Möte 2026-03-25

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han anför att Stockholms stads regelverk är utformade så att de hämmar utvecklingen av stadens restauranger, nattklubbar och livescener, vilket i sin tur påverkar Stockholms attraktionskraft, trygghet och kreativitet negativt. I motionen föreslår han att kommunfullmäktige genomför ändringar i regelverk för olika tillstånd, för exempelvis restauranger och nattklubbar, i syfte att förenkla tillståndsprocesserna för dessa verksamheter.

Projekt Stadshagen syftar till att omvandla ett institutionsområde och en idrottsplats till en blandad stadsdel med cirka 1 800 bostäder samt investeringar i gator, torg och parker på Västra Kungsholmen. Ärendet avser reviderat genomförandebeslut till följd av ändrade förutsättningar för projektets innehåll och ekonomi.

Projektet är pågående och genomförandet har redan inletts. Entreprenader för ombyggnad av allmän platsmark enligt detaljplanen påbörjades år 2020 och projektet genomförs med flera byggaktörer. Inflyttning har skett i vissa delar av området.

En central förändring är att den planerade grundskolan inom gällande detaljplan utgår. Utbildningsnämnden återkallade i december 2024 tidigare inriktning för skola, vilket möjliggör en alternativ idrottslösning inom Stadshagen och minskar behovet av att anlägga en 11-spelsplan på annan plats på Kungsholmen. Exploateringsnämnden föreslår därför en planändring där mark avsedd för skoländamål ändras till idrottsändamål för att möjliggöra ytterligare en 11-spelsplan med tillhörande funktioner på Stadshagens IP. Den 7-spelsplan som tidigare planerats på skolgården föreslås istället placeras på Tranebergsängen.

I anslutning till idrottslösningen ska även en byggrätt för bostäder eller vård- och omsorgsboende (cirka 80 platser) inrymmas. Det planerade Norra Stadshagstorget kommer att vara kvar, eventuellt med minskad yta. En trappförbindelse mellan idrottsplatsen och torget ska säkerställas.

En annan viktig förändring efter projektets genomförandebeslut (dnr KS 2018/489) är att AB Stockholmshem i september 2025 lämnat tillbaka markanvisning avseende bostäder och tennishall. Exploateringsnämnden avser att återkomma med förslag till ny markanvisning för kvarteret till en byggaktör som kan uppföra bostäder eller vård- och omsorgsboende.

Projektets investeringsutgifter har ökat jämfört med genomförandebeslutet 2018. Utgifterna uppgår i det reviderade beslutet till 1 163,8 mnkr. Projektinkomster uppgår till 134,8 mnkr och total försäljningsinkomst till cirka 1 627 mnkr. Nettonuvärdet är fortsatt positivt men har minskat. Täckningsgraden har sjunkit. Kvarstående osäkerheter bedöms bland annat avse tidplan, mark- och grundförhållanden, samordning mellan många aktörer samt risk för överklagande av kommande planändring.

Stockholms stad har två överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark i projektet Primusparken på Lilla Essingen. Avtalen är tecknade med Wästbygg Projektutveckling AB. Wästbygg Gruppen AB har ställt säkerhet genom borgensåtaganden.

Under 2025 har Wästbygg-koncernen avtalat om att sälja de två berörda fastigheterna till Klövern AB. För att avtalen ska följa den nya ägar- och bolagsstrukturen föreslås därför ett partsbyte (nya projektbolag tar över som avtalspart) och ett byte av säkerhet, där Klövern AB tar över borgensansvaret och blir solidariskt ansvarig gentemot staden.

Projektet Smedshagen avser genomförande av detaljplan för Vitsenapen 1 med flera, Smedshagen i stadsdelen Hässelby villastad (Dp 2016-15666). Planområdet utgörs i huvudsak av privat mark. De befintliga fastigheterna i Smedshagen ägs av ett antal bolag som alla är dotterbolag till Wallfast AB.

Wallfast AB har låtit ta fram en detaljplan som syftar till att möjliggöra kompletterande bostadsbebyggelse, service och nya parkeringslösningar i Smedshagen. Planförslaget möjliggör cirka 500 nya bostäder med en blandning av boendetyper. Nya lokaler för centrumändamål lokaliseras i anslutning till kollektivtrafik och Åkermyntans centrum.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Wallfast AB och dotterbolagen Bk Nordväst AB, Hh Åkervickern 3 AB, Hh Vitsenapen 2 AB, Hh Vitsenapen 3 AB, Hh Vitsenapen 4 AB, Hh Vitsenapen 5 AB och Hh Åkersyran 1 AB tagit fram ett exploateringsavtal som reglerar ansvaret för genomförandet. För att möjliggöra genomförandet av detaljplanen säljer staden viss tillskottsmark.

Fördelningen av utgifter för investeringar i allmän platsmark sker utifrån parternas nytta av planläggningen. Bolagen ska genom exploateringsbidrag ersätta staden för 93 procent av alla utgifter som staden har i samband med framtagandet och genomförandet av detaljplanen.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 139,1 mnkr, projektinkomsterna till 129,8 mnkr och försäljningsinkomsterna till 30 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 15 mnkr. Täckningsgraden uppgår till 111 procent.

