Möte 2026-09-02

Slakthusområdet etapp 2a, även kallat Kulturkvarteren, är belägen i projekt Slakthusområdets nordöstra del. Målet är att utveckla en hållbar och trygg stadsmiljö med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar samt att skapa en levande stadsdel präglad av kulturverksamheter och ett stundtals intensivt folkliv.

Delprojektet omfattar också en stor andel befintliga kulturmiljöklassade byggnader som ska bevaras och aktiveras för att stärka området som målpunkt för bland annat kulturliv. I delprojektet ingår även att säkerställa befintlig skolverksamhet samt att anpassa skolbyggnaden till den nya stadsmiljön med närliggande bostäder i angränsande detaljplan.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för delprojektet redovisar ett negativt nettonuvärde om -198 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 391,0 miljoner kronor. Av dessa utgör 25,1 miljoner kronor projektutgifter som redovisas som driftkostnader.

Projektinkomsterna beräknas till cirka 39,5 miljoner kronor. Delprojektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 49 procent. De negativa posterna kompenseras dock i andra delprojekt inom Slakthusområdet, vilket är i linje med gällande beslut.

Exploateringen i Slakthusområdet som helhet bedöms ge ett överskott till Stockholms stad.

Försäljningsinkomster beräknas till 24,2 miljoner kronor.

Detta ärende gäller en uppgörelse som innebär att Stockholms stad kan färdigställa genomförandet av östra Hagastaden och verkställa tidigare beslutad kommungränsjustering genom fastighetsreglering för marköverföringarna.

Hagastaden är ett angeläget stadsutvecklingsprojekt där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. När området är fullt utbyggt beräknas det innehålla drygt 6 000 bostäder, varav knappt 4 000 i Stockholms stad, och cirka 50 000 arbetsplatser, varav cirka 14 000 inom Stockholms stad. År 2021 fattades ett reviderat genomförandebeslut (KS 2021/1095) för projektet.

Stockholms stad och Region Stockholm är överens om att staden ensamt ska ansvara för den fortsatta utbyggnaden avseende de gemensamma delarna norr om Värtabanans bro vid Norrtull, inklusive Hagabron, i enlighet med den nu lagakraftvunna detaljplanen för Östra Hagastaden, Norrtull, fastigheten Vasastaden 1:100 m.fl., i stadsdelen Vasastaden (Dp 2016- 17865-54) samt att Region Stockholms mark inom detaljplaneområdet ska överföras till staden.

Uppgörelsen innebär att Stockholms stad ska utge en ersättning om 62,8 miljoner kronor till Region Stockholm. Försäljning av byggrätterna täcker stadens ökade utgifter för genomförandet av detaljplanen, vilket motiverar ersättningen till regionen. Sammanfattningsvis innebär det att förändringarna avseende inkomster och utgifter tillsammans bedöms inrymmas inom befintlig nettobudget för projekt Hagastaden och att nettonuvärdet från det reviderade genomförandebeslutet bibehålls.

Marköverföringen innebär även egen rådighet över marken och att staden framgent kan teckna egna avtal med framtida byggaktörer och andra avtalsparter.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat betänkandet Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Enligt förslaget ska samtliga myndigheter omfattas av skyldigheten att ta ut en tolkavgift för den enskilde. Tolkavgiften är 400 kronor per ärende och ska bara tas ut om personen har varit folkbokförd i Sverige i minst sex år och ärendet inte omfattas av något undantag. Syftet med förslaget om tolkavgift är att stärka incitamenten att lära sig svenska.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han framhåller att  Stockholm ska ha ett levande natt- och kulturliv och menar att nattklubbar och scener hotas av klagomål från nyinflyttade boende. Därför föreslås att byggaktörer ska ansvara för bullerskydd och ljudisolering vid nya bostäder nära etablerade verksamheter, samt att personer som flyttar till sådana områden ska avsäga sig rätten att klaga på störningar. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige besluta att:

·       Kommunstyrelsen, i samråd med berörda nämnder och bolag, utreder möjligheten att införa en modell för att skydda befintliga kultur- och nöjesverksamheter mot klagomål från nyinflyttade boende.

