Möte 2026-08-19

Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse beslutade den 13 april 2026 att godkänna lägesredovisningen avseende Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt i genomförande med slutkostnad över 1 miljard kronor och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

I en skrivelse till kommunstyrelsen önskar Jan Jönsson (L) svar på hur staden arbetar med hantering av rasistiskt och extremistiskt klotter, särskilt på privata ytor och elskåp, samt om det finns behov av snabbare prioriteringar för sanering av hatbudskap. Vidare framförs frågor om vilka möjligheter som finns att utveckla strukturerade samarbeten med privata fastighetsägare för att möjliggöra sanering inom 24 timmar, hur staden säkerställer att medarbetare och berörda aktörer har aktuell kunskap om extremistiska symboler och budskap. Det föreslås också undersökas om, samt om en gemensam kunskapsbank kan utvecklas kopplat till stadens rapporteringssystem. Därutöver framförs i skrivelsen frågor om hur stadens digitala rapportering och uppföljning kan utvecklas för att öka transparens, tydliggöra ansvar och stärka kopplingen mellan fysisk sanering och stadens övergripande arbete mot extremism.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framgår att många barn och unga saknar en meningsfull fritid och att det kan göra dem sårbara för att dras in i destruktiva livsstilar och miljöer. Förslaget om att påbörja ett pilotprojekt med campusskolor innebär att skolan, i samarbete med civilsamhället och föreningsliv, erbjuder elever ett brett utbud av aktiviteter i skolans egna lokaler efter skoltid, som exempelvis läxhjälp, idrott, kultur, musik och andra fritidssysselsättningar.

Det framgår också av förslaget att ett pilotprojekt bör genomföras med en skola i varje stadsdel för att kunna utvärdera effekterna brett i staden och för att involvera olika aktörer. Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att utbildningsnämnden tillsammans med berörda nämnder påbörjar ett pilotprojekt om Campusskolor med syfte att erbjuda en trygg och meningsfull fritid för barn och unga, i enlighet med vad som anförs i motionen.

I en skrivelse till kommunstyrelsen från Jan Jönsson (L) efterfrågas en samlad analys av vilka lagliga, långsiktiga och rättssäkra möjligheter som finns för staden att stödja Hillelskolan utifrån dess roll i att skapa förutsättningar för judiskt liv i Stockholm.

Hillelskolan erhåller idag ett profilbidrag om 1,84 mnkr per år från staden för att kompensera för merkostnader som följer av skolans judiska inriktning.

I en skrivelse daterad den 4 februari 2026 konstaterar Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad har en dispens från förbudet att tippa snö som röjs från stadens gator i Riddarfjärden. Dispensen gäller till 2031 och innehåller nio villkor som staden måste uppfylla, exempelvis att det endast får förekomma vid stora snöfall och att det ska vara nyfallen snö.

Jonas Naddebo (C) vill i skrivelsen ha svar på om stadsledningen kan garantera att alla villkoren i dispensen kommer att kunna följas och vilka åtgärder stadsledningen vidtar för att garantera att snödumpningen inte bryter mot reglerna. Jonas Naddebo (C) ställer också frågan om när Stockholms stad permanent kommer att upphöra med snödumpning i vatten.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska verka för en biokreditmarknad som syftar till att skydda, skapa eller återskapa värdefulla ekosystem. I motionen föreslås att Stockholms stad ska verka för införandet av en biokreditmarknad för att skydda, skapa och återskapa värdefulla ekosystem.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han framhåller att biologisk mångfald är eftersträvansvärd ur såväl ett ekologiskt som ett socialt perspektiv. I motionen framförs att i arbetet med biologisk mångfald sker ofta många dyra investeringar med tveksam nytta.

I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta om att:

1.         Miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att ta fram ett pris-effektmått för åtgärder avseende biologisk mångfald.

2.         Miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag inkludera koloniträdgårdar samt innergårdar och utomhusområden som tillhör privata bostadshus vid bidragsgivning.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att befintliga anläggningar för nötkreatur i staden uppmuntras att på prov i två år använda fodertillskott som minskar deras metanutsläpp.

Jan Jönsson och Rasmus Jonlund (båda L) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att Stockholms stad ska bli en stark aktör för frihet, humanism och global solidaritet genom att staden utreder en anslutning till Pact of Free Cities, därefter ansluter sig till nämnda nätverk, och sedan aktivt deltar i dess arbete för frihet, demokrati och hållbar utveckling.

Jan Jönsson (L) efterfrågar i en skrivelse till kommunstyrelsen svar på hur staden samarbetar med andra huvudstäder i syfte att värna demokratiska principer.

