Möte 2025-05-07

Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har sedan 2023 haft i uppdrag att utreda hur det civila försvaret kan tryggas. Försvarsdepartementet har remitterat betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Uppdraget har innefattat att analysera förutsättningarna för att säkerställa det civila försvarets personalbehov med totalförsvarspliktig personal och att föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret som är anpassad efter dagens samhälle och de behov som finns inom det civila försvaret samt att föreslå nödvändiga författningsändringar för att förslagen ska kunna genomföras.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Försvarsdepartementet fick i maj 2024 uppdraget att göra en översyn av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

Det övergripande syftet med förslaget är att skapa en ändamålsenlig tillståndsgivning för explosiva varor samt en fungerande tillsyn av tillståndspliktig verksamhet för explosiva varor. En uttalad målsättning med förslaget är att minska kriminellas tillgång till sprängmedel genom att försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.

Försvarsdepartementet har remitterat promemorian En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor (Fö2025:6) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har staden svarat med ett yttrande enligt bilaga 2 till stadens promemoria.

Projektet Brommaprogrammet (Riksby) etapp 1 är den första utbyggnadsetappen i projektet Brommaprogrammet (Riksby) som omfattar 4 000 bostäder, verksamheter, förskolor och skolor, idrott och rekreation samt förbättrad park- och grönstruktur i ett område söder om Bromma flygplats, och planeras att genomföras i fyra etapper.

I etapp 1 planeras nio bostadskvarter med cirka 1 250 bostäder, åtta verksamhetskvarter, förskolor och grundskola samt fem idrottskvarter. Etappen ger också grundfunktioner för kommande etapper i form av viktiga anläggningar såsom en pumpstation för fjärrvärme, ett dagvattenmagasin med skyfallsyta och en sopsugsterminal.

I området finns idag verksamheter för småhandel och industri, en bågskytteförening, en rugbyplan samt Lintaverken. En del av Lintaverken som ägs av Fastighetspartner Bromma AB har kulturhistoriskt värde och ska därför behållas. De arrenden som finns inom projektområdet har eller ska sägas upp. Etappen förutsätter en justering av en del av arrendet för flygplatsen som i nuläget inte innehåller någon verksamhet.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 2 769 miljoner kronor, projektinkomsterna till cirka 880 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till cirka 938 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 144 miljoner kronor. Täckningsgraden beräknas uppgå till 103 procent.

Exploateringsnämnden har tillsammans med berörda aktörer tagit fram sammanlagt 15 avtal som reglerar genomförandet av etappen. Fyra av dessa är överenskommelser om exploatering med marköverlåtelse som kräver godkännande av kommunfullmäktige senast 30 juni 2025.

Överenskommelse om exploatering med Sveafastigheter Bostad BR Riksby AB (bilaga 1 till utlåtandet) reglerar genomförandet av kvarter 3. Överenskommelse om exploatering med Maxera Bostad 12 AB (bilaga 2 till utlåtandet) reglerar genomförandet av kvarter 5. Överenskommelse om exploatering med Fastighetspartner Bromma AB (bilaga 3 till utlåtandet) reglerar genomförandet av kvarter 4 och 6. Överenskommelse om exploatering med RBY BR AB och Åke Sundvall i Stockholm AB (bilaga 4 till utlåtandet) reglerar genomförandet av del av kvarter 22.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschefer.

Förordnandet som förvaltningschef vid överförmyndarförvaltningen har förhandlats enligt 11 § MBL den 9 april 2025.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I betänkandet föreslås flera ändringar i skollagstiftningen som syftar till att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Utredningen lämnar också förslag om ett nationellt frånvaroregister.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att cykelinfrastrukturen i Stockholm är väl utbyggd och möjliggör smidig långpendlingscykling. Däremot anser motionären att cyklingen försvåras av dåliga vägmarkeringar och skyltanvisningar kring hur man tar sig till kommunala målpunkter, trots att det i stadens Cykelplan finns skrivningar om förbättrad och enhetlig skyltning vid de primära stråken. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att snabba på utvecklingstakten av skyltning vid de primära stråken samt att utveckla skyltning på de sekundära stråken.

I samband med stadens budget för år 2023 gav kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan mot rasism som sorterar under stadens program för mänskliga rättigheter.

Stockholms stads handlingsplan mot rasism syftar till att stärka och utveckla Stockholms stads arbete mot rasism och den riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Planen är kopplad till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och det övergripande målet stadens verksamheter ska vara fria från alla former av rasism.