·       Kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden, i samråd med övriga berörda nämnder och bolag, säkerställer att detaljplaner för nya stadsdelar, till exempel Slakthusområdet, utformas så att verksamheter som etablerats före ny bebyggelse ges ett särskilt skydd.

·       Kommunstyrelsen, i samråd med övriga berörda nämnder och bolag, tar fram nödvändiga förslag på lokala avtal eller lagändringar för att modellen ska kunna tillämpas och hemställer dessa till regeringen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin, Lou-Ann Wejke och Kristina Lutz (alla M) att Stockholms stads konstsamling ska göras mer tillgänglig för invånarna. Förslaget innefattar att digitalisera samlingen, genomföra en fullständig inventering och värdering, samt ta fram planer för att återfinna saknade verk och säkerställa konservering.

Kommunfullmäktige har i budget 2026 givit kommunstyrelsen i uppdrag att sammanställa en stadsövergripande lokalresursplan som är styrande för nämnderna. Stadens lokalförsörjningsarbete är viktigt för att åstadkomma ändamålsenliga verksamhetslokaler och särskilda boendeformer och en ekonomiskt hållbar utveckling.

Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) och samordnad skolplanering i Stockholm (SAMS) ingår i lokalresursplanen och identifierar platser för nya vård- och omsorgsboenden respektive skolor för att skapa samsyn kring behov och platser i stadens stadsutvecklingsprocess. Lokalförsörjningsarbetet kanaliseras i en planeringsinventering och presenteras i kartor som biläggs lokalresursplanen.

Finansdepartementet har remitterat Post- och telestyrelsens rapport Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster - förslag till utformning av stödmodell, till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Post- och telestyrelsen (PTS) har, på uppdrag av regeringen, tagit fram ett förslag till statligt stöd för utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster i områden där marknadsmässiga förutsättningar för utbyggnad saknas. Förslaget omfattar bland annat stödets inriktning, stödberättigade områden och kostnader, villkor för stödmottagare samt författningsändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra stödet. Förslaget är tänkt att skapa förutsättningar för en mer sammanhängande och robust mobil uppkoppling längs vägar och järnvägar. Detta ska i sin tur bidra till regional utveckling, stärkt digital inkludering och förbättrade möjligheter att bo, leva och verka i hela landet.

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse.

Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området.

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för Liljeholmen 1:1 m.fl. vid kv. Stubinen i stadsdelen Liljeholmen. Planens syften är att stärka Liljeholmens centrum som regional tyngdpunkt i enlighet med översiktsplanens intention, koppla samman Trekantsparken, Liljeholmstorget och Nybohovsbacken samt levandegöra centrumet under dygnets alla timmar genom en blandning av verksamheter. Planen ska främja ett intensivt och myllrande stadsliv genom effektivt markutnyttjande i ett kollektivtrafiknära läge, säkerställa aktiva bottenvåningar och hög arkitektonisk kvalitet samt gestalta en representativ bebyggelsefront mot Trekantsparken.

Regeringskansliet har skickat en remiss med förslag på ändringar i trafikbullerförordningen till bland annat Stockholms stad för yttrande. Boverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå förändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafikbullerförordningen, och särskilt utreda om så kallad skyddad sida för varje bostad istället kan ersättas med gemensamma vistelseytor i anslutning till bostaden. Syftet med uppdraget har varit att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen. I många fall behöver planlösningen i ett bostadshus regleras redan i detaljplaneprocessen för att kravet för skyddad sida ska kunna uppnås.

