Möte 2025-10-01

I samband med utvecklingen av Hagastaden byggs Sveavägen och Sveaplan om och en ny byggrätt tillskapas mittemot Wenner-Gren Center inom del av fastigheten Vasastaden 1:118 invid kvarteret Getingen, Hagastaden, Vasastaden. Fabege V115 AB erhöll markanvisning för kontor för den delen av fastigheten genom beslut i exploateringsnämnden den 27 augusti 2020.

Överenskommelsen i detta beslut fullföljer och ersätter tidigare träffade markanvisningsavtal i sin helhet. Fabege V 115 AB är ett dotterbolag till Fabege AB, nedan kallat Bolaget.

Detaljplanen för del av Vasastaden 1:118 invid kvarteret Getingen (Dp 2020–16471–54) antogs av stadsbyggnadsnämnden 12 juni 2025 men har överklagats av privatperson. Överklagandet av detaljplanen ska nu hanteras i mark- och miljödomstolen.

Efter fastighetsbildning kommer markområdet bestå av en fastighet om cirka 2 100 m2 och omfatta en byggrätt om cirka 7 500 m2 ljus BTA planlagda för kontor, med centrumändamål i bottenvåningen.

Tillträde och försäljning av del av fastigheten Vasastaden 1:118 invid kvarteret Getingen, Hagastaden har planerats till våren 2026 och överlåts med äganderätt till Bolaget, men tidplanen riskerar nu att skjutas framåt i tid på grund av överklagandet av detaljplanen.

Köpeskillingen föreslås till 26 000 kronor per m2 ljus BTA i prisläge mars 2020. Den preliminära försäljningsinkomsten för fastigheten är 192 400 000 kronor, prisläge mars 2020. Exploateringsnämndens expertråd har godkänt värderingen den 20 augusti 2020 (Dnr E2020-02633).

Exploateringsnämnden bedömer att stadens utgifter som följer av överenskommelse om exploatering ryms inom tidigare fattat reviderat genomförandebeslut för projekt Hagastaden.

Överenskommelsen är ett viktigt steg i genomförandet av Hagastaden. Genom utbyggnaden tillförs området nya arbetsplatser och bidrar på så vis till att uppnå visionen för Hagastaden.

Överenskommelsen är villkorad av att försäljningen ska godkännas av kommunfullmäktige senast den 31 oktober 2025.

Socialdepartementet har remitterat departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17) till Stockholms stad för yttrande. I promemorian lämnas ett antal förslag som bedöms förbättra Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) förutsättningar att bedriva ett mer effektivt tillsynsarbete mot oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Bland annat lämnar utredningen ett förslag om en underrättelseskyldighet för regioner och kommuner när det finns anledning att anta att en privat vårdgivares verksamhet på grund av oegentligheter eller brister i vårdens utförande inte uppfyller kraven på god vård.

Trafikverket har remitterat Järnvägsplan för utbyggnad av Mälarbanan sträckan Huvudsta – Duvbo till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Syftet med utbyggnaden av Mälarbanan som byggs ut i sin helhet mellan Tomteboda och Kallhäll är att öka kapaciteten på järnvägen och förbättra säkerheten kring järnvägsanläggningen. De nya järnvägsspåren är i drift mellan Spånga och Kallhäll och utbyggnad kvarstår mellan Huvudsta och Spånga. Denna granskning avser delsträckan Huvudsta – Duvbo.

Stockholm stad har tidigare yttrat sig över de olika delsträckorna för Mälarbanans utbyggnad.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Enligt 6 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) prövar Transportstyrelsen frågor om tillstånd att inrätta eller bygga om flygplatser samt fastställer villkor för tillståndet. Ett tillstånd får enligt 6 kap. 6 § luftfartslagen (2010:500) inte meddelas i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Staden har getts tillfälle att yttra sig över bifogad ansökan om tillstånd att inrätta en helikopterflygplats vid Bergholmen inom Lidingö stad.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Energimyndigheten har lämnat förslag på nya föreskrifter om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel) som ersätter den tidigare föreskriften (STEMFS 2013:4). Syftet är att effektivisera planeringsprocessen, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer samt stärka totalförsvarsförmågan. Inom ramen för nuvarande regelverk ansvarar statliga myndigheter, kommuner och länsstyrelser gemensamt för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare. Energimyndigheten konstaterar att detta har lett till en komplex och resurskrävande process med många informationsöverföringar mellan aktörer.