Handlingsplanen riktar sig mot alla former av rasism. Samtidigt är det nödvändigt att uppmärksamma att olika typer av rasism kan ta sig olika uttryck. Handlingsplanen lyfter därför särskilt fem former av rasism: afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Kontantutredningen (Fi2024/02595) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Finansdepartementet gav i januari 2024 en utredare i uppdrag att se över kontanternas ställning i samhället, med syfte att undersöka och föreslå åtgärder för att säkerställa möjligheten att betala med kontanter i Sverige.

Syftet med uppdraget har varit att utreda möjligheter till att skapa förutsättningar för att fortsatt kunna göra kontantbetalningar, i synnerhet när det gäller livsnödvändiga varor och tjänster. Arbetet har även omfattat utredning om andra åtgärder för att säkra kontanternas fortsatta funktion som betalmedel i Sverige.

Utredningen bedömer att det vore önskvärt att låta de föreslagna lagarna träda i kraft tidigare än 1 januari 2026, men ser att det skulle vara svårt att uppnå i praktiken.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet (SOU 2025:20) bland annat till Stockholms stad för yttrande. Förslagen i betänkandet syftar till att motverka felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet.

Utbetalningsmyndigheten har till uppgift att bland annat göra granskningar baserat på dataanalys och urval av utbetalningar från olika välfärdssystem och har både befogenhet och möjlighet att göra dataanalyser som andra statliga myndigheter, kommuner eller regioner varken får eller kan utföra.

Utbetalningsmyndigheten, som också har möjlighet att ta del av information som omfattas av sekretess, har bättre förutsättningar att upptäcka felaktiga utbetalningar än varje enskild utbetalande myndighet var för sig.

Utredningen har främst haft i uppdrag att analysera de rättsliga förutsättningarna för en kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet och har lämnat flera alternativa författningsförslag för en sådan anslutning.

Förslagen i betänkandet gäller utbetalningar från kommuner och regioner och består av två delar. Den ena delen handlar om att kartlägga felaktiga kommunala utbetalningar inom vissa särskilt angivna utbetalningsslag och den andra delen om att föreslå en kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny strategi för fler höga hus och märkesbyggnader i kollektivtrafiknära lägen, ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram konkreta handlingsplaner kopplade till denna strategi samt ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att uppdatera översiktsplanen och peka ut områden som lämpar sig väl för hög och tät bebyggelse.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås ett antal åtgärder för att möjliggöra fler byggstarter inom en snar framtid. Förslagen syftar bland annat till att rikta fokus på de projekt som ligger närmast till hands att påbörjas, att prioritera markanvisningar, påskynda detaljplaneprocesser samt säkerställa att byggstarter faktiskt kan genomföras. Sammanfattningsvis föreslås att:

·         Berörda nämnder ges i uppdrag att möjliggöra att enskilda aktörers projekt kan brytas ut ur detaljplaner som omfattar flera aktörer.

·         Berörda nämnder ges i uppdrag att prioritera markanvisningar, detaljplanearbete och att säkerställa att byggstarter kan realiseras.

·         Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att införa ett snabbspår för hantering av bygglov för de aktörer som är redo att omedelbart påbörja byggnation.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där det beskrivs att det råder bostadsbrist samtidigt som lokaler står tomställda och att det skulle finnas flera fördelar med att bygga om källarlokaler till bostäder. Bostäder skulle tillgängliggöras till lägre kostnad för den som vill bo centralt, samtidigt som det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för bostadsrättsföreningar. Enligt motionen skulle bostäder i källarplan också bidra till tryggare gaturum.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarråd

Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på hur utvecklingen till cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn kan främjas. Boverkets rapport innehåller både en kartläggning och analys av nuvarande förhållanden och ett antal förslag inom följande områden: 1) Utveckling av information och vägledning, 2) Utveckling av klimatdeklarationer, 3) Digitaliseringsförslag och 4) Resurs-hushållningsplan.