År 2019 fattade kommunfullmäktige ett reviderat inriktningsbeslut för Fokus Skärholmen omfattande sammanlagt 16 delprojekt. I det föreliggande ärendet föreslås att det inriktningsbeslutet för Fokus Skärholmen upphävs. Förslaget motiveras av svårigheter att följa upp beslutet när det sker stora förändringar i de ingående projekten. Därtill har fler projekt tillkommit i stadsdelsnämndsområdet efter den senaste revideringen. Uppföljningen av projekt i Skärholmens stadsdelsnämndsområde föreslås framöver ske på projektnivå. Fyra projekt som är aktiva i planeringsskede; Ålgrytevägen, Kråksätra, Östra Bredäng samt Sätra centrum, föreslås få egna inriktningsbeslut för fortsatt framdrift.

Lägesredovisning

För att ge en samlad bild av de ingående projekten i relation till det gällande inriktningsbeslutet lämnas en lägesredovisning för samtliga 16 projekt. Sammanlagt 10 projekt har genomförandebeslut varav 4 är färdigställda. Projekten omfattar sammantaget en möjlig byggnadsvolym för cirka 7 200 bostäder i Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Av dessa är 870 bostäder färdigställda och cirka 5 050 har laga kraft-vunna detaljplaner. Marknadsläget bedöms inte vara tillräckligt gynnsamt för att produktionsstart ska vara rationellt för alla projekt. Byggaktörernas intresse av genomförande i närtid har också minskat betydligt. Sammanlagt fem projekt har pausats, tre av dessa har genomförandebeslut och två är i planeringsskede. De pausade projektens bedömda framtida utgifter och inkomster ingår inte i det kalkylunderlag som redovisas i lägesredovisningen.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för de 16 projekten sammantaget redovisar ett negativt nettonuvärde om -250 mnkr inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 88 procent.

Inriktningsbeslut Ålgrytevägen

Projektet Ålgrytevägen syftar till att förtäta bebyggelsen kring Ålgrytevägen i Bredäng. Planförslaget möjliggöra cirka 900 nya bostäder i flerbostadshus, lokaler i bottenvåningar, ateljébyggnader, koloniområde och en utvecklad campingverksamhet. Projektets utgifter beräknas överstiga 300 mnkr och inriktningsbeslutet ska därför fattas av kommunfullmäktige.

Projektet har inte kommit vidare till genomförandebeslut och antagande av detaljplanen. Byggaktörerna har varit avvaktande till att ingå bindande avtal i enlighet med tidigare markanvisningar. Syftet med föreslaget inriktningsbeslut är att möjliggöra fortsatt arbete, som avser framtagande av genomförandestrategi, inklusive möjlig etappindelning för att skapa förutsättningar för ett genomförande. Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 449 mnkr. Projektet bedöms kunna få en god ekonomi. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar i detta skede ett positivt nettonuvärde om 85 mnkr.

Anmälan om genomförda samråd inför inriktningsbeslut

Enligt stadens investeringsregler ska stadsledningskontoret anmäla genomförda samråd inför inriktningsbeslut för projekt med beräknade projektutgifter mellan 50 mnkr och 300 mnkr till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Samråd inför inriktningsbeslut för projekten Kråksätra, Östra Bredäng och Sätra centrum genomfördes den 28 och 29 augusti 2025.

Projektet Kråksätra syftar till att tillskapa ett nytt radhusområde mellan Björksätravägen och Örnsätrabacken i Sätra. Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 131,3 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -33 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Projektet Östra Bredäng avser utveckling med bostäder öster om Bredängs centrum, från Bredängs allé till stadsdelsgränsen till Mälarhöjden. I området finns flera befintliga tomträttshavare med intresse för att utveckla sina fastigheter. Dessa är idag bebyggda med småindustrier och centrumanläggningar. Samrådsförslaget möjliggör cirka 740 bostäder samt utveckling av delar av Bredängs centrum. Projektutgifterna beräknas uppgå till 165,3 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -40 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Projektet Sätra centrum avser omdaning av centrala Sätra med ett nytt stadsdelscentrum med torg och parkytor samt omgivande bostadskvarter med verksamhetslokaler i bottenplan. Projektet innebär en komplex omvandling av platsen som sker i nära anslutning till tunnelbanestation och skola. I april 2025 auktionerades tomträtten Högsätra 10 ut på exekutiv auktion. Ny ägare till tomträtten blev bolaget Fastighetsförädlarna i Sätra AB. Planarbete har återstartat tillsammans med den nya ägaren. Projektutgifterna beräknas uppgå till 206,5 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -108 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Projektet Samsö avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Farsta 2:1 med flera, område vid Lingvägen (Samsö) i stadsdelarna Farsta och Hökarängen. Projektområdet är beläget på gränsen mellan Farsta och Hökarängen invid Kvickentorpsskolan.

Planförslaget möjliggör 137 bostäder i tre punkthus, samt utbyggnad av Kvickentorpsskolan och ny förskola. En ny gata ska byggas för angöring till bostäderna som också möjliggör för en ny angöring för skolan. En gång- och cykelväg förbättrar kopplingen mellan Hökarängen och Farsta.

