Fastigheten Trehörningen 1 är belägen i Gröndal inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde och ägs av Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa). Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd bedriver idag Trekantens servicehus med 100 lägenheter i lokalerna. Fastigheten har sedan byggåret 1986 inte genomgått någon större renovering utöver löpande underhåll och är nu i behov av omfattande renovering som kräver tomställning av servicehuset.

Mot bakgrund av stadens ökande behov av platser i vård- och omsorgsboende, lägre efterfrågan på boendeplatser i servicehus samt begränsade möjligheter till nyproduktion i stadsdelen föreslås att servicehuset avvecklas och fastigheten byggs om till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Den preliminära tidsplanen visar på ett genomförande av projektet mellan år 2027–2030.

Total investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling redovisas i bilaga 4. Projektet är att definiera som ett stort projekt (större än 300 mnkr) enligt Stockholms Stadshus AB:s och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

Fastigheten Fruängsgården 1 är belägen inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämndsområde och ägs av Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter). Detta ärende avser hus C, där stadsdelsnämnden idag bedriver både vård- och omsorgsboende samt servicehusverksamhet. Byggnaden är i behov av omfattande renovering och tekniska åtgärder som bedöms kräva tomställning.

Mot bakgrund av stadens ökande behov av vård- och omsorgsboendeplatser och minskad efterfrågan på servicehus föreslår Micasa Fastigheter och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd att servicehusverksamheten avvecklas och att hus C byggs om till ett sammanhållet vård- och omsorgsboende med totalt 97 lägenheter. Den preliminära tidsplanen visar på en byggstart under början av 2030 och ett färdigställande år 2031. Projektet redovisar ett positivt resultat utan behov av nedskrivningar för fastigheten.

Total investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling redovisas i bilaga 4. Projektet är att definiera som ett stort projekt (större än 300 mnkr) enligt Stockholms Stadshus AB:s och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

Planförslaget för Sothönan 3 m.fl. i stadsdelen Aspudden möjliggör för cirka 220 nya bostäder, varav cirka 30 på stadens mark. Samtliga bostäder avses upplåtas med bostadsrätt. Utöver bostäder möjliggörs centrumverksamheter i bottenvåningar och allmän plats i form av ett nytt torg, gata och park. Planen syftar till att utvidga Aspuddens centrum och till att möjliggöra en bebyggelse som genom gestaltning och volymhantering utgör en naturlig fortsättning på den befintliga 1900-talsbebyggelse som återfinns i området.

Detaljplanen överklagades våren 2024. Den 18 november 2024 upphävdes planen av mark- och miljödomstolen, och den 28 mars 2025 beslutades att inte ge prövningstillstånd. Ett justerat förslag var ute på granskning 11 februari–10 mars 2026 och fick in 107 synpunkter.

Sedan mars 2024 har flera ändringar gjorts: gavlarna har flyttats cirka 5 meter från grannfastigheter, den västra byggnaden har smalnats av, vissa fasader har fått balkongförbud, dagvattenutredning och trafik-PM har uppdaterats, byggrätten på elförsörjningsområdet har ökats från 15 till 25 kvm samt mindre redaktionella justeringar har gjorts.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Husbybadet ska rivas då nuvarande byggnad har omfattande konstruktionsfel. Den nya anläggningen planeras få en 25-metersbassäng med åtta simbanor, två undervisningsbassänger samt ett äventyrsbad. Byggstart planeras till första kvartalet 2028 och det nya badet väntas stå färdigt under andra kvartalet 2031. Den nya anläggningen planeras på en intilliggande tomt så att det befintliga badet kan hållas i drift under merparten av byggtiden.

Eftersom investeringsprojektets totala budget bedöms överstiga 300 miljoner kronor ska inriktningen för projektet beslutas av kommunfullmäktige.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson (L) att många elever låter bli att duscha efter idrotten på grund av bristande trygghet i omklädningsrummen. Detta menar motionären kan påverka både elevers välbefinnande och deras deltagande i idrottsundervisningen. Motionen föreslår därför att alla skolor i staden ska utrustas med duschbås.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Jan Jönsson och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att kommunfullmäktige beslutar att staden utreder möjligheten att öppna upp modellen för Stockholmshusen för konkurrens genom att bjuda in fler aktörer att delta i byggandet med samma lägsta standard och villkor, samt att utvärdera hur detta kan påverka byggtakten, kostnadseffektiviteten och mångfalden av aktörer på bostadsmarknaden.

Motionärerna anser att den nuvarande modellen är för sluten och att det finns potential att förbättra både kostnadseffektivitet och byggtakt genom att fler aktörer ges möjlighet att delta i utveckling och uppförande av Stockholmshus. Förslaget syftar också till att öka mångfalden på bostadsmarknaden och främja innovation.

Förskolenämnden har inkommit med en hemställan om funktionsprogram för förskolelokaler.

I kommunfullmäktiges budget 2024 fick förskolenämnden i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) samt övriga berörda nämnder ta fram ett funktionsprogram för förskolelokaler. Funktionsprogrammet ska vara styrande vid ny, om- och tillbyggnation av förskolor och nyttjas av stadsdelsnämnderna. Enligt kommunfullmäktiges budget 2026 ska implementering av funktionsprogrammet påbörjas.

Till funktionsprogrammet finns ett stödmaterial, som förskolenämnden föreslås besluta om och löpande hålla uppdaterat.

Järva stadsdelsnämnd bildades 2023, genom en sammanläggning av Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder , och ska nu samla cirka 640 medarbetare i ett nytt förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan. Projektet innebär en genomgripande renovering och anpassning av byggnaden för att skapa ett ändamålsenligt kontor som möter dagens standardkrav. Projektet väntas vara klart till det fjärde kvartalet 2028.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.

Sara Svanström (L) har väckt en motion till kommunfullmäktige om att trafiksäkra farliga övergångsställen med fokus på gångtrafikanter. Motionären föreslår att farliga övergångsställen kartläggs, att en prioriteringsordning tas fram samt att åtgärder vidtas för att säkerställa trygga övergångsställen.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att underlätta för Stockholms handel med en digital kartfunktion för logistik, i syfte att effektivisera leveranser och stärka Stockholm som handelsstad.

Trafiknämnden har konstaterat att det finns utmaningar inom stadens torghandel, exempelvis att det på vissa torg står torghandelsplatser tomma under längre perioder. Det är en brist att när en yta är tilltänkt som salutorg kan den inte användas för annan verksamhet, vilket innebär att torgytor som inte är attraktiva för torghandel ändå begränsar möjligheten till annan användning, exempelvis evenemang, möblering eller annan typ av platsaktivering. På vissa torg bedrivs verksamhet av aktörer som inte fullt ut lever upp till stadens krav och riktlinjer. Vidare är det svårt att attrahera småskaliga eller lokalproducerande aktörer, vilket innebär sämre variation i utbudet.

För att möta dessa utmaningar föreslår trafiknämnden ett antal förändringar i torghandelsföreskrifterna. Förslagen avser i huvudsak att öka flexibiliteten av torgens användning samt att öka tryggheten och stävja brottslighet. Därutöver föreslås att ytor som ska upplåtas till salutorg i några fall revideras för bättre anpassning till torgens karaktär och behov. Nämnden har konstaterat att ingen torghandel bedrivs vid vissa salutorg och föreslår därför att åtta salutorg tas bort för att främja annan typ av aktivering och upplåtelse. Nämnden föreslår att nya tillfälliga torghandelsplatser inrättas på sju torg.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026 och publiceras senast med protokollet.