Möte 2025-12-17

Projektet Del av Björksätra 1 med flera syftar till att utveckla ett område i Sätra med flerbostadshus. Enligt förslag till detaljplan planeras 150 bostäder inom fastigheten Sätra 2:1 och 70 bostäder inom fastigheten Björksätra 1. Fastigheten Björksätra 1 ägs av Stena Fastigheter Skärholmen AB.

Den berörda marken inom Sätra 2:1 anvisades till K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB för tomträttsupplåtelse 2022. Ett förslag till tillägg till markanvisningsavtalet har upprättats för att förlänga giltighetstiden med två år och för att tydliggöra ansvarsfördelning för investeringsutgifter och utredningar. Enligt tilläggsavtalet ansvarar staden bland annat för och bekostar erforderliga ledningsomläggningar inom den blivande kvartersmarken.

För att uppnå en lönsamhetskalkyl i balans har parterna överenskommit om en tomträttsavgäld som är högre än den av kommunfullmäktige beslutade nivån under den första avgäldsperioden om tio år. Eftersom avgälden skiljer sig från den beslutade tomträttsavgäldsnivån behöver tilläggsavtalet godkännas av kommunfullmäktige. Enligt avtalet ska den utökade avgälden motsvara stadens utgifter för ledningsomläggning. Påslagets storlek fastställs i kommande överenskommelse om exploatering.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar positivt nettonuvärde om 4 mnkr inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 114 procent.

Intäkterna för tomträttsavgälder beräknas uppgå till cirka 1,6 mnkr per år under den första avgäldsperioden om 10 år. Därefter avses avgälden övergå till en avgäldsnivå överensstämmande med av kommunfullmäktige beslutade nivåer.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att staden ska utreda hur det kan skapas fler tillgängliga lokaler för föreningsliv och lokala entreprenörer i staden, särskilt i ytterstaden. De anser vidare att mötesplatser för föreningar och lokala entreprenörer är en viktig del av en levande stad och att det särskilt i ytterstaden finns ett stort engagemang men en brist på lokaler.

Boverket och Energimyndigheten har bjudit in Stockholms stad till samråd om nationell byggnadsrenoveringsplan, som enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska lämnas till EU-kommissionen. Boverket och Energimyndigheten har tagit fram underlag till ett första utkast, som nu är föremål för samråd.

Jonas Naddebo (C), Dennis Wedin (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att nuvarande taxor för evenemang ändras för att möjliggöra subventionerad taxa vid servering av folköl vid evenemang i syfte att stödja idrottsföreningars ekonomi och verksamhet.

I utlåtandet konstateras att motionen ligger i linje med idrottsnämndens beslutade taxor inför 2026.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla strategin för småhus- och villastäder. Motionärerna framhåller att Stockholms småhus- och villaområden utgör en viktig del av stadens identitet, historia och arkitektoniska mångfald.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ta fram en åtgärdsplan för att minska avhopp från svenska för invandrare (sfi).

En stadsövergripande boendeplan medför att Stockholms stad bättre kan planera och tillgodose brukares behov och önskemål vad gäller bostäder med särskild service och stödboende.

Boendeplanen utgår från Swecos prognos över behovet av bostad med särskild service inom lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlag (2025:400) (SoL). Utbyggnadstakten av bostäder med särskild service motsvarar i nuläget inte behovet fullt ut, även om gapet mellan behov och antalet planerade bostäder har minskat de senaste åren.

Behovet av lägenheter beräknas vara tillgodosett år 2034, men inom flera målgrupper kvarstår ett behov, exempelvis finns behov av ytkrävande-, friliggande gruppbostäder inom LSS, gruppbostäder inom SoL samt stödboende inom SoL.

Socialnämnden har vid framtagandet av boendeplanen noterat ett behov av att inrätta och definiera profilboende inom bostad med särskild service samt behovet att starta bostad med särskild service i egen regi för barn och unga inom kommungränsen.