Behov av utbyggnad av skolan och ny förskola föreligger inte i närtid, men utbildningsnämnden har valt att slutföra planarbetet för att ha en framtida planreserv.

Exploateringsnämnden har tillsammans med AB Borätt tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark som reglerar ansvar i genomförandet av projektet (bilaga till utlåtandet). AB Borätt avser att uppföra cirka 137 bostäder som upplåts med bostadsrätt. Parkering ska anordnas i underjordiskt garage. AB Borätt åtar sig att uppnå mobilitetsåtgärder på grundläggande nivå enligt stadens riktlinjer för projektspecifika gröna parkeringstal. Överenskommelsens giltighet är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 31 december 2026.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 126,7 mnkr, projektinkomsterna till 10 mnkr och försäljningsinkomsterna till cirka 151,1 mnkr. Nettonuvärdet inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter uppgår till 22 mnkr och täckningsgraden till 120 procent.

Exploateringsnämnden har framställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl. Projektutgifterna överstiger 50 mnkr och försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr vilka utgör beloppsgränser i nämndens reglemente.

Projektet Enigheten avser genomförande av detaljplan för fastigheterna Enigheten 25 och 26 med flera i stadsdelen Mariehäll. Detaljplaneförslaget omfattar områden i anslutning till och i närheten av Bällstavägen. Fyra av de berörda fastigheterna ägs av privata aktörer, resterande mark ägs av Stockholms stad.

Detaljplaneförslaget möjliggör cirka 320 bostäder, en förskola, kommersiella lokaler samt nya parkytor. Detaljplanen möjliggör även en insatsväg till befintliga bostäder inom fastigheten Sämjan 1.

På norra sidan om Bällstavägen ligger fastigheten Enigheten 26 som ägs av Peab Bostad AB och intilliggande fastigheten Enigheten 25 ägs av Stockholms stad och upplåts till Peab Bostad AB med tomträtt. De byggnader som funnits inom Enigheten 25 och Enigheten 26 är rivna.

Söder om Bällstavägen ligger fastigheterna Hingsten 1 och 2 som ägs av Tegelbergs Fastigheter AB, som avser att utveckla fastigheterna med flerbostadshus.

I en triangel vid Alpvägen, norr om Bällstavägen, ligger fastigheterna Linaberg 25 och Linaberg 36 som ägs av Stockholms stad respektive AB Stockholmshem. Ytan är idag grusbelagd. I planprocessen för den föreliggande detaljplanen har fastigheterna prövats för bostadsbebyggelse, men ska enligt förslaget bli parkmark för att möta behovet av fler allmänna platser i stadsdelen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Peab Bostad AB tagit fram en överenskommelse om exploatering som reglerar genomförande och överlåtelse av mark inom Enigheten 25 och del av fastigheten Mariehäll 1:10. Överenskommelsens giltighet är villkorad av att kommunfullmäktige senast den 31 december 2026 godkänner dels genomförandet av projektet Enigheten och dels överenskommelsen om exploatering. Peab Bostad AB ska förvärva mark inom fastigheten Mariehäll 1:10 och Enigheten 25 och avser att uppföra 158 bostäder inklusive en gruppbostad med sex lägenheter samt en förskola. Det överenskomna markpriset för bostäder är 14 500 kr per kvm ljus BTA i prisläge januari 2020. Markpriset för kommersiella lokaler är 4 000 kr per ljus BTA och för förskola 5 000 kr per kvm ljus BTA i prisläge 2020.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 132,2 mnkr och avser främst ombyggnad av gator, anläggande av ny park och parkstråk med trappkopplingar samt ledningsflyttar. Av de totala projektutgifterna utgör 7,7 mnkr utgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas uppgå till 39,7 mnkr varav 34,8 mnkr avser icke offentliga bidrag i form av exploateringsbidrag. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 160,1 mnkr.

Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 28 mnkr. Täckningsgrad uppgår till 124 procent.

Ärendet har framställts till kommunfullmäktige av två skäl, projektutgiften överstiger 50 mnkr och försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr, vilka utgör beloppsgränser i exploateringsnämndens reglemente.

Projektet Marievik avser genomförande av detaljplan Marievik 15 med flera i stadsdelen Liljeholmen (Dp 2010-14465). Detaljplanen möjliggör cirka 960 bostäder och cirka 27 000 kvm nya verksamhetslokaler. Projektområdet utgörs av privatägd mark. Detaljplanen syftar till att skapa en tät, levande och upplevelserik stadsmiljö. I genomförandet omvandlas tidigare kvartersmark till allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap.

För att genomföra detaljplanen har exploateringsavtal tecknats med fastighetsägarna avseende utbyggnad av den blivande allmänna platsmarken. Avtalen reglerar bland annat utformning, principer och kostnader. Fastighetsägarna ska stå för kostnaden för all exploatering inklusive utbyggnad av allmän plats. Anläggningar som tas emot omfattar, gator, parker, kajer och ett kajbad.

Genomförandet av detaljplanen påbörjades år 2023. Sommaren 2025 färdigställdes kajbadet som är den första anläggningen som staden tagit över. Preliminärt bedöms all allmän plats vara färdigställd år 2031. Enligt exploateringsavtalen ska övertagandet av den allmänna platsen, och övertagande i stadens drift, ske när hela området är utbyggt. Badet är undantaget från denna princip.

