Möte 2026-10-07

I en motion till kommunfullmäktige anför Leif Söderström (SD) att konceptet ”Apartheidfria zoner” (AFZ) spridit sig bland vissa ideella föreningar och organisationer i Sverige vilket motionären anser bryter mot den värdegrund som bidragssystemet vilar på genom att aktivt välja att markera mot en specifik folkgrupp eller nationalitet. Motionären föreslår med anledning av detta att nuvarande riktlinjer förtydligas, att berörda föreningar granskas och att medel som beviljats föreningar som bedöms bedriva diskriminerande eller exkluderande verksamhet ska återkallas.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att berörda nämnder ska säkerställa att det vid varje serverad lunch inom förskola, grundskola och gymnasieskola samt vid lunch och middag inom äldreomsorgen alltid erbjuds minst ett fullvärdigt alternativ som innehåller kött, fågel eller fisk.

Kommunfullmäktige har i kommunal författningssamling (Kfs 2023:13) fastställt regler om lokalt partistöd för Stockholms stad. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallag (2017:725). Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, sid 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggörs i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende där det tydligt framgår att partistödet ska användas till att stärka partiernas roll i den lokala demokratin.

Samtliga åtta partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd för 2025 och bifogat granskningsintyg. Ett parti inkom efter den 30 juni. I budgetärendet fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat promemorian Kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt bland annat till Stockholms stad för yttrande. Promemorian innehåller förslag om att kommuner och regioner ska kunna komplettera utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt. På så sätt anser Landsbygds- och infrastrukturdepartementet att kommuner och regioner skulle kunna bidra till att säkerställa tillgänglighet till områden där regelbunden linjetrafik inte kan bedrivas på kommersiella villkor. Exempelvis kan detta ske genom att kommuner eller regioner bekostar fler flygstolar eller avgångar. Förslaget föranleder ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter med en förordning om kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt som kompletterar de nya bestämmelserna i lagen om vissa kommunala befogenheter.

Finansdepartementet har remitterat promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänkta för brott till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen föreslår att föreskrifterna om åtalsanmälan i 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska gälla även arbetstagare hos kommuner och regioner.

Förslaget innebär att kommuner och regioner i likhet med staten ska vara skyldiga att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott, om misstanken avser tagande av muta enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken, grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c § brottsbalken, tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken, brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § första stycket brottsbalken, grovt brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § tredje stycket brottsbalken eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Regeringen har också föreslagit att skyldigheten fr.o.m. den 1 augusti 2026 även ska omfatta missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning enligt 20 kap. 2 § brottsbalken (prop. 2025/26:217).

Förslaget syftar till att motverka korruption och öka anmälningarna inom den kommunala sektorn.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Projekt Färgarplan ligger vid Tengdahlsgatan och Barnängsgatan i anslutning till Tengdahlsparken på Södermalm. Projektet omfattar cirka 50 bostadsrätter i flerbostadshus av trä med lokaler i bottenvåningarna. Exploateringsnämnden godkände den 11 juni 2026 partsbyte från Folkhem Trä AB till Folkhem Ceder AB samt genomförandet av projektet. Nordr Sverige AB ska vara solidariskt ansvarigt för Folkhem Ceder AB:s åtaganden enligt exploateringsöverenskommelsen.

Staden föreslås sälja cirka 1 800 kvadratmeter mark inom del av fastigheten Södermalm 8:57 till Folkhem Ceder AB. Den preliminära försäljningsinkomsten beräknas till cirka 192,4 miljoner kronor och stadens projektutgifter till cirka 36 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 144 miljoner kronor och en täckningsgrad om 514 procent. Byggstart planeras till år 2028 och den första inflyttningen till år 2030.