Kristin Jacobsson och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska utreda samtliga Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen samt utrusta dessa garage med vatten, sanitet och ventilation. Förslaget omfattar även att staden ska undersöka möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, utreder samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, installerar grundläggande ventilation i alla samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att säkerställa tillräcklig lufttillförsel vid längre vistelser.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, försätter samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage med toaletter och tillgång till vatten för att kunna tillgodose grundläggande behov under en krissituation.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, säkerställer att samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage minst uppfyller MSB:s krav för skyddade

utrymmen.

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, undersöker möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Vasaparken och Humlegården anförs i motionen som två exempel på parker av särskilt stor kulturhistorisk betydelse. Motionärerna anser att dessa parker har utsatts för förändringar som riskerar att urholka deras ursprungliga karaktär. De anser att det är av största vikt att vi inte bara bevarar dessa parker, utan också återställer och restaurerar dem, så att de även i framtiden kan fortsätta vara en del av stadens levande historia. I detta ska ingå att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker och att det ska säkerställas att förändringar sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär samt att ersättningsinstallationer är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna restaurerar och bevarar äldre parker av kulturhistoriskt värde, såsom Vasaparken och Humlegården, i enlighet med Stockholmsskolans arv.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att förändringar i dessa parker sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att ersättningsinstallationer, såsom bänkar, belysning och byggnader, är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.
• Att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker så att parkerna också kan bli en del av framtidens kulturarv, samt möjliggöra inslag som kan bidra till ett levande och inbjudande stadsliv, exempelvis genom mindre kiosker med kultur- och matutbud av god kvalitet.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att införa brukaravtal för föreningsdrift av mindre parker. Genom dessa avtal föreslås föreningar, i nära samverkan med staden, ges ansvar för skötsel och utveckling av parkmiljöer, med tydligt definierat stöd och vägledning från relevanta förvaltningar.

Kommunfullmäktige beslutade i budget 2023 (dnr KS 2022/1045) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur de remissvar som staden skickar kan göras mer tydliga och klargörande för mottagaren. Utifrån budgetuppdraget har en översyn gjorts av Stockholms stads hantering av externa remisser och det har identifierats ett behov av en stadsövergripande riktlinje för att effektivisera ärendeberedningen och tydliggöra stadens remissvar/yttrande.

I förslag till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad har den huvudprocess som staden redan tillämpar förtydligats och utvecklats. Förtydliganden har gjorts kring de formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar sina synpunkter på den externa remissens förslag.

För att säkerställa en effektiv och rättssäker remisshantering föreslås en ny delegationspunkt i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier. Tillägget innebär att kommunstyrelsens ordförande ges delegation att anta stadens yttrande på externa remisser för kommunstyrelsens räkning, i det fall svarstiden inte medger att ärendet hinner behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde och anstånd inte har beviljats. Delegationsbeslutet ska anmälas till kommunstyrelsen.

Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. I augusti 2025 överlämnades betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91) till regeringen.

Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tidens uppdrag var att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt samt att se över ärvdabalkens regler om arv och testamente för att anpassa dessa till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Christofer Fjellner m.fl. (M), Jonas Naddebo (C) och Jan Jönsson (L) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om angående rättssäkra och transparenta processer i markanvisningsärenden. I skrivelsen instämmer även ersättaren Nike Örbrink (KD). I skrivelsen uttrycks en oro för att den politiska styrningen av markanvisningsprocessen i staden har förändrats på ett sätt som kan påverka rättssäkerheten, transparensen och förutsägbarheten negativt.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar för perioden 2028–2034 till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stads yttrande adresserar de förordningar som primärt bedöms ha relevans utifrån stadens befogenhet och verksamhetsområden: EU-fond under delad förvaltning, Europeiska regionala utvecklingsfonden (inklusive Interreg) och Sammanhållningsfonden, EU:s skolprogram, Europeiska Socialfonden samt unionsstöd för asyl, migration och integration.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter att fördelningen av arbetsplatser i Stockholm är ojämn och att Söderort har en lägre andel arbetsplatser jämfört med andra delar av staden. I motionen föreslås att staden ska utreda förutsättningarna för en högre andel arbetsplatser i Söderort.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att stadens företagsklimat behöver förbättras och att det behövs åtgärder och ändrade regelverk för att stödja och underlätta för de som vill starta eget.

