Möte 2025-04-23

Projektet Hornsbruksgatan syftar till att möjliggöra fyra bostadshus med sammanlagt cirka 30 bostäder och en ny tunnelbanebyggnad längs Hornsbruksgatan vid Högalidsparken. Tunnelbanebyggnaden innehåller handelslokaler, centrumfunktioner och möjlighet till handel på takterrass. Ovanpå bostadshusen planeras en förlängning av Högalidsparken. På platsen finns en entré till Hornstulls tunnelbanestation och infart till parkeringsgarage. Byggnaden som rymmer tunnelbaneentrén ägs av staden och är i mycket dåligt skick och till stora delar tomställd.

Kommunfullmäktige fattade genomförandebeslut för projektet 2022 (dnr KS 2021/1695), och exploateringsnämnden tecknade överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark med Nordr AB som avser att uppföra bostadshusen och överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse med Wasted Space AB som avser att uppföra tunnelbanebyggnaden. Projektets förutsättningar och ekonomi har förändrats och föranleder behov av ett reviderat genomförandebeslut. Ledningsarbeten på Hornsbruksgatan har visat sig mer komplext, med flera fördyrande och försenande faktorer, bland annat med avseende på mängden berg som behöver avlägsnas och den hantering som krävs med anledning av tunnelbanans skyddszon och höga halter av totalsvavel.

Projektutgifterna beräknas uppgå till 246,9 miljoner kronor, projektinkomsterna till 10 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 110,1 miljoner kronor.

Terrasskvarteren ingick ursprungligen i detaljplanen för Kolkajen i Hjorthagen i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. I samband med att strukturen för Kolkajen omarbetades togs beslut om att bryta ut Terrasskvarteren till en egen detaljplan.

Detta ärende avser en överenskommelse om exploatering samt genomförandebeslut för exploatering inom Terrasskvarteren östra.

Överenskommelsen om exploatering omfattar cirka 160 lägenheter och cirka 600 m2 kommersiella lokaler, totalt 14 000 m2 ljus BTA.

Bolagen Selvaag Bostad Fastigheter 21 AB, Selvaag Bostad Fastigheter 22 AB och Selvaag Bostad Fastigheter 23 AB ska förvärva marken till ett pris om 38 500 kronor per m2 ljus BTA för bostäder och 12 100 kronor per m2 ljus BTA för lokaler. Enligt prisläge den 1 september 2023.

Utifrån budgetuppdrag om att verka för fler byggstarter och underlätta för att bolag tecknar köpeavtal och tillträder fastigheter har bolagen i överenskommelse om exploatering en option om att tillträda fastigheten i upp till tre etapper. Optionen är villkorad av att fastighetsbildningsförrättning är möjlig att genomföra.

De sammanlagda projektutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 91 miljoner kronor. De större utgifterna gäller främst en ombyggnad av Hjorthagskopplet samt en dagvattenledning med mur ned till Lilla Värtan. Projektinkomsterna beräknas till cirka 4 miljoner kronor, försäljningsinkomster beräknas till 459 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar positivt nettonuvärde om 304 miljoner kronor.

Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden ger ett viktigt bidrag till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2035. I Hjorthagen planeras för cirka 6 000 lägenheter, varav drygt 3 000 är färdigbyggda. Utbyggnad av etappen Terrasskvarteren östra bidrar med 160 lägenheter till kommunfullmäktiges mål, och till målsättningen att i stadsutvecklingen bygga ihop Norra Djurgårdsstadens nya kvarter med Hjorthagens äldre bebyggelse.

Projektet genererar ett överskott. I enlighet med Hjorthagens inriktningsbeslut ska projektet bidra med ett positivt överskott för att täcka tidigare investeringar i Hjorthagen. Utgifter som delvis har varit en förutsättning för exploateringen av Terrasskvarteren har redan tagits inom ramen för andra genomförandebeslut. Samtliga lägenheter ska upplåtas med bostadsrätt. Tidigare etapper i Hjorthagen har haft en högre andel hyresrätter och upplåtelse med tomträtt.

Dennis Wedin har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden behöver utvärdera varför Stockholms stads företagsklimat faller och ta fram en handlingsplan med förbättringsåtgärder samt genomföra en genomlysning kring hur Stockholms stad kan underlätta för företagare att etablera sig i Stockholm.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra tre bostadshus som en del i att koppla samman gasverksområdet och tidigare utbyggda etapper av Norra Djurgårdsstaden med tunnelbanan och bytespunkten vid Ropsten. Detaljplanen omfattar ca 160 bostäder på stadens mark. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter med centrumfunktioner i bottenvåningarna.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra det kostnadsfritt att göra anmälan eller ansöka om bygglov för installation av solcellspaneler. I motionen föreslås även att stadens vägledning för bygglovsprövning för solenergianläggningar samt strategi för varsam utveckling av småhus- och villaområden revideras så att solceller bygglovsbefrias på en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnad.