Boverket konstaterar att cirkulär ekonomi är ett snabbt växande kunskapsområde inom byggsektorn men att marknaden är omogen och att utvecklingen främst sker inom avgränsade satsningar. Övergripande ligger fortfarande återvinning och återbruk av material inom byggsektorn på en låg nivå. Boverket konstaterar också att det finns stora brister i statistik och att den linjära ekonomin är ett hinder för lönsamhet i cirkulära lösningar, eftersom den inte betalar sina miljökostnader. Vidare bedömer Boverket att digitalisering är en förutsättning för att nå en omställning av bygg- och fastighetssektorn till en cirkulär ekonomi. Kommuner pekas ut som en viktig aktör i Boverkets rapport.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat rapporten Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn (2004:26) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat betänkandet Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö (SOU 2025:5) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I utredningen föreslås en ny lag om avgift för områdessamverkan som gör det möjligt att inom ett geografiskt avgränsat område införa en obligatorisk avgift för områdessamverkan. Samverkansföreningen ska arbeta med ett långsiktigt förbättringsarbete för att förebygga brott och stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet. Två alternativ för avgift för områdessamverkan föreslås, en fastighetsinitierad avgift och en kommunal avgift. Kommunen föreslås få ett särskilt tillsynsansvar att granska och godkänna upplägg och avgiftsnivåer för områdessamverkan. Utredningen föreslår även att ett nationellt kunskapscentrum för trygghet och säkerhet i den byggda miljön inrättas samt att två utredningar tillsätts: en utredning för förbättringar i tillsynen av den byggda miljön och en utredning om att införa ett krav på tillstånd för att fastighetsägare ska få ta ut hyra av bostadshyresgäster.

Eriksdalsbadet beläget på Södermalm har en stor betydelse för Stockholm som den största och mest välbesökta simanläggningen i staden. Bassängerna på Eriksdalsbadet byggdes utan tätskikt, vilket var en metod som användes runt millennieskiftet. Metoden används inte längre då den över tid visat stora brister, vilka också har konstaterats på Eriksdalsbadet. Behoven av större åtgärder i anläggningen har således uppstått långt före den tidpunkt som kan förväntas med hänsyn till byggår och verksamhet.

Tidigare har inriktningen varit en total upprustning och ombyggnation av Eriksdalsbadet. I juni 2024 fattade kommunfullmäktige emellertid ett reviderat inriktningsbeslut (dnr KS 2024/581) i vilket tre olika möjliga alternativ för badets framtid angavs.

I det här ärendet beskrivs de åtgärder som ses som prioriterade för att anläggningen ska kunna fungera under ytterligare cirka 10 års tid. Den här underhållsplanen utgör en förutsättning innan beslut om kommande vägval om Eriksdalsbadet framtid.

Brännkyrkahallen byggdes mellan 1962 och 1964 och är grönklassad av Stadsmuseet. Idrottshallen omfattar 6 700 kvadratmeter som är fördelade på tre våningsplan. Förutom två idrottshallar finns en bowlinghall, tre kampsportshallar och en skyttelokal. Projektet innebär ett byte av tekniska installationer, förbättrad tillgänglighet, brandskydd och arbetsmiljö samt att verksamhetsanpassningar genomförs efter dagens behov.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet På språklig grund (SOU 2025:9) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I betänkandets första del föreslås införandet av en ny kursplan för nybörjare i svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk, tydligare målgrupp för ämnet svenska som andraspråk samt ett nationellt kartläggningsmaterial för behovsbedömning av vilket svenskämne eleven ska läsa.

Betänkandets andra del rör uppdrag kring ämnet modersmål. Utredningen ser ett behov av att renodla syftet med modersmålsundervisningen och att undervisningen blir mer likvärdig över landet. Vidare föreslår utredningen även att rätten till studiehandledning på modersmålet ska utökas och omfatta samtliga skolår.

Emelie Wassermann (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad, under minst ett år, inleder ett försök med fri ledsagning som ett led i att öka den fysiska och psykiska hälsan för personer i behov av ledsagning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att utreda ett försök med fri ledsagning.

Folkhälsomyndigheten har remitterat förslag till föreskrifter och allmänna råd gällande gårdsförsäljning till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utifrån ändringar i alkohollagen som innebär att vissa alkoholproducenter under särskilda förutsättningar får sälja sina egenproducerade alkoholdrycker direkt till konsumenter vid så kallad gårdsförsäljning, föreslås nya regler som gäller för gårdsförsäljning. De nya reglerna delas upp i tre olika föreskrifter utifrån vilken målgrupp som ska tillämpa reglerna.

Vidare föreslås föreskrifter om gårdsförsäljning som riktar sig till gårdsförsäljare, specifika föreskrifter om kunskapsprov som riktar sig till både gårdsförsäljare och kommuner och specifika föreskrifter om tillståndsbevis som riktar sig till kommuner.

