Möte 2025-11-12

Sweco har bjudit in till samråd om Digital Realty Sweden AB:s ansökan om ändringstillstånd enligt 16 kap. miljöbalken för sitt datacenter i Akalla. Ansökan gäller ett utökat verksamhetsområde samt omlokalisering av planerade datahallar och vissa reservkraftaggregat. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram ett förslag till föreskrifter och allmänna råd som tydliggör hur tillståndsmyndigheter ska utforma beslut enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Syftet är att säkerställa en enhetlig, rättssäker och transparent tillståndsprövning vid hantering, överföring, import och export av dessa varor.

Förslaget har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och Storstockholms brandförsvars yttrande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram förslag till MSB:s föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) med syfte att likrikta kommunernas tillsyn.

Förslaget har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och Storstockholms brandförsvars yttrande.

Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) har remitterat sitt slutbetänkande Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor (SOU 2025:45) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I slutbetänkandet lämnas förslag på hur offentliga uppgifter i större utsträckning ska kunna lämnas ut på eget initiativ från en myndighet till en annan.

Projektet Bordsvägen avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Gubbängen 1:1, vid Bordsvägen-Herrhagsvägen. Planområdet utgörs idag till stora delar av parkmark mellan Gubbängens flerbostadshus och Tallkrogens småhusbebyggelse.

Planförslaget möjliggör cirka 90 nya bostäder och en verksamhetslokal. Kistvägen byggs om och får en genare anslutning till Herrhagsvägen. Ett befintligt dagvattenmagasin flyttas och parken i anslutning till Bordsvägen rustas upp. Den föreslagna bebyggelsen ramar in det kvarvarande parkrummet som utvecklas med en ny lekplats och nya vistelseytor. Planförslaget innebär att parkmark och ett antal träd med ekologiska och estetiska värden tas bort. Nya träd planteras i parken, på bostadsgårdarna och i trädallén utmed Herrhagsvägen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Guldmyran nr 12 BRF tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark som reglerar ansvar i genomförandet av projektet (bilaga till utlåtandet). Överenskommelsens giltighet är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 31 december 2025.

För att hantera genomförandet och undvika att bolaget skadar ett nytt dagvattenmagasin ska staden genomföra schakt inom Guldmyran nr 12 BRF:s fastighet för att skapa en buffertzon mot magasinet. I övrigt innehåller avtalet sådant som är vedertaget för överenskommelser om exploatering inom staden.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 80 mnkr, projektinkomsterna till 1,6 mnkr och försäljningsinkomsterna till cirka 98,3 mnkr. Nettonuvärdet uppgår till 23 mnkr och täckningsgraden till 122 procent.

Projektet Fördelningsstation Perstorp avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Farsta 2:1 vid Ekebergabacken. Detaljplaneförslaget medger uppförande av en fördelningsstation för el som ska ersätta en befintlig station söder om Hökarängsbadet. Utöver detta omfattar planområdet ytor för trafik, parkering samt park. Detaljplanen ingick till och med granskningsförfarandet i detaljplanen för Karlsviks strand.

Inriktningsbeslut för projekt Karlsviks strand, som då inkluderade flytt av fördelningsstationen, fattades av kommunfullmäktige i juni 2022 som ett av sex delprojekt inom ramen för inriktningsbeslut för huvudprojektet Larsboda strand (dnr KS 2022/5333). I delprojektet Karlsviks strand planeras för cirka 790 bostäder och förutsätter omfattande investeringar i infrastrukturen. Exploateringskontoret har beslutat att pausa projekt Karlsviks strand utifrån ekonomisk genomförbarhet och förändrade marknadsförutsättningar. Flytten av fördelningsstationen har brutits ut och hanteras som ett separat projekt.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Ellevio tagit fram en överenskommelse om exploatering som reglerar genomförandet av projektet. Tomträttsfastigheten för den befintliga fördelningsstationen, Farsta 2:9, ska dödas och Ellevio ska erhålla en fast ersättning om 20 mnkr för tomträttsavtalets förtida upphörande. Ellevio åtar sig att vid avflytt från fastigheten bekosta rivning av befintliga anläggningar samt att vid behov sanera marken.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 68,9 mnkr och avser främst ersättning till Ellevio, ledningsomläggning och VA-anslutning. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om -58 mnkr.