Övertagandet av anläggningarna innebär ökade drift- och underhållskostnader för trafiknämnden, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd och idrottsnämnden om sammanlagt cirka 21 mnkr per år.

Övertagandet av anläggningar och mark görs utan ersättning. Enligt stadens redovisningsregler ska anläggningarnas värde bokföras till ett anskaffningsvärde som motsvarar värdet av den utförda entreprenaden för respektive anläggning. Värdet på anläggningarna som tas emot i Marievik bedöms bli cirka 621 mnkr. Avskrivningskostnaderna beräknas uppgå till 31,6 mnkr per år.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 16,2 mnkr och avser främst projektledning, samordning, granskning och administration. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 16,1 mnkr och utgörs av ersättning från fastighetsägarna.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om -434 mnkr, främst beroende på de framtida drifts- och underhållskostnaderna.

Ärendet har i enlighet med Stockholms stads investeringsregler framställts till kommunfullmäktige för godkännande då anskaffningsvärdet överstiger 50 mnkr.

Stockholms stad har fått inbjudan till avgränsningssamråd enligt miljöbalken på remiss från bolaget Zephy Renewable AB (bolaget). Samrådet avser en havsbaserad vindpark belägen i Norra Östersjön inom svensk ekonomisk zon.

Bolaget planerar att söka tillstånd för en havsbaserad vindpark lokaliserad i svensk ekonomisk zon ca 55 kilometer öster om Sandhamn. Vindparken kallas Delta North och planeras bestå av maximalt 105 vindkraftverk med tillhörande transformatorstationer, plattformar, anläggningar och infrastruktur så som internkabelnät. Vindkraftverkens totalhöjd planeras maximalt bli 330 meter.

Projektet avser uppförande av en temalekpark i södra Spångadalen mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Anläggandet av lekparken sker inom gällande detaljplan. I maj 2025 fattade exploateringsnämnden inriktningsbeslut för temalekparken. Under hösten 2025 har ett program för lekparken tagits fram efter dialog med de boende i området.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 84,7 mnkr och drift- och underhållskostnaderna till cirka 1,2 miljoner kronor per år. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -110 mnkr. Uppskattningen av framtida drift- och underhållskostnader är högre än de schablontal som redovisades i samband med inriktningsbeslutet. Det innebär också att den redovisade lönsamhetskalkylen är mer rättvisande än vid inriktningsbeslutet.

Exploateringsnämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut då projektutgiften överstiger 50 mnkr i enlighet med stadens investeringsregler.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för kompletterande bostadsbebyggelse, service och nya parkeringslösningar i Smedshagen. Bebyggelse ska med hänsyn till befintliga kulturvärden och boendemiljöer bidra till en utveckling av Smedshagen med en sammanhållen ny årsring. Vidare syftar planen till att säkerställa en hög entrétäthet mot omgivande gator.

Mot Växthusvägen ska entréer ges särskild omsorgsfull gestaltning och lokaler för bostadskomplement ska främst placeras i bottenvåning med egen entré. Planen anger inriktning för gestaltningen där en hög kvalitet avseende byggnadsmaterial och utförande eftersträvas. Parkeringsbehovet för befintliga och tillkommande boende ska anordnas i garage inom den planerade bebyggelsen.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostäder, förskola, en ny park samt bidra till nya mötesplatser i Mariehäll. Genom området skapas även förutsättningar för nya stråk och kopplingar. Den tillkommande bebyggelsen ska ansluta väl till den befintliga bebyggelsens skala och placering i landskapet och stadsbilden.

På den södra sidan om Bällstavägen bevaras den grönskande karaktären genom planterad förgårdsmark och grönska mot befintlig bebyggelse.

Efter godkännande i stadsbyggnadsnämnden har ärendet förtydligats på grund av förändrad rättstillämpning. Revideringarna anses inte vara av principiell betydelse då den sammanvägda bedömningen inte har förändrats och beskrivs i bifogat PM, bilaga 5 till utlåtandet.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) om att staden ska verka för mer konst och kultur på stadens äldreboenden.

Motionärerna anför att konst och kultur har en positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande, särskilt för äldre, genom att motverka ensamhet, stimulera minnen och skapa en mer trivsam miljö. De menar att tillgången till konst och estetiska inslag varierar mellan stadens äldreboenden och föreslår därför att kulturnämnden, i samarbete med äldrenämnden, ska ta fram en strategi för ökad tillgång till konst och kultur på äldreboenden. Förslaget omfattar även att utveckla möjligheter för äldre att delta i konstnärliga aktiviteter samt att stärka samverkan mellan äldreboenden och kulturaktörer inom ramen för stadens kultursamarbeten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna:

• att staden verkar för mer konst och kultur på stadens äldreboenden

Regeringen gav i april 2024 Justitiedepartementet i uppdrag att bland annat överväga olika åtgärder för att stärka enskildas rätt till juridiskt biträde och för att stärka enskildas processuella rättigheter i olika domstolsprocesser. I uppdraget ingick att analysera under vilka förutsättningar det bör finnas en möjlighet för enskilda att få ersättning för rättegångskostnader i mål i allmän förvaltningsdomstol och i ärenden i allmän domstol. Vidare ingick i uppdraget att ta ställning till om enskilda i dessa fall bör kunna beviljas ersättning inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol och om en liknande rätt i sådana fall också bör införas för ärenden som handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen) i allmän domstol.

