Möte 2026-03-11

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att kommunstyrelsen bör uttala sig positivt till att färdigställa Stockholms ringled med Östlig förbindelse och tillsammans med berörda nämnder och bolag vara en konstruktiv och samarbetsvillig aktör vad gäller att få Östlig förbindelse på plats.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att staden ska utreda och identifiera fler lämpliga platser för gatukonsten i stadens yttre stadsdelar.

Therese Lindström och Theréz Randquist (båda M) har väckt en motion i fullmäktige. I motionen framförs att stadens kajer och vattenkanter domineras av hårda material som till exempel stål och betong, vilket begränsar den biologiska mångfalden och minskar stadens förmåga att möta klimatförändringar. I motionen lyfts att det finns internationella exempel i Köpenhamn där man anlagt flottliknande öar med växter i hamnen. Öarna förankras på plats och fungerar som små livsmiljöer för fåglar, bin och andra pollinerande insekter. Samtidigt skapas undervattensstrukturer som gynnar fiskar och andra vattenlevande arter. Flera europeiska städer ser nu över hur deras vattenytor kan göras tillgängliga för både växter, djur och människor.

Motionen innehåller förslag att kommunfullmäktige ska besluta om att uppdra till berörda nämnder att genomföra och utvärdera ett pilotprojekt med flytande planteringar i utvalda vattenrum i Stockholms stad.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse till kommunstyrelsen ställt frågan om varför finansborgarrådet avstod från att delta i Paris Mayors Summit Against Antisemitism 2025 utifrån frågeställningar om stadens prioriteringar, representation och internationella samverkan.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra deras geografiska spridning, säkerställa bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion.

Storsthlm har remitterat ett ärende om gemensamt verktyg för att stödja utskrivningsprocessen och den samordnade planeringen för personer som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver fortsatta insatser. Förslaget pekar ut IT-stödet Lifecare SP, ett system för informationsöverföring som stödjer aktörerna i enlighet med gällande lagstiftning och regional överenskommelse.

Överenskommelsen reglerar ledning och styrning av förvaltningsobjektet Lifecare SP samt kostnadsfördelningen mellan regionen och kommunerna i Stockholms län.

Funktionshindersombudsmannen i Stockholms stad ska regelbundet lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor rörande levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i staden som ombudsmannen anser att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om.

Stockholms stads funktionshindersombudsmans rapport 2025 beskriver utmaningar, framgångar och möjligheter samt behov av förbättringar för att nå målet om en stad där personer med funktionsnedsättning är fullt delaktiga på jämlika villkor, utan diskriminering.

Utgångspunkt för rapporten är den granskning som FN:s funktionsrättskommitté genomförde 2024 avseende Sveriges efterlevnad av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i fullmäktige om att införa ett pilotprojekt under namnet Vinterhjälpen. Syftet med Vinterhjälpen är att äldre personer ska ges möjlighet att få hjälp med halkbekämpning utanför sin bostad under vintersäsongen av exempelvis studenter som erbjuds extrajobb eller unga inskrivna hos Jobbtorg Stockholm.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter DS 2025:28 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Bostadsrättslagen (1991:614) föreslås i huvudsak ändras genom dels ökade möjligheter till beslut om förverkande av bostadsrätt och dels ökade möjligheter till nekande av medlemskap i bostadsrättsförening. Förändringarna i bostadsrättslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet, Ett nytt brott och andra åtgärder mot människohandel (SOU 2025:119) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Människohandel är ett allvarligt brott som kränker mänskliga rättigheter och ofta är kopplat till organiserad brottslighet. EU antog 2011 ett direktiv för att stärka arbetet mot människohandel, och ett ändringsdirektiv 2024 skärper kraven ytterligare.

Utredningen föreslår bland annat införandet av brottet olaga tjänsteutnyttjande, en förenklad straffbestämmelse med fler exploateringsformer, förstärkt nationell samordning via Jämställdhetsmyndigheten samt förbättrad uppföljning och stödinsatser från Socialstyrelsen. Utredningen föreslår att genomförandet i svensk lag och förordning sker den 1 januari 2027.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist och Björn Ljung (alla L) att kommunfullmäktige beslutar att fastighetsnämnden tillsammans med kulturnämnden utreder en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd.

Stockholms stads program för barnhälsa syftar till att stärka stadens arbete för att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa hållbara förutsättningar för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för barn i målgruppen 1-6 år. Programmet fastställer en gemensam definition av begreppet barnhälsa, vilket väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggör olika aktörers ansvar inom området.

Programmet fastslår att främjande, förebyggande och inkluderande strategiska perspektiv ska genomsyra stadens arbete med barnhälsa. I programmet konkretiseras det genom att fastställa tre fokusområden; fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa.

Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete. Förskolenämnden ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder som stöd i utvecklingen mot en stärkt barnhälsa.

Två remitteringar har skett i ärendet eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. Förslaget reviderades därför av tjänstepersoner inom förskoleförvaltningen i samverkan med tjänstepersoner på stadsledningskontoret, som lämnade ett omarbetat förslag till program. Ytterligare några förtydliganden och justeringar gjordes i stadsledningskontorets förslag innan det remitterades från kommunstyrelsen ännu en gång. Revideringarna som har gjorts är till största del i form av strukturförändringar och förenkling av programmets innehåll. Sakinnehållet kvarstår men har förtydligats, koncentrerats och stärkts i dess formulering. Den version av programmet som remitterades ut i den andra remissomgången är samma version som föreslås antas av kommunfullmäktige. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången.

Jan Jönsson (L) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framförs att avfallsbrottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och att staden måste ta sin del av ansvaret för att minska utrymmet för den organiserade brottsligheten på avfallsområdet. Mot bakgrund av detta ställs frågor om hur staden arbetar med uppföljning av upphandlingar, tillsyn och om det sker samverkan med statliga myndigheter i syfte att förebygga eller upptäcka brott.