Exploateringsnämnden beslutade den 21 augusti 2025 att godkänna lägesredovisning för projekt Slussen, och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

Lägesredovisningen beskriver status och aktuellt läge för projektet i juni 2025 i förhållande till ramar och förutsättningar i reviderat genomförandebeslut dnr KS 2023/445, godkänt i kommunfullmäktige den 19 juni 2023.

Fastigheten Konserthuset 2, som ligger vid Hötorget i centrala Stockholm, har sedan 1923 varit upplåten med tomträtt till Stockholms konserthusstiftelse för konsert- och orkesterverksamhet.

Exploateringsnämnden har kommit överens med tomträttsinnehavaren om en avgäldsperiod om 50 år. Eftersom perioden avviker från det av kommunfullmäktige beslutade reglementet hemställer exploateringsnämnden till kommunfullmäktige om att godkänna att avgäldsperioden om 50 år tecknas.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra Kista till Nordens totalförsvarcentrum. I motionen framhålls Kista som en av Stockholms viktigaste tillväxthubbar, men som på senare tid har sett en oroande utveckling av företag som lämnar området. Motionären anser att det saknas visioner för att göra Kista till den plats som det förtjänar att vara. Motionären föreslår att Kista ska bli mer attraktivt, tryggare och mer levande genom en strategisk satsning på stadsutveckling, tillförsel av diversifierade bostäder, verksamhet, bättre planerade gator, parkmiljöer och nöjesliv.

I Kista finns redan idag flera institutioner och organisationer kopplade till landets försvarsförmåga. Ytterligare etableringar inom området önskas då Kista anses lämpa sig bra för att skapa ett särskilt kluster för totalförsvarets aktörer och lämpligt för sammankoppling med andra etableringar.

Motionären anser att staden i samråd med Kista Limitless borde arbeta för att Kista ska bli Nordens största totalförsvarscentrum genom att staden initierar ett etableringsarbete med regeringen och relevanta myndigheter för att locka och placera verksamheter i Kista. Sammanfattningsvis anses ett totalförsvarscentrum ge Kista den skjuts som behövs för att stimulera flera nya företagsetableringar och utbyte inom totalförsvaret.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska verka för ett markköp eller markbyte i syfte att säkra de naturmässiga och kulturella värdena i Långbro park (före detta Långbro sjukhuspark).

Idag ägs Lågbron 1 av en privat fastighetsägare och det pågår detaljplaneläggning för att möjliggöra cirka tolv radhus och caféverksamhet inom fastigheten. Motionären beskriver att fastigheten historiskt varit en del av parken och bland annat använts för växthus och caféverksamhet och att pågående detaljplanearbete riskerar att öka känslan av privatisering av Långbro park.

Motionären föreslår att staden istället ska förvärva fastigheten Lågbron 1 och integrera den som en del av Långbro park för att säkra natur- och kulturmässiga värdena som finns inom fastigheten samt för att kunna stärka Långbro parks attraktivitet ytterligare.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Dennis Wedin (M) att intresset kring Allsvenskan är stort i Stockholmsregionen. Under förra säsongen 2024 förekom dock flera ordningsstörningar inne på arenorna. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stockholm Globe Arena Fastigheter AB att, i samverkan med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller annan relevant aktör, installera nya säkerhetslösningar som beivrar framtida ordningsstörningar och avbrutna matcher och att detta är på plats inför säsongen 2025.

Boverket föreslår i en remiss ändringar av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Syftet med ändringarna är att anpassa föreskrifterna till en ny definition av begreppet komplementbyggnad som föreslås i propositionen Ett nytt regelverk för bygglov (prop. 2024/25:169). Det nya begreppet innebär att tillämpningen blir vidare än tidigare.

Boverkets föreskrifter hänvisar till plan och bygglagen (2010:900) när det gäller tolkning av termer och uttryck. En ändring av lagen får därmed påverkan på hur föreskrifterna ska tillämpas. I syfte att undvika oavsiktliga sänkningar av säkerhetsnivån föreslår Boverket ändringar i bestämmelserna där begreppet komplementbyggnad förekommer, så att dessa fortsatt endast avser komplementbyggnader till en- eller tvåbostadshus.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 december 2025, samma dag som den föreslagna lagändringen i plan- och bygglagen avses träda i kraft.