Stadsrevisionen i Stockholms stad (revisionskontoret) har överlämnat två årsrapporter 2025 (RVK 2026/36) till kommunstyrelsen för yttrande, Årsrapport Stockholms stad samt Årsrapport kommunstyrelsen. I rapporterna sammanfattas revisionskontorets granskningar och bedömningar under det gångna året, av den kommunala koncernen respektive kommunstyrelsen. Revisionskontoret lämnar även slutsatser och rekommendationer.

Projektet Herbariet avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Herbariet 2 i stadsdelen Liljeholmen. Detaljplanen möjliggör en grundskola, tre idrottshallar, en transformatorstation samt lokalgata, torg och naturmark.

Genomförandebeslut för projektet fattades av exploateringsnämnden år 2022. Den del av projektet som omfattar skola och idrottshallar färdigställdes år 2024 och är upplåten med tomträtt till Nystad Stockholm Idrott och Skolfastigheter AB .

Stadens arbeten i allmän plats har delats in i tre etapper. Etappindelningen i projektet har tillsammans med markföroreningar, högre VA-anslutningskostnader och generella byggkostnadsökningar lett till ökade utgifter jämfört med det gällande genomförandebeslutet. Exploateringsnämndens återstående arbeten i projektet består av en entreprenad med ett torg och beräknas vara klart våren 2027.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu uppgå till cirka 77,1 mnkr och projektinkomsterna till cirka 4,6 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett nettonuvärde om 9 mnkr, inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 111 procent.

Projektutgiften bedöms uppgå till över 50 miljoner kronor. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska genomförandebeslut i investeringsärenden som överstiger 50 miljoner kronor beslutas av kommunfullmäktige.

Stockholm Exergi AB har skickat in en ansökan om att ansluta till Ellevios nät i Energihamnen, Ropsten. Det finns en befintlig kraftmatning till anläggningarna idag men den har uppnått sin tekniska livslängd och behöver bytas ut. Föreslagen kabelsträckning är samma som förser Stockholm Exergis anläggningar med energi idag.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2026, § 26, att godkänna Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis AB:s BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043.

Beslutet har överklagats och klaganden har med hänvisning till 2 kap. 1 § kommunallagen, som anger att kommuner får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytningen till kommunens område eller medlemmar, anfört att den av Stockholm Exergi AB:s planerade koldioxidinfångningen kommer att ske oavsett om Stockholms kommun köper negativa utsläpp eller inte. Klaganden gör med denna utgångspunkt gällande att ett genomfört köp av negativa utsläpp inte kommer att medföra någon ytterligare utsläppsminskning eller tillföra något för invånarna i Stockholm.

Stockholms stad har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har upprättat ett förslag till yttrande.

Ärendet avser ett reviderat inriktningsbeslut för Stockholm Vatten och Avfall AB:s (SVOA:s) projekt Centrala Bromma, Riksby. Projektet handlar om att möjliggöra utvecklingen av Riksby och tillföra bostäder, verksamhetsytor med mera.

Kommunfullmäktige återremitterade i maj 2025 exploateringsnämndens genomförandebeslut för projektet Brommaprogrammet (Riksby) etapp 1 med instruktionen att verka för en bättre lönsamhet ur ett kommunkoncernperspektiv. SVOA har medverkat i den omfattande analys av projektet som exploateringskontoret genomfört och som resulterat i ett förslag med 16 kvarter istället för 24 samt anpassning med hänsyn till den naturliga höjdpunkten som minskar behovet av omledning av dagvatten. Hänsyn har även tagits till planer för Bromma flygplats. SVOA:s anläggning dimensioneras enbart för utbyggnad enligt den aktuella detaljplanen.

Investeringsutgiften beräknas till 636 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling. Årliga kapitalkostnader uppgår till knappt 32 miljoner kronor från det att anläggningen driftsätts år 2038. Projektet beräknas generera inkomster för ledningsflytt på cirka 149 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling. Framtida anläggningsavgifter beräknas till cirka 140 miljoner kronor enligt 2026 års VA-taxa.

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet) Dp 2012-03013. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att en strategi för AI-användning i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor tas fram, samt att ett förslag till fortbildningsplan för befintlig skolpersonal tas fram för att kunna möta AI-användningen.

Christofer Fjellner m.fl. (M) konstaterar att den nya lagen om fastighetsnära insamling (FNI) har goda ambitioner om ökad källsortering men att regelverket kan bli administrativt svårt att genomföra på ett sätt som fungerar för invånare och fastighetsägare i Stockholms täta stadsmiljö. I skrivelsen anförs att kommunstyrelsen och finansborgarrådet ska säkerställa att införandet av fastighetsnära insamling sker på ett sätt som är anpassat till Stockholms förutsättningar.

Avsägelser och fyllnadsval
19 augusti 2026