Syftet med uppdraget är att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose rätten till en rättvis rättegång.

Justitiedepartementet har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande avseende avsnitt 12, 15.4.4 och 16.5.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2027.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Snabbare bredband i hela landet – åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Betänkandet har tagits fram av Gigabitutredningen och beskriver hur svensk rätt och myndighetsorganisation bör anpassas till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur (Gigabit Infrastructure Act, GIA). Förordningen syftar till att påskynda och minska kostnaderna för utbyggnad av fiber, 5G och annan gigabitkapabel digital infrastruktur.

De nya författningarna och de föreslagna författningsändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2026. De föreslagna ändringarna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen har trätt i kraft den 13 februari 2026.

Region Stockholm har remitterat Life science-strategi för Stockholm-Uppsalaregionen till bland annat Stockholms stad för yttrande. Strategin ska förstärka samarbetet mellan regionerna och skapa förutsättningar att utveckla Stockholm-Uppsalaregionen till ett av världens främsta life science-kluster.

Strategin ska verka vägledande för länens kommuner, lärosäten och företag och samla regionens aktörer kring en gemensam uppgift.

För att skapa en miljö där företag och forskning kan utvecklas ska arbetet kännetecknas av fem aspekter med utvecklingsområden;

·    forskning och innovation,

·    tydlig identitet och god internationell tillgänglighet,

·    hållbar utveckling och resiliens,

·    kompetensförsörjning och talangutveckling samt

·    forskningsinfrastruktur och testmiljöer.

Önskvärda effekter är att life science-företag etableras, utvecklas och växer i regionen, att investeringar ökar, att effektivare vård kommer invånarna till gagn samt att den akademiska excellensen vid lärosätena ökar.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Bakgrunden till de förslag som lämnas i promemorian är att EU-domstolen har gjort vissa uttalanden som har klargjort att det finns bestämmelser i de svenska upphandlingslagarna som inte är förenliga med EU-rätten.

Utredningen föreslår att detta åtgärdas genom att upphandlingslagarna i fortsättningen inte ska gälla i förhållande till leverantörer från tredjeländer som saknar frihandelsavtal med EU.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Stockholms stad har beretts möjlighet att yttra sig över skriftligt avgränsningssamråd inför ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalk (1998:808) för verksamhet vid ett datacenter och för anläggning för förbränning med en total installerad effekt om 100 MW på fastigheten Akalla 4:8 i Stockholms stad.

Den aktuella remissen avser yttrande i samrådsprocessen. Samrådsprocessen är steget innan en ansökan lämnas in till prövningsmyndigheten och avser bl.a. utreda samrådskretsen samt om vissa frågor ska belysas i ansökan.

Platsen där datacentret planeras uppföras är sedan tidigare tillståndsprövat för liknande verksamhet. I den prövningen ingick den nuvarande platsen, fastigheten Akalla 4:8 i Akalla verksamhetsområde, som en del av en större etablering. atNorth söker nu ett eget tillstånd för platsen.

När ansökan lämnats in till prövningsmyndigheten kommer staden få ansökan på remiss.

Länsstyrelsen  Stockholm (Länsstyrelsen) har remitterat Plan för utrymning på grund av markbeläggning till bland annat Stockholms stad för yttrande. Länsstyrelsen har enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ansvar att förbereda utrymning av allmänheten, baserat på strålningsmätningar, inom planeringszonen.

Den markbeläggning som avses i planen är radioaktiva ämnen som kan finnas på marken efter en kärnteknisk händelse. Planensyftar till att beskriva förutsättningar och förberedande planering inför utrymning i händelse av en kärnteknisk olycka vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län.

Länsstyrelsen avser genom denna plan att tydliggöra aktörers, inklusive kommuners, ansvar.

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud, vilket väljs av kommunstyrelsen. I detta ärende föreslås ombud samt vad denne uppdras rösta om.

Stockholms stad har getts tillfälle att yttra sig över ansökan om inrättade av en civil helikopterflygplats inom Lidingö stad då helikopterflygplatsen och de tilltänkta inflygningsytorna angränsar till Stockholms stad.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt om ändring av de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun § 15 för godkännande.

Ändringen rör förbud mot alkoholförtäring i korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan.

Stadskollegiet beslutade år 1938 att instifta S:t Eriksmedaljen att utdelas till förtjänta stockholmare.

Under hösten 2024 genomfördes en generell översyn och revidering av bolagsordningarna i Stockholms Stadshus AB-koncernen (dnr KS 2024/964). Översynen syftade framför allt till att införa tydligare hänvisningar till de kommunala principerna i kommunallagen, möjliggöra anlitande av ett revisorsbolag istället för namngiven revisor, harmonisera bolagsordningarna i koncernen samt modernisera språket.