Bebyggelsen uppförs på en plats som idag huvudsakligen är asfalterad och används som parkering, utan att någon grönyta tas i anspråk. Stadsledningskontoret noterar risker kopplade till ledningsflyttar, anpassningar på fastigheten Fikonet 7 och detaljplaneprocessen.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige eftersom försäljningsinkomsten överstiger det belopp om 90 miljoner kronor som exploateringsnämnden enligt sitt reglemente får besluta om.

Projekt Nykroppagatan är beläget mellan Farsta centrum och Magelungens strand och syftar till att bygga om Nykroppagatan till en grön stadsgata med mer plats för gång- och cykeltrafik. Projektet omfattar cirka 220 bostäder, varav cirka 140 hyresrätter och cirka 80 bostadsrätter. Av hyresrätterna beräknas cirka 80 lägenheter byggas enligt Stockholmshuskonceptet. Projektet stärker det strategiska sambandet mellan Farsta och Fagersjö och bidrar till utvecklingen av Fokus Farsta.

Sedan genomförandebeslutet år 2021 har projektets tidplan förskjutits med cirka fyra år, huvudsakligen till följd av att detaljplanen överklagades. Tidsförskjutningen har sammanfallit med hög inflation och kraftigt ökade byggkostnader. Projektutgifterna har ökat från 121,4 mnkr till 236,9 mnkr. Nettonuvärdet uppgår nu till -137 mnkr och täckningsgraden till 37 procent.

Ärendet ska även beslutas av kommunfullmäktige då investeringen överstiger 50 miljoner kronor.

Projektet Lövholmen avser utveckling av ett sjönära industriområde i Liljeholmen. Den planerade utvecklingen sker till största delen inom privat mark. Förslag till detaljplan möjliggör cirka 1 800 bostäder, service, arbetsplatser, parker och offentliga miljöer, och innebär bland annat nya gator, torg och kajer som gör strandlinjen tillgänglig för allmänheten. Planen förutsätter att Heidelberg Materials Sweden AB:s (Heidelberg Materials) depå flyttas från platsen.

Föravtal med fastighetsägarna i planområdet reglerar att fastighetsägarna ska stå för alla utgifter som är kopplade till projektets detaljplanearbete och genomförande. I samband med genomförandebeslut kommer exploateringsavtal att tecknas, i vilka ansvaret för byggandet av anläggningarna inom den blivande allmänna platsmarken regleras. Utgångspunkten är att utbyggnaden av anläggningar inom allmän plats genomförs av staden.

Den allmänna platsen ska övertas av staden utan ersättning och innebär drift- och underhållskostnader. När Lövholmen är utbyggt bedöms dessa uppgå till cirka 2,6 mnkr per år. Värdet på anläggningarna som tas emot bedöms uppgå till cirka 387 mnkr, och kommer att skrivas av över anläggningarnas beräknade livslängd.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 806,0 mnkr och avser främst nybyggnad av gator, kajer, park och lekplats, utveckling av Trekantsparken och sanering. Av de totala projektutgifterna utgör 26,9 mnkr utgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 783,6 mnkr och utgörs av ersättning från byggaktörerna. Av dessa avser 777,1 mnkr icke offentliga bidrag. Försäljningsinkomsterna som avser tillskottsmark beräknas uppgå till 143,4 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 58 mnkr inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 109 procent.

Ovan redovisas de ekonomiska förutsättningarna enligt den rättade kalkyl som inhämtats under beredningen av ärendet. Rättningarna avser projektinkomsterna och påverkar därmed även nettonuvärdet och täckningsgraden.

Det här ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige då värdet av de anläggningar som tillskapas på allmän plats överstiger 300 miljoner kronor.

Årstafältets centrala park är en viktig motor i utvecklingen av den nya stadsdelen med cirka 8 000 bostäder samt förskolor och service. För att skapa en attraktiv och väl fungerande stadsdel redan tidigt i genomförandet behöver delar av parken färdigställas innan bostäder och förskolor står klara. Detta genomförandebeslut avser etapp 8, som omfattar den stora öppna delen av den centrala parken. Den återstående delen av den centrala parken, aktivitetsbryggan, planeras anläggas inom etapp 5 norra.

