Möte 2025-10-29

Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.

I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.

Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2025.

Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2025. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2025.

Vissa nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.

I Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslår två nya föreskrifter om krigsplacering och utbildning av totalförsvarspliktiga som ska fullgöra civilplikt inom det civila försvaret.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Ett nationellt förbud mot tiggeri (SOU 2025:83) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Betänkandet innehåller en analys av tiggeriet i Sverige och den nuvarande ordningen där kommuner kan meddela förbud mot tiggeri i lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Betänkandet innehåller även resonemang kring för- och nackdelar med att införa ett nationellt förbud mot tiggeri.

Utredningens överväganden har lett till slutsatsen att det inte finns något behov av att införa ett nationellt förbud mot tiggeri. Utredningen har haft i uppdrag att oavsett ställningstagande i sak lämna ett författningsförslag om ett nationellt förbud mot tiggeri. Betänkandet innehåller därför även ett förslag om att ett nationellt förbud mot tiggeri på allmän plats införs i 16 kap. brottsbalken (1962:700).

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat utredningen Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen har lämnat förslag inom två huvudsakliga områden; försörjningsberedskap och byggnads- och reparationsberedskap.

Inom försörjningsberedskapen föreslår utredningen tillägg i den lagstiftning som rör offentliga aktörers upphandling och som innebär att upphandlande myndigheter ska beakta försörjningsberedskapsaspekter om upphandlingens art motiverar detta. Utredningen föreslår även att nationella myndigheter ska kunna teckna försörjningsberedskapsavtal, F-avtal.

För att stärka byggnads- och reparationsberedskapen föreslår utredningen att ett antal beredskapsmyndigheter får i uppdrag att skapa förutsättningar för övriga aktörer i hela landet att uppnå en god byggnads- och reparationsberedskap. Utredningen ger även förslag om att tilldela totalt 390 årsarbetskrafter till berörda myndigheter för arbetet med byggnads- och reparationsberedskap, där Stockholms stad tilldelas två årsarbetskrafter.

Därtill föreslår utredningen att Research Institutes of Sweden AB (RISE) får ett utökat uppdrag för att kunna upprätthålla sin förmåga att verifiera och certifiera nya produkter i kris och krig.

Regeringen har remitterat utredningen Arlandasamordningens slutbetänkande Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (SOU 2025:67), Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I betänkandet konstateras att Arlanda är Sveriges viktigaste internationella flygplatsnav och att antalet passagerare förväntas öka kraftigt fram till 2050. För att möta utvecklingen föreslås åtgärder inom flygplatsens funktion, vägsystem, järnvägssystem och kollektivtrafik samt en omställning till fossilfrihet.

Boverkets rapport Lättnader i kraven på byggnader vid ändring och ombyggnad (2025:12) utgör slutrapportering av ett regeringsuppdrag att lämna förslag till författningsändringar i plan- och bygglagstiftningen med syftet att påtagligt minska kravnivån för att möjliggöra ett betydligt bättre nyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet.

Boverket föreslår att plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ändras så att möjligheten att anpassa kraven vid ändring av byggnad tydliggörs genom att ändringssituationen regleras i separata paragrafer och att resurshushållning förs in i PBL som ett skäl för att vid ändring eller flytt av byggnad anpassa kraven. Undantaget från krav på tillgänglighet och användbarhet för bostäder som inreds på vind utökas och att motsvarande undantag införs för bostäder som inreds i suterräng. Ett nytt undantag från krav på hiss vid ändring föreslås införas för byggnader med färre än fyra våningar som innehåller bostäder.

Stockholms stad har beretts möjlighet att yttra sig över det remitterade förslaget.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Johan Nilsson (M) att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stads utgångspunkt ska vara att samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt samt att utbildningsnämnden ges i uppdrag att verkställa detta beslut. Det mot bakgrund av att olåsta skolor medför både säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem enligt motionären.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens (SOU 2025:63) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen har haft i uppdrag att, med utgångspunkt i förstärkt patientsäkerhet, analysera vilka förändringar som kan behövas i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom tandvården, hälso- och sjukvården för att möta de utmaningar som dessa verksamheter står inför.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Vårdansvarskommittén har haft som huvuduppdrag att utreda och ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs övergripande slutsats är att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver förbättrade förutsättningar för att kunna uppfylla lagstiftarens krav och de förväntningar som invånare och patienter har.