Bullriga miljöer är en hälsorisk och Boverket har haft som utgångspunkt att ändringarna inte bör leda till att det blir möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen än vad som idag är möjligt. Boverket bedömer därför att kravet på ljuddämpad sida utomhus vid fasad behöver finnas kvar. Boverket föreslår istället att kravet i 4 § trafikbullerförordningen på att hälften av bostadsrummen i varje bostadslägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida tas bort. Det skulle underlätta detaljplaneplaneringen och göra regelverket mer konsekvent och lättbegripligt samt göra det mer flexibelt för byggherren att utforma bostäder i bullerutsatt läge, vilket också kan bidra till mer varierade planlösningar och storlekar. Ändringen innebär att bullerkravet inne i bostäder helt och hållet regleras som ett tekniskt egenskapskrav och hanteras i byggprocessen.

Boverket menar samtidigt att effekten av förslaget i viss utsträckning är osäker och att det inte kan uteslutas att bostadshus skulle kunna placeras i bullrigare miljöer än idag.

Socialdepartement har remitterat slutbetänkandet Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen har tidigare lämnat delbetänkandet Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48) i vilket utredningen lämnade förslag till stärkt författningsberedskap i fråga om smittskydd och ett underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier. Förslagen i slutbetänkandet bygger på delbetänkandet och omfattar bland annat förslag om förändringar i främst smittskyddslag (2004:168) och tillhörande förordning.

Utredningen föreslår tydligare fokus på frivillighet i smittskyddslagen, individuellt utformade förhållningsregler och utökad kostnadsfrihet för fler sjukdomar. Folkhälsomyndigheten föreslås få ett nationellt samordningsansvar för vårdhygien och extraordinära smittskyddsåtgärder ska kunna användas även innan en sjukdom klassificerats. Smittskyddsläkarens roll förtydligas och benämningen ändras till regional smittskyddsläkare. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2027.

Stadsrevisionen har överlämnat revisionsrapporten Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg till bland annat kommunstyrelsen för yttrande. Stadsrevisionen har granskat hur staden arbetar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen och om tekniken bidrar till en långsiktig hållbar personalförsörjning. Granskningen omfattar äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB.

Annika Elmlund och Sophia Granswed Baat (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår sju åtgärder för att stärka Stockholms kultur- och nöjesliv. Motionärerna betonar vikten av att kultur och nöje ska vara en självklar del av det offentliga rummet och lyfter inspiration från städer som Berlin, Amsterdam och Köpenhamn.

År 2021 antog kommunfullmäktige Stockholms stads första kulturstrategiska program (dnr KS 2020/1109). Syftet med programmet var att stärka stadens samverkan kring kultur inom staden och med andra aktörer.

Sedan programmet antogs har det skett förändringar i omvärlden i form av exempelvis geopolitiska spänningar, ekonomisk osäkerhet och teknologisk utveckling vilket har påverkat förutsättningarna för stockholmarna, kulturaktörer och för Stockholms stad. Kulturnämnden har därför tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Då programmet berör flera nämnders verksamhet krävs beslut i kommunfullmäktige. Mindre justeringar och kompletteringar gällande främst vissa åtaganden och genomförandeansvariga nämnder och bolag har inarbetats i programmet efter stadens interna remissomgång.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat slutredovisningen av ett regeringsuppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot avfallsbrottslighet till bland annat Stockholms stad för yttrande. Regeringen fattade den 16 juni 2022 beslut om att ge uppdraget åt Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket samt Länsstyrelserna i Gävleborgs län, Norrbottens län, Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län. Regeringsuppdraget baseras på den lägesbild och förslag som gavs i regeringsuppdraget Förstärkta insatser mot brottslighet inom avfallsområdet (NV-02193-21) från mars 2022, som Stockholms stad besvarade när denna remitterades (KS 2022/505).