Genomförandet av etapp 8 planeras till 2028–2030 och utgifterna ingår i Årstafältets totala budget enligt det reviderade inriktningsbeslutet som kommunfullmäktige fattade den 25 maj 2026.

Investeringen i etapp 8 uppgår till 225,7 miljoner kronor. Eftersom etapp 8 enbart omfattar anläggande av park genererar projektet inga intäkter. Projektets lönsamhetskalkyl enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 191,4 miljoner kronor. Av de sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas 1,1 miljoner kronor utgöra projektutgifter som redovisas som driftkostnader.

Även om etapp 8 isolerat har ett negativt nettonuvärde bedöms investeringen vara strategiskt nödvändig för Årstafältets genomförbarhet för att säkerställa stadsdelens attraktivitet och långsiktiga stadsbyggnadskvaliteter.

Investeringen uppgår till 225,7 miljoner kronor. Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige eftersom projektutgiften överstiger 50 mnkr, i enlighet med stadens investeringsregler.

Projektet Hyppinge-Risinge avser genomförande av detaljplan för kvarter Hyppinge med flera vid Hyppingeplan i Tensta. Detaljplanen möjliggör cirka 180–190 nya bostäder genom att nya byggnader placeras på den norra sidan av Hyppinge- och Risingeplan och därmed täcker dagens höga betongmur med innanförliggande garage. Detaljplanen möjliggör också påbyggnad i en våning på befintliga lamellhus. Gaturummet planeras att omvandlas från dagens gatuslinga med parkering i mitten till en centrerad angöringsgata.

Genomförandebeslut för projektet fattades av exploateringsnämnden år 2015. Någon överenskommelse om exploatering tecknades dock inte i detta skede. Exploateringsnämnden har nu tillsammans med Victoriahem Tensta AB tagit fram en överenskommelse om exploatering. Bolaget avser inte använda byggrätten som möjliggör en påbyggnad på befintliga lamellhus. Därför ska endast cirka 130 nya bostäder byggas inom ramen för överenskommelsen.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 95,3 mnkr och projektinkomsterna till 1,1 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -80 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 14 procent.

Ärendet ska även beslutas av kommunfullmäktige då investeringen överstiger 50 miljoner kronor.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat delbetänkandet Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner (SOU 2026:32) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringen tillsatte år 2024 Kommittén Accelerationskontor för att underlätta industrins omställning (”Accelerationskontoret”), med uppdrag att öka tempot i industrins gröna omställning. Uppdraget utökades under år 2025 med frågor om kommunernas förutsättningar att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

Accelerationskontorets delbetänkande analyserar bland annat kommunernas ekonomiska incitament och risker, behovet av statligt stöd och rådgivning samt utmaningar kopplade till investeringsfrämjande, bostadsbyggande, infrastruktur och kompetensförsörjning. Accelerationskontoret föreslår ett antal statliga åtgärder för att förbättra kommunernas förutsättningar och minska riskerna och därmed kunna stärka kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

I ärendet redovisas tertialrapport 2 2026 med delårsbokslut för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål under perioden och till att dessa kan nås under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nettoöverskott om 76 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens dataskyddsombud Diana Färje avslutade sin anställning vid stadsledningskontoret den 6 oktober 2026. Dataskyddsjurist Johanna Rydh föreslås att förordnas som tillförordnat dataskyddsombud till dess att tjänsten har tillsatts.