På grund av kort remisstid har staden svarat Folkhälsomyndigheten med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialdepartementet har remitterat promemorian Det nödvändiga ska vara tillåtet – en lag om internationellt hälso- och sjukvårdssamarbete (Ds 2024:33) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredarens uppdrag har varit att anpassa regelverket för att möjliggöra för utländska hälso- och sjukvårdsresurser att verka i Sverige under normalläge, fredstida kris, vid höjd beredskap och ytterst krig samt ta fram förslag som rör svenska vårdgivares hälso- och sjukvårdsverksamhet i andra länder.

Den 23 april 2025 beslutade riksdagen om ändring i alkohollagen. Ändringen innebär att gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts i samband med besöksarrangemang. Bestämmelserna om gårdsförsäljning föreslås gälla i sex år. Kommunen ska hantera ansökningsförfarandet och planera och genomföra tillsynsbesök gällande alkohollagen och gårdsförsäljningstillstånd. I lagen ges kommunen även rätt att besluta under vilka tider gårdsförsäljning får bedrivas.

Socialnämnden har föreslagit avgifter och försäljningstider för gårdsförsäljning och hemställt att kommunfullmäktige ska besluta enligt förslaget. 

Stadsrevisionen har granskat om socialtjänsten säkerställer att det finns insatser för att förebygga och förhindra normbrytande beteende hos barn och unga för att minska risken för en fortsatt kriminell utveckling. Revisionskontoret bedömer att stadens socialtjänst arbetar i enlighet med lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och i enlighet med kommunfullmäktiges styrning. Revisionskontoret har identifierat behov av att använda strukturerade bedömningsinstrument i större utsträckning samt behov av systematisk uppföljning och utvärdering av insatser som barn och unga tar del av.

Kommunfullmäktige gav i budget 2024 förskolenämnden i uppdrag att i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram riktlinjer för öppen förskola i Stockholms stad. För att uppfylla uppdragets intentioner och följa stadens nomenklatur för styrdokument, är styrdokumentet Program för öppen förskola föreslaget.

I uppdraget till förskolenämnden framgår att programmet ska bidra till att säkerställa en jämn kvalitet, en god uppföljning av verksamheten och att det sociala perspektivet och arbetet med inskrivningsgraden på förskola ska vara tydligt närvarande i programmet. Programmet innehåller fem målområden för verksamheten:

·    Tillgängliga verksamheter med generösa öppettider

·    Attraktiva mötesplatser med aktiviteter av god kvalitet

·    Välutbildad personal med relevant kompetens

·    Aktiv samverkan med centrala aktörer

·    Uppföljning och utvärdering för fortsatt utveckling

Öppen förskola beskrivs i programmet vara en mötesplats där de yngsta barnen erbjuds en pedagogisk gruppverksamhet och medföljande vuxna ges möjlighet till social kontakt och gemenskap. Både öppen förskola och introduktionsförskola omfattas av programmet.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att utvärdera hastighetsbegränsningen inom stadens låghastighetszoner för elsparkcyklar i syfte att öka hastigheten och undvika hastiga inbromsningar.

Trafiknämnden föreslår ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna i syfte att utöka antalet platser där det inte ska vara tillåtet att medföra hund. Ändringarna föranleds av att trafiknämnden och Stockholms Hamn AB den 12 december 2024 beslutade föreslå att kommunfullmäktige ska upphäva det generella badförbudet på tre utpekade platser (Reimersholmes kaj på Södermalm, Sjövikskajen vid Liljeholmen och en tillkommande anläggning med bassänger vid Marieviks kaj i Liljeholmen) samt vid tillfälliga konstruktioner avsedda för bad anlagda av staden eller stadens bolag.

Kommunfullmäktige fattade den 7 april 2025 ett annat beslut i ärendet Upphävande av badförbud på tre platser i Stockholms innerstad samt vid tillfälliga konstruktioner avsedda för bad (dnr KS 2025/46) än vad trafiknämnden och Stockholms Hamn AB hade föreslagit. Kommunfullmäktige upphävde inte badförbudet vid Reimersholme kaj, utan återremitterade frågan till trafiknämnden. Därmed blir det följdändringar i detta ärende om införande om hundförbud, enligt stadsledningskontoret tjänsteutlåtande.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat betänkandet Mot en effektiv elektrifiering av transportsystemet (SOU 2024:97) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Betänkandet redovisar förslag till ändringar i lagstiftningen inom tre olika områden; 1) Utökade möjligheter för kommuner att medge undantag för elektrifierade transporter, 2) Utökade möjligheter för samfälligheter att installera laddinfrastruktur och 3) Åtgärder för att korta ledtiderna för nätanslutning, i form av energihubbar och kapacitetskartor.