I motionen framförs att Stockholms stad har tappat placeringar i nationella jämförelser av företagsklimat samt att nyföretagandet har minskat. Det framförs vidare att stadens nyföretagarstöd, Starta eget och Scale-up, har flyttats från Stockholm Business Region AB till arbetsmarknadsnämnden, vilket medfört en förändrad inriktning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt förslag till ändringar i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande. Ändringen rör förbud mot alkoholförtäring i delar av kvarteret Spelbomskan, vid Observatorielundens norra del.

Observatorielunden har tidigare, mellan åren 2017-2023, av polisen klassats som en öppen drogscen. År 2024 upphörde Observatorielunden att klassas som öppen drogscen. Trots att klassningen tagits bort kvarstår alkohol- och narkotikarelaterade problem. I området uppehåller sig fortsatt många personer med missbruksproblem. Både narkotika- och alkoholbruk sker i det aktuella området som alkoholförbudet avser.

Införandet av ett förbud mot förtäring av alkohol i området kan underlätta för polisens möjligheter att förebygga brott och ordningsstörningar om de i ett tidigt skede kan avvisa personer som förtär alkohol innan de begår brott och uppträder ordningsstörande.

Den 29 augusti 2024 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga åtgärder för en stärkt tillsyn av tivoliverksamheter och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten. Uppdraget i den del som avser tillsyn över tivoliverksamheter har redovisats i delbetänkandet Säkrare tivoli (SOU 2025:40) i april 2025.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att överväga en förändrad ansvarsfördelning av vissa offentliga uppgifter som i dag ankommer på Polismyndigheten. Syftet med uppdraget är att säkerställa att uppgifterna utförs effektivt och ändamålsenligt, men även att öka Polismyndighetens förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Bättre ansvarsfördelning (SOU 2025:102) till staden för yttrande.

Utbildningsdepartementet har remitterat Utbildningsdepartementets promemoria Registerkontroll inför antagning till vissa högskoleutbildningar, Universitetskanslersämbetets delrapport 2023:1 En översyn av bestämmelserna i antagningsregistret, och Universitetskanslersämbetets slutrapport 2023:22 En översyn av förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor..

Förslagen i denna promemoria kompletterar de förslag som tidigare har lämnats i betänkandet Belastningsregister kontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83) samt i promemorian Utökade registerkontroller inom utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter (U2025/01126).

Tidigare förslag

De tidigare förslagen innebär sammanfattningsvis att vissa utbildningar som leder till yrken inom skola och hälso- och sjukvård ska kräva kontroll i belastningsregistret vid antagning. Utbildningar som omfattats i tidigare förslag är lärarutbildningarna, sjuksköterska, läkare, psykolog och fysioterapeut. Däremot bedömdes utbildningar till socionom och jurist inte ha tillräcklig koppling till yrken med sådana krav.

Kontrollerna som ska göras ska gälla allvarliga brott som mord, grov misshandel, sexualbrott, grovt rån, barnpornografibrott (om straffet är annat än böter), hedersbrott, människohandel samt allmänfarliga brott. Även kontroller av misstankeregister för vissa brott, där utdraget inte får vara äldre än sex månader har tidigare föreslagits.

Syftet med förslagen är att skydda barn och elever i skolan och förskolan samt sårbara patientgrupper i hälso- och sjukvården.

Denna promemoria

Förslagen i promemorian kompletterar förslagen i tidigare betänkande och promemoria. En utgångspunkt för de kompletterande förslagen är att krav på belastningsregisterkontroll i samband med antagning till vissa utbildningar kommer att införas.