Motionären anser att föreslaget är viktigt för att att undanröja hinder som kan bromsa utvecklingen av solenergi, i syfte att nå klimatmålen och öka andelen förnybar energi.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att minska antalet feriejobb från nuvarande målsättning om 11 000 till runt 4 000. Motionären framhåller att istället för en höjning av antalet feriejobb bör ambitionen vara att höja kvalitén på feriejobben.

Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige angående språktest i förskolan. Motionärerna argumenterar för att språktest behövs vid rekrytering av personal till förskolan.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ska verka för att språktest införs vid nyrekrytering av personal till förskolan.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att möjliggöra fler kajplatser för husbåtar över hela staden och att berörda nämnder och bolagsstyrelser ska genomföra en husbåtssatsning på Norr Mälarstrand.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att de för tio år sedan motionerade angående en utredning om ett bad i Hammarby sjöstad och att det fortfarande saknas möjlighet till bad. Ett bad behövs enligt motionärerna bland annat för att öka simkunnigheten hos barn och unga. Vidare anför motionärerna att området kring Hammarby sjöstad är utpekat som ett hamnområde och att det i de delar av Hammarby sjöstad som inte är hamnområde råder badförbud på grund av otjänligt badvatten.

Motionärerna vill att staden sanerar området från skadliga gifter och kemikalier. Vidare vill de att staden bjuder in närboende till dialog och samverkar med aktörer i området för att skapa en badplats som bidrar såväl till sport som till rekreation.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

1. Att staden utreder olika alternativ för att möjliggöra bad i Hammarby Sjöstad.
2. Att staden med andra aktörer och intressenter möjliggör för bad i området.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det generella badförbud som finns i stadens lokala ordningsföreskrifter avskaffas. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samråd med berörda nämnder och bolag, sätta upp 175 badstegar längs stadens kajer. Det föreslås även att 23 nya allmänna badplatser ska utredas. Syftet med förslaget är att tillgängliggöra bad för fler människor.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Andréa Hedin m.fl. (alla M) att klagomål kring skolskjutsen har inkommit via funktionshinderrådet till förtroendevalda i utbildningsnämnden. Med anledning av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

·    serviceförvaltningen ska göra en analys av huruvida nuvarande ramavtalsleverantör uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven samt att säkerställa att avtalstexten är relevant

·    serviceförvaltningen ska utreda hur man ska kunna säkerhetsställa kvalitén och säkerheten för barnen som åker skolskjuts

·    serviceförvaltningen ska undersöka hur kvaliteten och säkerheten för barn som använder skolskjuts kan förbättras

·    representanter från funktionshinderrådet framgent ska utgöra en remissinstans vid framtida upphandlingar av skolskjuts

Stadsrevisionen har granskat kommunstyrelsens styrning för att säkerställa god ekonomisk hushållning på kort och lång sikt. Granskningen omfattar ändamålsenligheten i gällande styrdokument inom området och en analys av de finansiella målen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen har en styrning som säkerställer god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och kommunfullmäktiges intentioner.

Revisionskontorets samlade bedömning är att kommunstyrelsen behöver utveckla och stärka ekonomistyrningen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning fortsätter att upprätthållas för kommande generationer.

Kommunstyrelsens underlag för budget 2026 med inriktning för 2027 och 2028 belyser viktiga frågor och faktorer som påverkar verksamhetens utveckling och ekonomi under kommande tre år samt strategiska prioriteringar som bedöms bidra till stadens vision och inriktningsmål.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden som placerande myndighet måste ta ett större ansvar för omhändertagna barn och lyfter frågor om hur staden säkerställer att utslussning av placerade barn och unga efter placering görs med barnets bästa i fokus. I motionen lyfts också frågan om hur staden på ett systematiskt sätt följer upp placerade barn på aggregerad nivå samt säkerställer att HVB-verksamheter drivs av seriösa aktörer. Slutligen föreslås i motionen att projektet Skolsamordnare för placerade barn och unga permanentas och att modellen sprids till samtliga stadsdelsnämnder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden skyndsamt inför metoden Treatment Foster Care Oregon (TFCO) som alternativ till låst institution vid placering av barn och unga. Motionärerna föreslår även att i samband med införandet koppla på forskare för kontinuerlig utvärdering samt att staden utreder hur stöd och ersättningsnivåer till ordinarie familjehem kan utformas för att öka antalet hem, med särskilt fokus på att förmå familjehem att ta emot äldre barn som placeras.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att HBTQI-personers ställning och trygghet sedan en tid tillbaka försämrats allt mer i vår omvärld genom att HBTQI-fientliga lagar stiftas i Ryssland, USA, Ungern, Rumänien och i flera andra länder, strömningar som de menar att inte heller vi i Sverige är förskonade från.

Motionärerna menar att ett Queer-museum i Stockholm skulle sätta staden på kartan och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

·         Att staden utreder inrättandet av ett Queer-museum i Stockholm

·         Att staden i dialog med civilsamhällets aktörer inom HBTQI skapar förutsättningar för driften av Queer-museet

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls betydelsen av en hög andel stadsnära grönska för rekreation, bättre folkhälsa och klimatanpassning mot värmeböljor och ökad nederbörd. För att garantera att alla stockholmare ska ha nära till grönska och natur föreslås att Stockholm ska införa 3-30-300-regeln som norm. Regeln innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, sin skola och sin arbetsplats, att stadskvarter ska ha minst 30 procents trädkrontäckningsgrad och att människor ska ha som längst 300 meter till ett grönområde.