Kommunfullmäktige godkände de nya bolagsordningarna vid sitt sammanträde den 2 december 2024.

Eftersom Stockholmsmässan AB vid tillfället för kommunfullmäktiges beslut var i en pågående försäljningsprocess omfattades de inte av översynen. Eftersom försäljningsprocessen avbröts under 2025 och Stockholmsmässan AB alltjämt är ett bolag inom Stockholms Stadshus AB-koncernen ska bolagsordningen för Stockholmsmässan AB uppdateras på motsvarande sätt som för övriga koncernbolag.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), utbildningsnämnden och idrottsnämnden har inkommit med ett gemensamt förslag om en till- och ombyggnad på Lillholmsskolan i Skärholmens stadsdelsnämndsområde. SISAB och utbildningsnämnden föreslår ett reviderat genomförandebeslut. Idrottsnämnden har hemställt om ett genomförandebeslut för inhyrning av ny idrottshall.

Totalt bedöms projektets investeringsutgift till 461,7 mnkr inklusive förväntad prisutveckling. Projektet innebär en tillkommande årshyra för utbildningsnämnden år 1 om 13,4 mnkr och för idrottsnämnden 7,2 mnkr år 1 i maj 2025 års prisnivå.

Utbyggnaden av Lillholmsskolan ska säkerställa en långsiktig kapacitet i området och ersätta tidsbegränsade paviljonger och externa lokaler. Behovet av kapacitetsökning är oförändrat sedan tidigare genomförandebeslut och behovet av anpassad grundskola är fortsatt stort.

Ett genomförandebeslut för projektet godkändes i kommunfullmäktige 2018 (dnr KS 2018/1117) med en total projektutgift om 308 mnkr, i 2018 års prisnivå. De två första etapperna är genomförda och omfattade två nya byggnader (hus G och H) samt rivning av tre byggnader (hus C, D, F). Etapp tre återstår och omfattar ventilationsåtgärder, verksamhetsanpassningar för anpassad grundskola samt nya idrottslokaler. Idrottshallen har lyfts bort från utbildningsnämnden och föreslås beställas av idrottsnämnden. Det medför lägre kostnad för utbildningsnämnden samt att Vårbergs IP utgår ur idrottsnämndens planering. Detta medför en effektiv och optimerad användning av stadens resurser.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret föreslår att det reviderade genomförandebeslutet avseende Lillholmsskolan med ny investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling godkänns.

Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar.

Dessa är:

• Delaktighet och inflytande

• Samverkan och partnerskap

• Social inkludering

• Bostäder och stadsmiljö

• Kommunikation och information

Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande.

Mot bakgrund av ovan, samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen, görs bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad.

Ärendet har remitterats i två omgångar, eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången.

Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) äger en tredjedel av aktierna i Syvab AB (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag, nedan Syvab). Syvab renar en delmängd av avloppsvattnet från Stockholms stad och Huddinge kommun i sin anläggning Himmerfjärdsverket. I samband med att kapaciteten i Henriksdals reningsverk utökas kommer delar av Stockholm Vattens avloppsvattenmängder att omledas från Himmerfjärdsverket till Henriksdal. Samtidigt utökas kapaciteten i Himmerfjärdsverket, vilket innebär att större volymer avloppsvatten kan renas. För att tillvarata den utökade kapaciteten i Himmerfjärdsverket ansluter Ekerö kommun och Trosa kommun till Syvab.

Eftersom Stockholm Vatten minskar nyttjandet av Syvabs anläggning föreslås även ägandet minska till en sjundedel, vilket motsvarar från cirka 33 procents till cirka 14 procents ägande.

Stockholm Vatten har för närvarande ett borgensåtagande i Syvab på cirka 860 miljoner kronor. Borgensåtagandet minskar till cirka 225 miljoner kronor i samband med att ägandet minskar.

Stockholm Avfall AB (Stockholm Avfall) avser att uppföra en ny fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den tidigare återvinningscentralen i Sätra stängdes på grund av att marken skulle få en annan användning.

Stockholm Avfall har i samråd med exploaterings- och stadsbyggnadskontoren undersökt alternativa ytor för en ny återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den yta som identifierats kan inrymma en modern och framtidssäkrad återvinningscentral. Marken ägs av Stockholms stad och är tänkt att upplåtas till Stockholm Avfall med tomträtt.

Den föreslagna investeringen tillför kapacitet för hantering av grovavfall och farligt avfall och avlastar därmed övriga återvinningscentraler. En ny anläggning möjliggör för bolaget att svara upp mot högre krav och ambitioner vad gäller avfall och mottagning av återbruk.

Tenstareservoaren behöver renoveras och byggas ut för att förbättra leveranssäkerheten, främst inom västerort. Reservoaren förvaltas av Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) som ägs av Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Tenstareservoaren i Järva togs i drift 1969 och har passerat sin tekniska livslängd.