Fler utbildningar bör omfattas av krav på kontroll i belastningsregistret vid antagning

I promemorian lämnas förslag på vilka ytterligare högskoleutbildningar som bör omfattas av krav på belastningsregisterkontroll inför antagning, utöver de tidigare föreslagna utbildningarna. Inom skolan ska även utbildningar till speciallärare, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare omfattas. Inom vården ska även utbildningar till apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, hälso- och sjukvårdskurator, logoped, optiker, ortopedingenjör, psykoterapeut, receptarie, sjukhusfysiker, tandhygienist och tandläkare omfattas.

Syftet är att öka tryggheten i yrken med ansvar för barn, elever och patienter, även om kontrollerna innebär ett visst intrång i den personliga integriteten. Fler sökande till högskolan kan behöva visa upp utdrag ur belastningsregistret än i tidigare förslag.

Avskiljande av studenter under utbildningen

Vidare beskrivs i promemorian att en följd av de förslag som lämnas är att studenter på dessa utbildningar också ska kunna avskiljas om de under utbildningen begår ett sådant brott som skulle ha nekat dem antagning.

Skyldighet för domstolar

I promemorian redogörs för bedömningen att det inte bör införas en skyldighet för domstolar att underrätta universitet och högskolor om domar avseende brott som kan leda till avskiljande från vissa högskoleutbildningar samt att det inte bör införas någon möjlighet för lärosäten att inhämta uppgifter från belastningsregistret.

Dataskyddsreglering

Den personuppgiftsbehandling som de nya bestämmelserna kan ge upphov till bedöms enligt promemorian vara förenlig med dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Övriga proportionalitetskrav bedöms också vara uppfyllda.

Övrigt

Förslagen bedöms inte innebära medföra några nya åtaganden för kommunerna eller innebära några inskränkningar i det kommunala självstyret.

Ändringarna i promemorian föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2027.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att uppkalla en plats i Stockholm efter Aaron Isaac. I motionen beskrivs att Aaron Isaac spelat en avgörande roll för judisk etablering i Sverige. År 1775 var han den förste juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. I motionen anges att det inte finns några offentliga platser i Stockholm som synligt erkänner den judiska minoritetens historiska betydelse i Sverige, och att uppkalla en plats efter Aaron Isaac skulle vara en kraftfull symbol för Sveriges och Stockholms stolthet över den judiska minoritetens närvaro och bidrag till samhället. Motionären föreslår attstaden utreder möjligheten att uppkalla en offentlig plats i Stockholm efter Aaron Isaac.

Haninge kommun har skickat ett förslag till ny översiktsplan på granskning till Stockholms stad. Den innehåller mål och tillhörande utvecklingsstrategier, redovisar huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras till 2050 och med utblick mot 2070. Översiktsplanen redovisar även hur kommunen avser tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. En strategisk miljöbedömning har tagits fram som beskriver miljökonsekvenserna av planförslaget.

Stockholms stad har fått betänkandet SOU 2025:77 En översyn av den statliga lönegarantin på remiss.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att kartlägga förekomsten av afrofobi.

I motionen föreslås följande:

1.      att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad genomför en kartläggning av afrofobins utbredning i stadens skolor

2.      att kartläggningen ska inkludera en analys av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt en dialog med civilsamhällets organisationer, i linje med DO:s pågående arbete på nationell nivå.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och pedagogiska verksamheter genomförs och att en åtgärdsplan upprättas och implementeras utifrån kartläggningen.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.

Utbildningsnämnden har, enligt uppdrag från kommunfullmäktige i budget 2024i samarbete med förskolenämnden och kulturnämnden tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan. Syftet är att barn, elever och lärare ska ha likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskolan respektive skolan.

Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till rektorer och är en handlingsplan för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor.

Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska alla kommuner anta en plan för sin verksamhet rörande biblioteksområdet. Stockholm stad har sedan år 2016 tagit fram en skolbiblioteksplan, som utgör ett komplement till den stadsövergripande biblioteksplanen och omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, skola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Stadsledningskontoret välkomnar initiativ till förenklingar som kan stärka näringslivets konkurrenskraft. Stadsledningskontoret ställer sig generellt positivt till förslaget och framhåller att det kan stärka småföretag i besöksnäringen, vilket ligger väl i linje med stadens arbete för ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv. Stadsledningskontoret välkomnar en översyn av alkohollagen i syfte att säkerställa enhetlig och harmoniserad tillämpning i samtliga kommuner

Samtidigt bedömer stadsledningskontoret att det krävs vidare utredning och samlad genomlysning av alkohollagen och riktlinjer för att fortsatt kunna säkerställa att endast seriösa och lämpliga aktörer erhåller tillstånd vid ett avskaffande av krav på matservering och eget kök. Vidare krävs en fördjupad belysning av folkhälsoperspektivet för att säkerställa att förändringen inte medför negativa konsekvenser för konsumtionsmönster, ordningsfrågor eller utsatta grupper.

Stadsledningskontoret vill framhålla att förslaget skulle innebära att det kommunala arbetet kring serveringstillstånd, tillsyn och kontroll skulle behöva utvidgas och utvecklas för att möta de nya krav som följer av förändringen, att stadens berörda nämnder behöver tar höjd för detta och att ökade kostnader medför behov av insatser för att stödja kommunerna.

Finansdepartementet har remitterat promemorian En ny lag om kommunal hamnverksamhet till bland andra Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås att i de fall en kommun eller region bedriver hamnverksamhet i ett konkurrensläge på marknaden ska kommunen eller regionen överlåta driften av verksamheten till ett kommunalt aktiebolag. Det föreligger därmed en bolagiseringsskyldighet. Syftet är att säkerställa att de kommunala hamnverksamheterna drivs i enlighet med EU:s statsstödsregler.

Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund trots självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i kommunallagen (2017:725).

I lagen föreslås det finnas ett undantag mot bolagiseringsskyldigheten i de fall där hamnen främst nyttjas av lokala användare och verksamheten inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den första 1 augusti 2026.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse till kommunstyrelsen ställt frågor utifrån att antalet vräkta barnfamiljer i Stockholm är fortsatt högt. Särskilt lyfts att många av dessa bor i stadens utsatta områden och i allmännyttiga bostäder. Skrivelsen beskriver situationen som ett allvarligt socialt misslyckande och efterfrågar statistik för åren 2022 och 2023 uppdelad per stadsdelsområde, samt information om bolagens och stadens förebyggande arbete.

Följande sex frågor ställs i skrivelsen:

1. Hur många barnfamiljer har staden kännedom om att de vräkts från sina bostäder i Stockholm under åren 2022 och 2023, uppdelade utefter stadens elva stadsdelar?
2. Hur många av dessa familjer bodde i lägenheter som ägs av stadens kommunala bostadsbolag?
3. Vilka åtgärder har vidtagits för att förhindra att barnfamiljer vräks?
4. Vilka är de vanligaste skälen till att vräkningar ej kunnat förhindras?
5. När vräkning ändå blivit ett faktum, hur har staden agerat för att säkerställa att dessa familjer får ett nytt boende?
6. Hur många av de barnfamiljer som vräkts under denna period har erbjudits eller fått nya boenden?

Varje kommun har ett ansvar för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. När det gäller äldre människor har kommunen ett särskilt ansvar att tillhandahålla särskilda boendeformer för äldre som behöver omsorg och stöd. I Stockholms stad har äldrenämnden kommunfullmäktiges uppdrag att på en stadsövergripande nivå samordna planeringen av särskilda boendeformer, det vill säga vård- och omsorgsboende, servicehus och korttidsboenden.

I uppdraget ingår att sammanställa en årlig stadsövergripande äldreboendeplan. I planen görs en prognos för behoven av vård- och omsorgsboende och korttidsboende. Planen innehåller också en beskrivning av aktuell kapacitet vad gäller tillgången till platser.

I framskrivningen av äldreboendeplanen har nulägesalternativet i Swecos prognosmodell använts, vilken baseras på antagandet att nuvarande nivåer på omsorgskonsumtion kommer att kvarstå och att det ökade behovet relateras till den demografiska utvecklingen.