Energimyndighet har remitterat förslaget till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunfullmäktige har i kommunal författningssamling 2023:13 fastställt regler om lokalt partistöd för Stockholms stad. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallag (2017:725). Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, sid 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggörs i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende där det tydligt framgår att partistödet ska användas till att stärka partiernas roll i den lokala demokratin.

Samtliga åtta partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd för 2024 och bifogat granskningsintyg. I budgetärendet fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) och Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslås att staden tillsammans med berörda nämnder tar fram förslag på permanent placering av Sveriges museum om Förintelsen i Stockholms stad.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet En straffreform (SOU 2025:66) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen som antagit namnet Straffreformutredningen föreslår en genomgripande reform av det svenska påföljdssystemet med syfte att straff i högre grad ska spegla brottets allvar. Reformen omfattar bland annat införandet av villkorligt fängelse som ersätter villkorlig dom, skärpningar av strafftider, nya regler för straffmätning samt införandet av ett nytt påföljdssystem. Särskilt fokus läggs på att skärpa straffen för våldsbrott, sexualbrott och brott kopplade till organiserad kriminalitet. Vidare föreslås minskade möjligheter till strafflindring samt en utvidgning av häktningspresumtionen vid allvarlig brottslighet för brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

I ärendet redovisas tertialrapport 2 med delårsbokslut 2025 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål under perioden och till att dessa kan nås under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 108 miljoner kronor.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025 om att föreslå att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde Nockebyhov i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med bilagor. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen.

Biotopskyddsområdet i Nockebyhov ligger inom Bromma stadsdelsnämndsområde. Området som skyddas är cirka 4,9 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd.

Biotopskyddsområdet syftar till att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till mark med mycket gamla träd. Bevarande och utveckling av naturvärdena ska ske i samklang med bevarande och utveckling av friluftslivets tillgänglighet till stranden.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025 att föreslå att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde Skönstavik. Biotopskyddsområdet i Skönstavik ligger inom Farsta stadsdelsområde. Området som skyddas är cirka 2,7 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även att godkänna samrådsredogörelsen.

Biotopskyddsområdet syftar till att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till mark med mycket gamla träd. Bevarande och utveckling av naturvärdena ska ske i samklang med bevarande och utveckling av friluftslivets tillgänglighet till stranden.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025, om att föreslå att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde Vårberg i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med bilagor. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen. Biotopskyddsområdet i Vårberg ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Området som skyddas är cirka 2,8 hektar och utgörs av biotoptypen hassellundar och hasselrika skogar.

Biotopskyddsområdet syftar till att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfalden som är knutna till ek- och hasselmiljön i området. Bevarande och utveckling av naturvärdena ska ske med hänsyn till områdets fornlämningar och i samklang med utveckling av de rekreativa värdena.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser bland annat att nya juridiska åtgärder gör det möjligt för myndigheter att besluta om utreseförbud för barn när det finns en påtaglig risk att de förs utomlands och därigenom utsätts för fara som kan skada deras hälsa eller utveckling.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

• ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan om hedersrelaterat våld och förtryck som även omfattar de nya lagförslagen om utvidgat utreseförbud

• ge utbildningsnämnden i uppdrag att utveckla metoder för systematisk uppföljning av barn som inte återvänt efter lov

• ge utbildningsnämnden och berörda nämnder i uppdrag att ta fram en informationskampanj som belyser vikten av att agera och göra orosanmälan när barn riskerar att föras utomlands och fara illa.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där det föreslås att staden ska köpa in fler utbildningsplatser på folkhögskolor till enskilda individer under 18 år som inte klarar sina studier i gymnasieskolan.

Johan Kling (C) har väckt en motion om kommunfullmäktige där det föreslås att arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med berörda nämnder, genomför en kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet med förslaget är att identifiera behov av stöd och insatser samt utveckla en strategi för att söka upp dessa personer och erbjuda dem stöd via stadens insatser.

Tom Hedrup (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen lyfts vikten av att gymnasieelever får möjlighet att besöka universitet och högskolor under sin studietid. Motionen föreslår bland annat att gymnasielever ges möjligheten att besöka universitet minst en gång innan gymnaiseexamen samt att samarbetet med Stockholm universitet och andra högskolor utvecklas.