Syftet med regeringsuppdraget är att stärka samverkan mellan de myndigheter som är involverade i att bekämpa avfallsbrottsligheten. Åtgärder har föreslagits i årliga delredovisningar. I den remitterade slutredovisningen ges följande sex nya förslag:

• Förslag om att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att, tillsammans med länsstyrelserna och övriga myndigheter i Center mot arbetslivskriminalitet, utreda hur länsstyrelserna kan samverka med Center mot arbetslivskriminalitet inom frågor som rör avfallsbrott.
• Förslag om att Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda reglering av länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av hur tillsynen bedrivs i länets kommuner.
• Förslag om att införa en miljösanktionsavgift för utebliven sortering av bygg- och rivningsavfall.
• Förslag om att ändra i miljöbalken för att säkerställa tillsynsmyndigheternas möjlighet att kräva ersättning av verksamhetsutövare för provtagnings- och analyskostnader.
• Förslag om att uppdragsmyndigheterna i detta uppdrag får i uppdrag att fortsätta samverkan om avfallsbrottslighet i ytterligare tre år.
• Ett gemensamt instämmande till ett förslag lämnat av Miljöstraffrättsutredningen om författningsreglerad myndighetssamverkan inom miljöbrottsområdet.

Därtill redovisas ett antal bedömningar om åtgärder som myndigheterna avser vidta under 2026 och framåt. Förslagen och bedömningarna omfattar hela rättskedjan och omfattar åtgärder för att förebygga avfallsbrott, öka upptäckten av avfallsbrott samt åtgärder för att öka andelen brottsutredningar som leder till lagföring. I redovisningen ingår även förslag på åtgärder för att utveckla myndighetssamverkan mot avfallsbrottslighet.

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till nationell naturrestaureringsplan enligt EU:s förordning (EU/2024/1991) om restaurering av natur. Till planförslaget lämnas även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver miljöeffekterna av de åtgärder som finns med i dialogunderlaget (planförslaget). På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen har beslutat om en ny förordning (SFS 2026:600). Förordningen träder i kraft den 1 september 2026 och innebär att kommuner kommer att få en ny obligatorisk uppgift där de under vissa förutsättningar är skyldiga att tillhandahålla hyresgarantier för barnfamiljer. Förordningen syftar till att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för hushåll med barn som har betalningsförmåga men som ändå har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.

Stadsledningskontorets bedömning är att ansvaret för kommunala hyresgarantier i Stockholms stad bör organiseras enligt följande med tillhörande förslag;

• Socialnämnden fullgör stadens ansvar för den kommunala hyresgarantin.

• Bostadsförmedlingen i Stockholm AB kan stötta med vissa utredningsåtgärder på uppdrag av socialnämnden.

• Socialnämnden tilldelas 1,5 mnkr årligen för uppdraget för att anställa en medarbetare och betala eventuell ersättning till Bostadsförmedlingens utredningsåtgärder.

• Socialnämnden informerar löpande finansavdelningen, stadsledningskontoret om totalt utestående garantibelopp per månadsslut. Detta utgör underlag för rapportering av totalt borgensåtagande som ska rapporteras till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS-EKTU) i den finansiella månadsrapporten.

Ansvarsfördelningen till socialnämnden bedöms bidra till en enhetlig och likvärdig tillämpning samt skapa goda förutsättningar för uppföljning, styrning och långsiktig utveckling. I den mån socialnämnden behöver stöd med vissa utredningsåtgärder eller utformningen av ansökningsprocessen finns det förutsättningar för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB att bistå. Hanteringen tillvaratar Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s kompetens om bostadsmarknaden samtidigt som stadens ansvar fullgörs av en tydligt ansvarig nämnd.

I avvaktan på att kommunfullmäktige beslutar om revidering av socialnämndens reglemente ansvarar kommunstyrelsen för den kommunala hyresgarantin. För att hantera eventuella beslut som krävs enligt den nya förordningen föreslås det därför att stadsdirektören ges delegation, med rätt till vidaredelegation, att besluta om kommunal hyresgaranti.