Andelen 65 år och äldre kommer att öka kraftigt under de kommande decennierna, vilket innebär stora utmaningar för samhället. Störst påverkan på äldreomsorgen har utvecklingen inom åldersgruppen 80 år och äldre. Enligt aktuell befolkningsprognos för Stockholms stad förväntas denna åldersgrupp fördubblas under prognosperioden, från cirka 7 500 år 2024 till cirka 19 700 år 2050.

Den sammanfattande slutsatsen i 2026 års äldreboendeplan är att det kommer att råda brist på platser i särskilda boendeformer för äldre såväl i närtid som på längre sikt och det är av stor vikt att ytterligare platser tillskapas genom nyproduktion. Utöver det behöver olika lösningar övervägas och planeras. Det kan till exempel handla om att fortsatt inventera tomställda platser, undersöka möjligheter till förtätning i befintliga vård- och omsorgsboenden, men också om att se över kösystem och valfrihetssystem så att dessa fungerar optimalt.

Skolverket har i november 2025 publicerat uppgifter om den högsta avgiftsgrundade inkomsten per månad och det högsta avgiftsbeloppet per månad för barn i förskola och fritidshem avseende år 2026. Taxan är indelad i hel- och deltidstaxa. I enlighet med Skolverkets beräknade nivåer för maxtaxan 2026, föreslås en höjning av avgifterna för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid från och med 1 februari 2026, oavsett regiform.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 lämnat förslag om förändringar i statsbidrag för maxtaxa och sänkningar av förskoleavgiften. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Skolverket kommer att publicera nya avgiftsnivåer om beslut om ändringarna fattas. Vid ett nationellt beslut om nya avgiftsnivåer kommer kommunfullmäktige att behöva fatta ett nytt beslut om avgifter som ska gälla för staden.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att stadens alléer ska inventeras och att en strategi för att värna och utveckla dem ska tas fram. Vidare föreslås att nya områden där nya alléer kan planteras identifieras och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en esplanad.

Nacka kommun har skickat förslag på nytt åtgärdsprogram för vägtrafikbuller i Nacka år 2026–2030 på remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Åtgärdsprogrammet beskriver hur Nacka föreslås arbeta med bullerskyddsåtgärder för att minska utsattheten för trafikbuller för kommuninvånarna. Programmet pekar ut utsatta områden och platser och ger exempel på åtgärder vid skolor, rekreationsområden, parker mm.

Kommunstyrelsen har i budget 2025 fått i uppdrag att utreda ett förbud mot att använda lustgas i berusningssyfte på offentliga platser. Det föreslås att det införs en ny rubrik och en ny paragraf, 15 a §, i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna med följande lydelse:

”Förbud mot att bruka lustgas som berusningsmedel

15 a § Lustgas får inte brukas som berusningsmedel på offentlig plats inom det område som anges på bifogad karta (bilaga 10).”

Lustgas som berusningsmedel har ökat kraftigt på senare tid och dess negativa konsekvenser har blivit tydliga, vilket bl.a. har lett till att en ny lagstiftning trätt i kraft 1 juli 2025. Den nya lagen, lag (2025:621) om lustgas, innehåller bestämmelser om försäljning, införsel och marknadsföring av lustgas med syftet att motverka användning av lustgas som berusningsmedel. Lagen innebär ett förbud mot försäljning av lustgas som berusningsmedel men reglerar inte bruket.

Lustgasanvändning i berusningssyfte har en ordningsstörande påverkan i Stockholm. Ordningsstörningar förekommer över hela staden och på olika typer av platser såsom i krogmiljö, vid torg, i parker och vid skolor. Staden har tidigare försökt reglera försäljning av lustgas på utvalda delar av Södermalm genom ordningsföreskrifter, förbudet har dock endast lett till en förflyttning till närliggande gator. Det bedöms därför att det finns ett behov av ett förbud som sträcker sig över ett större geografiskt område. Med denna ordningsföreskrift förbjuds användning av lustgas i berusningssyfte i alla tätbebyggda områden.