Socialdepartementet har remitterat delbetänkandet Säkerställ tillgången till läkemedel – förordnande och utlämnande i bristsituationer (SOU 2025:43) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Tillgången till läkemedel är avgörande för en fungerande hälso- och sjukvård och bristsituationer kan hota liv och hälsa. Sådana situationer kan uppstå vid hög efterfrågan eller brist på verksamma ämnen. Utredningen föreslår att Läkemedelsverket ska få befogenhet att tillfälligt begränsa förskrivning och utlämning av läkemedel vid brist, särskilt när alternativa behandlingar saknas eller läkemedel används utanför godkänd indikation. Begränsningar ska införas restriktivt, vara tidsbegränsade och ta hänsyn till apoteks- och vårdpersonals förutsättningar att hantera dem. E-hälsomyndigheten föreslås utreda systemstöd för att underlätta kontroll av dessa begränsningar. Tillsynsansvaret föreslås delas mellan Inspektionen för vård och omsorg (IVO), länsstyrelser och Läkemedelsverket.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61) till såväl Stockholms stad som Stockholms stadsarkiv för yttrande.

Utredningen föreslår att regeringen inrättar ett nationellt resurscentrum för adopterade personer och adoptionsfrågor, som ska samla och samordna det adoptionsspecifika stöd som staten erbjuder. Resurscentrumet ska vända sig till både nationellt och internationellt adopterade personer. Utredningen anser att internationell adoptionsförmedling inte längre är en hållbar lösning för att skydda barns intressen och föreslås därför att avvecklas. Förmedlingsverksamheten föreslås att vara avslutad senast den sista december 2028, och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ges i uppdrag att ta fram en säker avvecklingsplan. Vidare föreslår utredningen att ansvaret för att pröva om ett internationellt adoptionsförfarande enligt Haagkonventionen får fortsätta, flyttas från socialnämnderna till MFoF.

I skrivelse till kommunstyrelsen framför Jonas Naddebo (C) och Christofer Fjellner m.fl. (alla M) att de fått rapporter om att flertalet ukrainska flyktingar, som tvingats hitta nya bostäder, av Stockholms stad har blivit anvisade till boenden med chockhyror. Med anledning av ovanstående önskar skribenterna svar på vad den politiska majoriteten kommer att göra för att garantera att de ukrainska flyktingarna slipper dessa chockhyror.

Förskolenämnden har lämnat in en framställan om beslut av Riktlinjer för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg i Stockholms stad, vilka föreslås ersätta nuvarande Regler för intagning och plats i förskola och pedagogisk omsorg i Stockholms stad.

Reglerna har reviderats för att följa ny lagstiftning, stärka rättssäkerheten och öka likvärdigheten i hela staden. Riktlinjerna har förändrats i flera delar, där bland annat struktur och mandat har förtydligats. Tillägg har gjorts om att alla barn ska erbjudas förskola, att kommunala verksamheter ska erbjuda garantiplatser samt att uppsökande verksamhet inleds från att barn fyllt två år.

Riktlinjerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, då det i utredningsarbetet har identifierats arbetsprocesser som behöver utvecklas för att möjliggöra implementeringen. Bland annat planeras en ny struktur av stödjande dokument som komplement till riktlinjerna.

En del av de ändringsförslag som inkom under den interna remissrundan har arbetats in i slutversionen.

Regeringen har remitterat betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem (SOU 2025:14) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Det remitterade betänkandet syftar till att se över och stärka det miljörättsliga straffsystemet och bekämpningen av miljöbrott. Utredningens förslag lämnas i fyra delområden. Det första handlar om att förebygga miljöbrottslighet exempelvis genom en utökad prövning av sökanden vid tillståndsprövning och i samband med anmälningsförfarandet. Vidare lämnas förslag om en nationell och regional samverkan i syfte att förbättra möjligheterna att lagföra miljöbrott. Utredningen har även sett över sanktionssystemet och föreslår en del förändringar såsom att låta mindre överträdelser bli föremål för miljösanktionsavgifter istället för att gå till åtal samtidigt som sanktionerna för mer allvarliga brott har setts över.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat Utredningen om förenkling och finansiering av kontrollorganisationen i livsmedelskedjans betänkande (SOU 2025:64) – En översyn av kontrollorganisation och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag bland annat till Stockholms stad för yttrande.