I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att ge trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram metoder för att mäta stadens grönska enligt 3-30-300-regeln. Det föreslås även att ge trafiknämnden i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder i Stockholms stad, ta fram en 3-30-300-strategi i syfte att införa regeln som norm i Stockholms stad.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att inleda ett särskilt samarbete mellan Stockholms stad och Region Stockholm i syfte att införa ett nytt och långsiktigt hyrcykelsystem integrerat med kollektivtrafiken.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att parkeringsvakternas uppdrag i Stockholms stad breddas. Förutom att utöva parkeringsövervakning föreslås att parkeringsvakterna använder stadens system för felanmälningar för att rapportera om problem i stadsmiljön såsom trasig belysning, otrygga platser, klotter och farliga föremål. Motionären föreslår även att parkeringsvakterna ska ha direktkontakt med ordningsvakter för snabbare åtgärder samt att de skulle kunna hjälpa turister och därmed stärka Stockholms servicenivå som turiststad.

Anders Lindman (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppgift att utreda och utvärdera samtliga cykelåtgärder sedan 2018 utifrån en kostnads- och nyttoanalys samt att trafiknämnden ges i uppgift att redovisa den totala kostnaden för samtliga investeringar i cykelåtgärder sedan 2018.

Per Rosencrantz (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att ge trafikkontoret i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga en cykelväg på den sista delen av Erik Dahlbergsgatan, från Blanchegatan till Lidingövägen, för att främja trafiksäkerhet och förbättra framkomligheten i området.

Stockholms stad har fått en inbjudan från Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt gällande samråd om viktiga vattenfrågor. Samrådet genomförs inför framtagandet av nästa förvaltningsplan och åtgärdsprogram för vatten som träder i kraft 2027. Arbetsprogrammet beskriver tidplan, arbetsmoment, utmaningar och tillstånd samt miljöproblem kopplat till distriktets vatten. Myndigheten önskar bland annat svar på om beskrivningen av tillståndet i distriktet ger en rättvisande bild och om vattenmyndigheten på en övergripande nivå fångat upp de viktigaste frågorna för förvaltningen.

Finansborgarrådet har bjudits in att delta i Världsutställningen 2025 (Expo 2025) den 13-15 maj 2025 i Osaka, Japan och delegerar sin inbjudan till kommunfullmäktiges ordförande.

Världsutställningar har arrangerats sedan 1851, då den ägde rum i London, Storbritannien. Dessa utställningar äger rum vart femte år och pågår normalt sett i sex månader. Mellan april och oktober år 2025 arrangeras världsutställningen i Osaka med temat Designing Future Society for Our Lives. Totalt väntas 28 miljoner människor besöka Japan under utställningen.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 april 2025 och publiceras senast med protokollet.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet – skolans och socialtjänstens behov (SOU 2024:87) till bland annat Stockholms stad. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte och att föreslå författningsändringar som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Utredningen konstaterar att skolan har behov av mer information om elever från socialtjänsten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och andra skolor. Informationen kan enligt utredningen användas till att dels sätta in stödjande insatser och främja god skolanknytning, dels öka säkerheten för skolans elever och personal. Utredningen lämnar ett flertal förslag som utökar möjligheter och skyldigheter till informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brottslig verksamhet. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Socialstyrelsen har remitterat förslag på författningar som avser säker personuppgiftsbehandling i hälso- och sjukvården och socialtjänsten till bland annat Stockholms stad för yttrande. Förslaget syftar till att kunna dela information över sekretessgränser på ett enkelt och säkert sätt men också att ge stöd för säker personuppgiftsbehandling i socialtjänsten.

En förutsättning för omställningen till god och nära vård är att samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst fungerar smidigt och säkert. Att samverkan fungerar är också centralt för genomförandet av den nya socialtjänstlagen.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat promemorian Nya regler för vinterdäck och snökedjor till bland annat Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås dels att tunga fordon ska medföra snökedjor eller lämpligt slirskydd under perioden 1 november - 15 april, dels förändrade krav gällande användning av vinterdäck. Vad avser kraven på vinterdäck lämnas två olika förslag med syftet att inhämta remissinstansernas synpunkter.

Alternativ 1 innebär att datumgränsen för krav på vinterdäck för personbilar slopas och generella regler om tillräckligt väggrepp i förhållande till väglaget införs samt krav på vinterdäck om det råder vinterväglag.

Alternativ 2 innebär är att datumperioden för krav på vinterdäck förlängs, för både lätta och tunga fordon, till perioden 1 november - 15 april.

Länsstyrelsen Stockholm har remitterat Klimat- och energistrategi för Stockholms län 2025-2030 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Klimat- och energistrategin syftar till att främja klimat- och energiomställningen i länet så att klimat- och energimålen nås. Strategin bygger på en analys av förutsättningar, utmaningar och behov av fortsatt arbete och är strukturerad i sex strategiska områden.