Möte 2026-09-23

Sverigeförhandlingen är ett initiativ från regeringen för att få förbättrad kollektivtrafik och ett ökat bostadsbyggande. I Stockholm ledde Sverigeförhandlingens arbete till tre kollektivtrafikobjekt varav tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö är ett. För att kunna trafikera och underhålla den nya tunnelbanelinjen behövs en depå som har lokaliserats till Älvsjö.

Trafikverket får enligt 6 kap. 10 § i järnvägsmarknadsförordningen (2022:416) besluta att del av järnvägsnätet eller en annan järnvägsspåranläggning som ägs och förvaltas av staten ska läggas ner och antingen ersättas på annan plats i eller i anslutning till det statliga järnvägsnätet.

Trafikverket har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Sverigeförhandlingen är ett initiativ från regeringen för att få förbättrad kollektivtrafik och ett ökat bostadsbyggande. I Stockholm ledde Sverigeförhandlingens arbete till tre kollektivtrafikobjekt varav tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö är ett. För att kunna trafikera och underhålla den nya tunnelbanelinjen behövs en depå som har lokaliserats till Älvsjö. Region Stockholm ansvarar för att finansiera och anskaffa fordon, depå och depåanslutning. För att kunna etablera depån behöver ett markbyte ske.

Trafikverket hemställer nu till regeringen om att byta mark mellan Trafikverket och Region Stockholm till förmån för byggande av ny tunnelbanedepå för tunnelbanan mellan Älvsjö och Fridhemsplan.

Trafikverket har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.

Trafikverket Östra regionen har upprättat ett förslag till järnvägsplan för ombyggnad av järnväg för Mälarbanan på delen Huvudsta - Duvbo i Solna, Stockholms och Sundbybergs kommuner. Järnvägsplanen har varit på kompletterande granskning maj – juni 2025. Därefter har Trafikverket beslutat att göra mindre justeringar av förslaget till järnvägsplanen, med anledning av de synpunkter som inkommit under den kompletterande granskningen.

Under den kompletterande granskningen yttrade sig stadsledningskontoret och stadsbyggnadskontoret.

Det justerade förslaget har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.

På regeringens uppdrag har Trafikverket utrett möjligheten att införa ett undantag i Väglag (1971:948) som innebär att vägplan inte behöver upprättas för mindre åtgärder på det nationella och regionala vägnätet, förutsatt att kommunen har detaljplanelagt åtgärden. Undantaget gäller åtgärder av mindre omfattning inom sammanhängande bebyggelse med enbart lokal påverkan på trafiksystemet.

Trafikverket har remitterat Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Region Stockholm har remitterat Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Bromma flygplats stadsutvecklingsområde till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Region Stockholm genomför ett andra samråd inom ramen för en lokaliseringsutredning om tunnelbana till Bromma flygplats stadsutvecklingsområde. Ett första samråd genomfördes hösten 2025. Utredningsarbetet har därefter fördjupats. Syftet med samrådet är att visa på olika alternativ för hur Bromma flygplats stadsutvecklingsområde ska kunna försörjas med kollektivtrafik, redogöra för hur långt utredningsarbetet har kommit samt samla in synpunkter från berörda aktörer och allmänheten.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat Promemorian Ersättning vid upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås en ändring av ersättningsreglerna i ledningsrättslag (1973:1144) som innebär att en högre schablonersättning ska lämnas vid upplåtelse eller inlösen av mark eller annat utrymme för en ledning eller sådan anordning som krävs för en koncessionspliktig starkströmsledning. Förslaget syftar till att bidra till större acceptans hos markägare och därmed kortare ledtider och bättre förutsättningar för en effektiv utbyggnad av elnätet.

Lantmäteriet föreslås få ansvar för att se över och löpande uppdatera de värderingsinstrument, skogsnormen respektive åkernormen, som används vid beräkning av marknadsvärdet i intrångsersättningen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och autonomi.

Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt tillgång till data och beräkningsresurser.

Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom ett samlat grundtillstånd.

Kommissionen föreslår även ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade tillitsnivåer för molntjänster. Ett nationellt erkännande ska kunna gälla i hela EU och stödja offentliga aktörers val och upphandling av molntjänster. Vidare föreslås möjlighet till gemensamma upphandlingar av datacenter, moln- och AI-tjänster samt programvara. En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete och delning av datacenter och molntjänster.

Slutligen vill kommissionen främja användning och återanvändning av lösningar med öppen källkod och öppna standarder inom EU:s moln- och AI-ekosystem, särskilt i offentlig sektor.

Borgarrådet Åsa Lindhagen (MP) har begärt tjänstledighet motsvarande 100 % av heltid för perioden 2026-09-28 – 2026-10-18. Som vikarierande borgarråd föreslås Lars Strömgren (MP) utses för samma period.

Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen innehåller förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med syftet att öka den privata finansieringen och bredda finansieringskällorna och därigenom tillföra kulturen ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två delar:

• Skattereduktion för gåvor till kultur
• Offentlig matchning av gåvor till kultur

Idag kan skattereduktion ges för gåvor inom vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet. Utredningen föreslår att skattereduktion för gåvor även ska kunna ges för gåvor till kultur. Förslaget innebär att privatpersoner och företag som ger gåvor till kultur ska kunna få 25 procent skattereduktion för gåvobelopp upp till en miljon kronor per år. Mottagare av gåvan kan vara stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar kultur samt myndigheter, regioner, kommuner och offentligt ägda aktiebolag som bedriver kulturverksamhet.

Offentlig matchning av gåvor till kultur

Utredningen föreslår införande av ett matchningssystem som innebär att staten åtar sig att förstärka vissa privata gåvor enligt en viss proportion (t.ex. 25 procent i statligt tillägg) inom ramen för ett investeringsprogram. Syftet är att öka incitamenten till givande och tillföra mer resurser till kulturen. Matchning förekommer redan i flera länder. Förslaget är att tre modeller för matchning ska prövas under en första investeringsprogramperiod och sedan utvärderas med avseende på effektivitet inför nästa fyraårsperiod. Förslaget är att cirka en miljard kronor avsätts i den statliga budgeten för den första investeringsprogramperioden och att medlen återupprepas vid kommande fyraårsperioder.

Matchningsmodeller:

Insamlingskampanjer för stora gåvor, avser tidsbegränsade större satsningar av nationell betydelse. Ett semiautomatiskt system, privata gåvor i spannet 1-10 miljoner kronor förstärks genom att mottagande kulturverksamhet får ytterligare 25 procent.

Gräsrotsfinansiering för mindre kulturprojekt, avser kulturverksamhet i mindre skala.

Utgångspunkten är att den privata finansieringen ska komplettera, och inte ersätta, den offentliga finansieringen av kulturen.