Finansdepartementet har remitterat Tullverkets hemställan om ändringar i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tullbefogenhetslagen (2024:710) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Tullverket har uppmärksammat att det finns flera otydligheter i lagstiftningen kring Tullverkets befogenheter i samband med myndighetens brottsutredande verksamhet när barn är inblandade. Dessa otydligheter rör bland annat Tullverkets möjlighet att biträda åklagare, hantering av gripanden samt kvarhållande och förvar av barn. Tullverket hemställer om att det görs en översyn av vissa bestämmelser i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) och tullbefogenhetslagen (2024:710). De föreslagna ändringarna syftar till att ge Tullverket samma befogenheter som Polismyndigheten i flera centrala delar.

I en skrivelse till kommunstyrelsen anför Jan Jönsson (L) att nya avtalsvillkor för upphandlad äldreomsorg riskerar att slå hårt mot idéburna aktörer. Av skrivelsen framgår att de nya avtalsvillkoren har en hel del bra krav, men att kraven behöver vara realistiska utifrån hur verkligheten ser ut och finansieras av staden. Bland annat ställs nya utbildningskrav, krav på heltidsanställningar och krav på ekologisk mat vilket riskerar att leda till kostnadsökningar samt riskera att försvåra kompetensförsörjningen ytterligare i en sektor där den redan i dag är en utmaning. Med anledning av ovanstående vill Liberalerna ställa följande frågor till den rödgröna majoriteten:

1. Har staden gjort någon samlad konsekvensanalys av hur de nya avtalsvillkoren påverkar de idéburna aktörerna inom äldreomsorgen?
2. Överväger staden att införa någon form av ekonomisk kompensation eller stöd till idéburna aktörer för att möjliggöra en övergång till de nya kraven?
3. Hur avser staden att säkerställa en fortsatt mångfald av aktörer inom äldreomsorgen i ljuset av de nya avtalsvillkoren?

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) för att uppnå ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat Promemorian En ny lag om kollektivtrafikskydd och uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Den föreslagna lagen och underlag för program för nationellt järnvägs- och kollektivtrafikskydd ska säkerställa ett enhetligt och systematiskt arbete för att skydda kollektivtrafiken mot allvarliga olagliga handlingar. I lagen ställs krav på risk- och sårbarhetsanalyser, skyddsplaner, samarbete, övningar, utbildning och information. Avsikten med programmet för nationellt järnvägs- och kollektivtrafikskydd är att det ska uppmuntra aktörer att agera och samverka kring skyddet av människor i kollektivtrafiken. Det är framför allt vid vissa bytespunkter, såsom stationer, terminaler eller motsvarande noder för kollektivtrafik, som detta skyddsarbete ska ske. Skyddsarbetet ska säkerställa en lämplig nivå på kollektivtrafikskyddet. Kraven riktas mot innehavarna av bytespunkterna och mot aktörer som bedriver verksamhet där eller som angör en bytespunkt vid bedrivandet av kollektivtrafik.

Den nya lagen och förordningen samt ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Naturvårdsverket har analyserat och föreslagit regeländringar till följd av att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1157 om transport av avfall (avfalltransportförordningen) har reviderats. Grunden i den nya avfallstransportförordningen är densamma som i den tidigare. Inom ett antal områden har dock förändringar gjorts. Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat skrivelsen på remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverket lämnar förslag på förändrade bestämmelser i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614) med anledning av de nya EU-bestämmelserna. Det handlar bland annat om flera och förändrade ansökningsavgifter för anmälningspliktigt avfall och tydliggöranden i avfallsförordningen med avseende på digitaliseringskravet. Naturvårdsverket föreslår även att principerna om närhet- och självförsörjning som uttrycks i artikel 16 avfallsdirektivet, införs och tydliggörs i miljöbalken.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat promemorian Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen till bland andra Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås ändringar av de nationella fridlysningsbestämmelserna. Det föreslås även att Naturvårdsverket regelbundet ska göra en översyn av nationellt fridlysta djur- och växtarter och att översynen ska ske utifrån kriterier som slås fast i artskyddsförordningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 29 oktober 2025 och publiceras senast med protokollet.