Kommunstyrelsen ska, i enlighet med artikel 37 i dataskyddsförordningen (GDPR), utse dataskyddsombud för kommunstyrelsens verksamhet. Dataskyddsombudets övergripande uppgift är övervaka att stadsledningskontoret följer dataskyddsförordningen samt angränsande reglering. En del av detta är att kontrollera att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Dataskyddsombudet ska även informera om dataskyddsregleringen och ge råd inom förvaltningen. Ombudet fungerar vidare som en kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten och för registrerade individer. Dataskyddsombudet har en självständig och oberoende roll i organisationen och rapporterar till stadsledningskontorets ledning.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Mervärdesskatt vid uthyrning och överlåtelse av fastighet (SOU 2026:24) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler och föreslå lämpliga författningsändringar. Utredaren ska också bedöma hur mervärdesskattereglerna om justering av avdrag ska bli förenliga med EU-rätten och analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastigheter. Syftet är att skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är förenliga med EU-rätten.

Utredningen föreslår att de nya reglerna och ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2028.

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Bäverstocken 1 m.fl., Södra Rågsved vid Bjursätragatan i stadsdelen Rågsved i Stockholm (Centrum, förskola och 320 bostäder) Dp 2020-12583.

Planförslaget innebär ett tillskott på cirka 320 bostäder, förskola och lokaler för centrumändamål i ett kollektivtrafiknära läge i södra Rågsved. Planförslaget levandegör Bjursätragatan som stadsrum, stärker kopplingarna till Rågsveds naturreservat och parken Rågdalen samt möjliggör investeringar i Rågdalen och vid festplatsen Perssons betong. Planen är ett steg i arbetet med fokusområdet Hagsätra-Rågsved och avses bidra till en mer varierad bostadssammansättning med hyresrätter, bostadsrätter och radhus.

Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag till hur EU-direktivet 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i svensk rätt. Direktivet kräver att medlemsstaterna inför krav på att beräkna och redovisa nya byggnaders växthusgasutsläpp under hela livscykeln (livscykel-GWP, Global Warming Potential), samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.

Landbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.

Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.

Socialdepartementet har remitterat promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser till bland annat Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås en ny lag som ger Försäkringskassan möjlighet att behandla personuppgifter och ta del av uppgifter från samverkande parter i samordningsförbunden, för att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Förslaget innehåller även bestämmelser som syftar till att skydda den personliga integriteten. Syftet med den nya lagen är att skapa bättre förutsättningar för att följa upp och utvärdera insatserna.

Den nya lagen och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att Stockholms stad utreder om en arbetsmetod, liknande det nederländska Online Outreach-programmet, kan införas i Stockholms stad i syfte att upptäcka och förebygga sexuell exploatering online.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad utreder möjligheten att införa ett kommunalt ersättningssystem för barn och unga som utsatts för övergrepp eller allvarliga försummelser i samhällsvård, inspirerat av den norska modellen för "rettferdsvederlag". ”Rettferdsvederlag” innebär att staten kan bevilja ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller allvarliga försummelser i offentlig regi, även om rättsliga möjligheter till skadestånd är preskriberade.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Trafiknämnden ansvarar för drift och underhåll av merparten av stadens tillgångar i stadens offentliga rum. Nämndens arbete med drift och underhåll av tillgångarna i den offentliga miljön delas in i sju sakområden: belysning, trafiksignaler, gator och torg, tekniska installationer, träd och gatugrönt, lätta konstruktioner samt byggnadsverk. Sedan drygt tio år tillbaka har reinvesteringsprogram tagits fram för vart och ett av dessa områden, dock med variationer vad avser beslutsformerna. Nämnden föreslår att de sju reinvesteringsprogrammen slås ihop till ett samlat program kallat ”reinvesteringsprogram för tillgångar i det offentliga rummet”.

Det sammanslagna reinvesteringsprogrammet syftar till att skapa en bättre översikt av tillgångarna i det offentliga rummet och en bättre överblick över det samlade arbetet med underhåll och de effekter som underhållet ger. Programmet ska ge en bättre styrning mot uppsatta mål samt en effektivare administration.