SVOA:s program Stockholms Framtid Vattenförsörjning (SFV) styr bland annat bolagets ambitionsnivå för dricksvatten. I augusti 2025 beslutade SVOA:s styrelse om en förnyad ambitionsnivå för dricksvattenförsörjningen i Stockholm. Kommunfullmäktige fastställde den förnyade ambitionsnivån den 15 december 2025 (dnr KS 2025/1134). Den föreslagna renoveringen av Tenstareservoaren bidrar till SFV:s effektmål ”Säkerställd uthållig kapacitet i dricksvattensystemet om 534 000 m³/dygn genom full reservoarfunktion på samtliga 11 reservoarer”.

SVOA har genomfört utredningar som visar att det bästa alternativet är att bygga en ny reservoar i Tensta bredvid den befintliga. När den nya reservoaren är klar och i drift, kan den befintliga renoveras. Arbetet beräknas sammanlagt ta åtta år.

Inriktningsbeslutet som fastställdes av kommunfullmäktige den 7 november 2022 (dnr KS 2022/616) uppgick till 550 miljoner kronor i 2021 års prisnivå. Den aktuella projektekonomin i detta ärende är sekretessbelagd. Utöver den allmänna prisutvecklingen är kostnaden justerad för höjda säkerhetskrav samt förseningar i tillståndsprocesserna.

Region Stockholm har remitterat förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna till bland annat Stockholms stad för yttrande. Stockholms stad har två regionala stadskärnor: Kungens kurva-Skärholmen, som delas med Huddinge kommun och Kista-Sollentuna-Häggvik, som delas med Sollentuna kommun.

Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor, är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan den regionala utvecklingsplanen 2001.

För att genomföra intentionerna i den regionala utvecklingsplanen har Region Stockholms klimat- och regionutvecklingsnämnd fått ett budgetuppdrag att, inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen (RUFS) 2060, ta fram färdplaner för de regionala stadskärnorna. Färdplanerna ska vara till för att utveckla såväl klimat- och resurseffektiva som attraktiva regionala stadskärnor baserade på deras karaktärer och komparativa fördelar. Färdplanerna ska även beakta hur kulturen kan involveras när de regionala stadskärnorna utvecklas.

Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.

Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat.

Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad.

I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen, i södra Stockholm. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I det budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.

Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har i ett gemensamt ärende gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Majroskogen som naturreservat med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning samt tillhörande skötselplan som upprättats.

Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik.

Stadsledningskontorets nuvarande avtal med leverantörer inom området ledarutvecklingstjänster löper ut i slutet av 2026 och början av 2027. Behovet av externt stöd och tillgång till specialistkompetens inom området bedöms kvarstå, vilket gör att nya upphandlingar behöver genomföras.

En ny överenskommelse om fördelning av kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola har tagits fram i ledning av Storsthlm och Region Stockholm. Föreslagen överenskommelse ska tydliggöra ansvar och kostnadsfördelning mellan kommun och region och säkerställa likvärdigt stöd, underlätta samverkan och tydliggöra gränsdragningar.

Storsthlm har remitterat Revidering av överenskommelse – Fördelning av kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola till Stockholms stad för yttrande med en rekommendation om att kommunen ska anta den reviderade överenskommelsen.

När samtliga kommuner har fattat beslut kommer överenskommelsen att börja gälla.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden utreder och skärper de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd, för att motverka att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler i andra eller tredje hand.

Trafiknämnden bedömer att underhållet av stadens infrastruktur är eftersatt inom flera områden, vilket kan medföra att vissa anläggningar till sist inte går att reparera utan behöver bytas ut. För att säkerställa funktionalitet och långsiktig ekonomisk och miljömässig hållbarhet rekommenderar nämnden en högre reinvesteringstakt än den hittillsvarande. Nämnden föreslår ett reinvesteringsprogram om 4 000 mnkr för perioden 2027-2031, med en successiv årlig ökning av utgifterna över perioden. Den föreslagna nivån är sammantaget baserad på att möta det ökande behovet av underhåll, stigande marknadspriser samt att säkerställa att genomförandet kan ske inom ramen för befintlig organisation och gällande avtal.

Trafiknämnden vill öka flexibiliteten och effektiviteten genom att ersätta de sju reinvesteringsprogrammen med ett enda program för tillgångar i det offentliga rummet. Nämnden bedömer att ett samlat program underlättar möjligheten att koordinera och samordna åtgärder, vilket leder till ett mer effektivt nyttjande av resurser. Nämnden anser att ett samlat reinvesteringsprogram kommer att vara ett viktigt verktyg för att realisera den underhållsstrategi som nämnden beslutat.

Lagen (1982:129) om flyttning av fordon anger att ägaren till ett fordon ska ersätta kommunen för kostnader som uppkommer för flyttningen och för övriga åtgärder som vidtagits med stöd av lagen. Trafiknämnden ansvarar för verksamheten och upphandlar de nödvändiga tjänsterna.

Trafiknämnden har upphandlat nya avtal för tjänsterna. Avtalet som omfattar uppställningsplatsen samt transport och skrotning/återvinning började gälla den 1 maj 2025. Upphandlingen avseende fordonsflyttning har varit överklagad och avtalet trädde i kraft den 1 december 2025. Kostnaderna för all hantering av flyttade fordon ska, så långt det är möjligt, bäras av fordonsägarna. Dessa kostnader består till stor del av entreprenadkostnader, vilka i de nya avtalen delvis förändrats. Det är därför motiverat att kommunfullmäktige fastställer nya avgifter för flyttning, förvaring och återvinning av fordon.

Transportstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny författningsstruktur samt författningsändringar gällande Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar. Detta görs istället för en ändringsförfattning av gällande föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar (TSFS 2019:93). Förslaget har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Föreskrifterna föreslås delas in efter tunnellängd samt att föreskrifterna förtydligas gällande när en tunnel anses ha speciell utformning eller speciella förutsättningar.

Transportstyrelsen bedömer att detta gör det lättare för den som bygger tunneln att avgöra vilken typ av säkerhetsbedömning som behövs. I vissa fall behöver man göra en mer avancerad, kvantitativ riskanalys. I andra fall räcker det med en enklare, kvalitativ helhetsbedömning och att följa minimikraven i reglerna (basstandarden). Detta innebär att det kommer bli enklare att planera och projektera tunnlar som är upp till 500 meter långa, så länge de inte har mycket trafik eller andra komplicerande förhållanden.

Genom att i allmänna råd beskriva en tydlig metod och ange vilka värden som ska användas i beräkningarna, blir resultaten från riskanalyserna tydligare och lättare att förstå. Det gör det också enklare att kontrollera att säkerhetsnivån är tillräcklig och att jämföra olika tunnlar med varandra.

Basstandarden har också setts över. De föreslagna ändringarna gäller främst kortare vägtunnlar, alltså tunnlar som är upp till 500 meter långa. För dessa införs bland annat krav på högsta tillåtna lutning i tunneln, att avstängning av körfält ska börja före tunnelmynningen, rökgasskärmar, bevakningssystem samt möjlighet att stänga av tunneln.

Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering.

Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att staden arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter vilket innefattar romsk inkludering, ska intensifieras. Av budgeten framgår även att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet för romsk inkludering har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Romsk inkludering är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I det svenska samhället finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning.

Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt att motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga.

Inom ramen för arbetet med romsk inkludering har staden vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har brobyggare anställts på flera förvaltningar och läsambassader för romsk inkludering utvecklats. Även utbildningsinsatser om romsk inkludering och arbete mot antiziganism har tagits fram. Staden har även genomfört samråd med representanter för den romska minoriteten och i framtagandet av handlingsplanen har en romsk referensgrupp inrättats. Företrädare för den romska minoriteten har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om antiziganism och minoritetsstress, öka förståelse för romers situation och möjliggöra för ett likvärdigt bemötande samt stärka romers möjlighet till delaktighet och inflytande.

Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Den nya handlingsplanen tydliggör bland annat vikten av kunskap om romers levnadsvillkor och antiziganism och vikten av strukturerade och kontinuerliga samråd med den romska minoriteten. Fler förvaltningar och bolag pekas även ut som särskilt ansvariga under de uppsatta målen.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för romsk inkludering inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för romsk inkludering 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilagan.

2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilagan.

Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Trots det visar både forskning och myndighetsrapporter att hbtqi-personers levnadsvillkor behöver förbättras. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att hbtqi-personers rättigheter är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på bemötande, mötesplatser för barn och unga, aktiviteter för äldre samt ökad delaktighet. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan.

Arbetet med hbtqi-personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Rättigheter för hbtqi-personer är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Det handlar exempelvis om ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta visar forskning och myndighetsrapporter att risken för ohälsa är signifikant högre för personer som bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Det styrdokument, Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat.

Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare.

Ökad kunskap och ett förstärkt arbete med information är grundläggande för att stadens verksamheter ska kunna bemöta alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov, oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Den välfärd och service som stadens verksamheter erbjuder inom exempelvis skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer ska planeras och utföras för att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för hbtqi-personers rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter och möjligheter.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter.

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna.

Avfallsnämnden föreslår att det i de lokala avfallsföreskrifterna förs in en bestämmelse där det tillåts att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag. Det föreslagna tillägget har inte föregåtts av samråd och utställning, men då den kan betraktas som en mindre ändring anses detta inte vara nödvändigt. Tillägget bedöms heller inte vara till nackdel för medborgarna.

Naturvårdsverkets förslag till riktlinjer för resurseffektiv hantering av entreprenadberg inom bygg- och anläggningsprojekt har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att fram riktlinjer för hur massor med naturligt förhöjda halter av skadliga ämnen bör hanteras, i synnerhet sulfidförande berg och massor som innehåller arsenik. Syftet med riktlinjerna är att bidra till att massorna kan användas på ett resurseffektivt sätt utan att de orsakar skador på människors hälsa eller på miljön. Riktlinjerna ska också bidra till att minska kostnader och klimatpåverkan från transporter av massor.

Riktlinjerna innefattar Naturvårdsverkets tolkning av den lagstiftning som gäller för hantering av entreprenadberg och tar hänsyn till regelverket kring biproduktsbedömningen som härstammar från EU-direktiv.

Målgruppen för riktlinjerna är framför allt tillsynsmyndigheter. Verksamhetsutövare som hanterar entreprenadberg kan också ha nytta av riktlinjerna, eftersom de tydliggör vad som förväntas för att uppfylla lagar och regler. Även tillsynsvägledande myndigheter berörs.