I utredningen föreslås att ansvaret för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet centraliseras till Livsmedelsverket (LV) och att kontrollen av foder och animaliska biprodukter (ABP) centraliseras till Jordbruksverket (JV). Kommunerna föreslås att inte längre utföra livsmedelskontroll. Syftet är att säkra en likvärdig och effektiv kontroll i hela landet genom en nationell kontrollorganisation.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Regeringens särskilda utredare har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras. I uppdraget har även ingått att identifiera möjliga finansieringsmodeller för att långsiktigt fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av en klimatanpassningsåtgärd.

Utredningen föreslår en modell för statligt åtagande avseende stigande hav. En ny förordning föreslås också som möjliggör medfinansiering av klimatanpassningsåtgärder från fastighetsägare. Därutöver lämnas elva ytterligare förändringar i befintliga författningar som bygger vidare på och utvidgar dagens lagstiftning. Förslagen kan genomföras oberoende av varandra.

I plan- och bygglagen (2010:900) föreslås förändringar som innebär att: 

·       Kommunen i översiktsplanen ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder kommunen avser att initiera

·       Kommunen ska ändra eller upphäva detaljplaner som medför för stora risker.

·       Markreservat för klimatanpassningsanläggningar ska kunna införas i en detaljplan

·       Möjligheten att villkora bygglov med en anläggning för klimatanpassning utökas

·       Kommunen ska tillhandahålla underlag när en fastighetsägare vill genomföra en klimatanpassningsåtgärd

·       Strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken föreslås förändras så att klimatanpassningsåtgärder utgör särskilt skäl för upphävande av och dispens från strandskyddet.

·       I ledningsrättslagen (1973:1144) görs en komplettering så att öppna dagvattenanordningar, såsom diken, ska omfattas av ledningsrätt.

I lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) införs bestämmelser som innebär att:

·       Dagvattensystemets kapacitet regleras i lag

·       VA-huvudmannen ska lämna uppgifter om dagvattensystemets kapacitet

Därutöver föreslås en förändring i väglagen (1971:948) och lagen om byggande av järnväg (1995:1649) som möjliggör tillfälligt marktillträde för att skydda eller återställa väg och järnväg.

Folkhälsomyndigheten ges enligt förslaget ett bemyndigande att kunna meddela föreskrifter om högsta inomhustemperatur i sådana boenden med särskilt stöd och särskild service enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Klimat- och näringsdepartementet har remitterat promemorian Verksamhet med strålning: arbetarskydd, tillsyn och sanktioner till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen har haft i uppdrag att förtydliga lagstiftningen gällande stålskydd och att anpassa denna utifrån EU lagstiftning både när det gäller arbetarskydd, tillsyn och sanktioner.

Förslaget innebär en lagändring i strålskyddslagen (1988:220), när det gäller ett tydligare skydd mot joniserad strålning och att säkerställa ett heltäckande regelverk för skydd mot strålning för den som sysselsätts i en verksamhet. Lagändringen innebär även att det blir tydligare vilka olika personalkategorier som omfattas av lagen. Nya begrepp införs såsom ”exponerad arbetstagare” och ”räddningspersonal”.

Lag (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (gällande att bland annat förtydliga tillståndshavarens skyldigheter att lämna uppgifter) och lag (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor kommer även att ändras för att förtydliga tillsynsmyndighetens befogenheter och att utöka straffansvar för oriktigt uppgiftslämnande.

Förslaget är även att regeringen och Strålsäkerhetsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om sanktionsavgifter vid överträdelser av bestämmelser i strålskyddslagen och strålskyddsförordningen. Förslaget innebär även att tillsynsmyndighetens befogenheter att omhänderta och försegla radioaktiva material m.m. utökas.

Förslaget är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Det bedöms inte föreligga något behov av några övergångsbestämmelser.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat promemorian Regelförenkling för viss avfallsbehandling till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverket har remitterat förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverkets förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport relaterar till genomförandet av EU-rättsakter, avser ändringar av redaktionell karaktär samt berör sättet för inlämnande av miljörapporter.