Trafiknämnden bedömer att underhållet inom flera områden är eftersatt. För att säkerställa funktionalitet och långsiktig ekonomisk och miljömässig hållbarhet rekommenderar nämnden en högre reinvesteringstakt än den hittillsvarande. Nämnden föreslår ett reinvesteringsprogram om 4 000 mnkr för perioden 2027-2031, med en successiv ökning av utgifterna över perioden. Nivån är baserad på storleken på den befintliga underhållsskulden, marknadspriser, gällande avtal och en bedömning av hur många åtgärder som nämnden klarar av att genomföra med nuvarande organisation samt entreprenadmarknadens förmåga att möta behoven av åtgärder.

Naturvårdsverket har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Sedan den 1 januari 2024 ansvarar kommunerna för insamling av förpackningsavfall från både hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta ansvar erhåller kommunerna ersättning från producenterna genom producenternas producentansvarsorganisationer. Kommunernas rätt till ersättning regleras i en föreskrift som beslutas av Naturvårdsverket i enlighet med 9 kap. 9 § förordning 2022:1274 om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).

Syftet med förslaget till reviderade föreskrifter är att ersättningsmodellen i högre grad ska spegla kommuners faktiska kostnader, göra ersättningen mer träffsäker samt att ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för förpackningsavfall som träder i kraft den 1 januari 2027.

Förslaget innehåller bland annat ändrade ersättningsnivåer och nya ersättningsformer för olika typer av insamling samt en översyn av indexering och ersättningsprinciper. Naturvårdsverket bedömer att förslaget på nationell nivå innebär en ökning av kommunernas ersättning och producentkollektivets kostnader med cirka 7,1 miljoner kronor per år.

I korthet innebär Naturvårdsverkets förslag följande:

·       Ny och tydligare ersättning för omlastning/överlämning.

·       Anpassad ersättning för lättillgängliga insamlingsplatser och ny extra fast ersättning till kommuner med hög befolkningstäthet.

·       Reviderad ersättning för återvinningscentraler.

·       Ny ersättning för regelbundet återkommande temporära mottagningsplatser.

·       Ny extra fast ersättning till kommuner med många fritidsboenden.

·       Ny fast ersättning för insamling via gemensamma behållare från en- och tvåbostadshus.

·       Ersättning för insamling från upphämtningsplatser blir densamma som för fastighetsnära insamling.

·       Ingen extra ersättning för fastighetsnära insamling från hushåll på öar med särskilda förutsättningar.

·       Ingen differentierad ersättning för fastighetsnära insamling utifrån förpackningsmaterial från 1 januari 2029.

·       Ny basmånad för indexering förslås bli januari 2026.

Förslaget till reviderade föreskrifter omfattar varken insamling av förpackningsavfall från torg, parker och andra populära platser – då denna regleras i en annan föreskrift (NFS 2025:4), eller fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Förslaget omfattar däremot bland annat insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser.

I takt med att fastighetsnära insamling byggs ut och blir obligatorisk från 2027 får lättillgängliga insamlingsplatser en förändrad funktion – de ska främst användas för insamling av skrymmande förpackningar samt där fastighetsnära insamling ännu inte kan införas. Den nuvarande ersättningen är inte anpassad till denna förändrade roll och behöver revideras. Därtill har nya insamlingssystem tillkommit till följd av ändringar i avfallsförordningen (2020:614) och förpackningsförordningen, vilket medför att ersättningen behöver regleras även för dessa.

Till följd av förändringar i den nationella lagstiftningen finns behov av att revidera Stockholms stads nu gällande avfallsföreskrifter. Omfattande förändringar i avfallsförordningen (2020:614) från oktober 2025 och förändringar i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen från juli 2026, ligger till grund för de föreslagna justeringarna och tilläggen i föreskrifterna. Därtill föreslår avfallsnämnden justeringar som överensstämmer med Stockholm Avfall AB:s utveckling samt mindre redaktionella justeringar.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 oktober 2026 och publiceras senast med protokollet.