Boverket har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med yttranden från stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stadshus AB och Storstockholms brandförsvar.

Svante Linusson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovet i syfte att öka skolbarnens möjligheter till vinterlek. Motionären menar att ett tidigarelagt sportlov ökar möjligheten för barn som inte kommer iväg på skidresor ska få uppleva vinteraktiviteter i sitt närområde.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad i större utsträckning ska implementera läsningsmetoden ”phonics” i stadens skolor. Bakgrunden är att en internationell studie har visat att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Motionären beskriver vidare att experter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter lyfter val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt. Ljudning (eller "phonics") framhålls som en av forskningen förespråkad metod för att koppla bokstavskombinationer till ljudkombinationer och talade ord.

Åsa Nilsson Söderström (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår hon att staden utreder möjligheten att etablera ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm, med uppdrag att samla och sprida kunskap om området samt erbjuda juridiskt stöd till de som utsätts för transnationellt förtryck.

Transnationellt förtryck är ett begrepp som beskriver olika former av påtryckningar mot personer som sökt skydd i Sverige från regimer, diasporagrupper och andra aktörer från deras ursprungsländer. Det kan bland annat ta sig uttryck som övervakning, hot och våld.

I kommunfullmäktiges budget för 2024 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram en plan med syfte att definiera Kulturskolans roll i den kommunala verksamheten samt ligga till grund för dess utveckling på kort och lång sikt. Uppdraget återkom i budget 2025 med förtydligandet att förändringsarbetet ska utgå från barns och ungas samt lärares behov och villkor.

Stockholms stads kulturskoleplan – Att växa med kultur är ett styrdokument som syftar till att definiera Kulturskolans roll i den kommunala kontexten, samt ligga till grund för dess utveckling på lång och kort sikt.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge stockholmare rätt att ”köpa” sitt eget träd på offentlig mark.

Maria-Elsa Salvo (S) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) motsvarade 100 % av heltid för perioden den 1 december 2025 till och med den 30 april 2026.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad signerar vänortsavtalet med Kiev, och inrättar en praxis att förvaltningar och bolag donerar utrustning som inte längre behövs i verksamheten till återuppbyggnaden av Ukraina.

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov.

Projektet Klara City View avser utveckling för kontorsbebyggelse mellan Stockholm Waterfront och Klara Sjö i centrala Stockholm. Samråd om förslag till detaljplan genomfördes vintern 2024/2025. Detaljplanen förutsätter att infrastruktur i området byggs om och att Klarastrandsleden överdäckas. Överdäckningen innebär en förlängning av Blekholmstunneln. Tunnelförlängningen kräver i sin tur ett uppdaterat säkerhetskoncept i befintlig tunnel.

I september 2021 markanvisades platsen till Stenhöga Utveckling 3 AB efter anbudstävling. Anvisningen avser mark på en färdig överdäckningskonstruktion. Det gällande inriktningsbeslutet för projektet fattades av kommunfullmäktige den 13 december 2021 (dnr KS 2021/1258).

Exploateringsnämndens utgifter för planering och utredningar fram till genomförandebeslut beräknas nu uppgå till 166,5 mnkr. Behovet av utökad utredningsbudget följer av bedömningen att projektet behöver komma längre i projekteringen för att säkerställa detaljplanens tekniska genomförbarhet.

Projektutgifterna beräknas uppgå till 1 201 mnkr och avser främst ombyggnad av trafikplatsen inklusive överdäckning, uppgradering av säkerhetskonceptet i Blekholmstunneln, projektering, ledningsflyttar, trafikprovisorier och marksanering. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 25 mnkr och försäljningsinkomsterna till 1 415 mnkr.

Lönsamhetskalkylen redovisar ett nettonuvärde om 0 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter. För att uppnå en projektbudget i balans bygger kalkylen på ett antagande om en byggrätt som är större än vad som redovisades i plansamrådet.

Kommunfullmäktige beslutade i budget 2024 (dnr KS 2023/964) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB se över och revidera stadens näringslivspolicy samt ta fram en bilaga till näringslivspolicyn med en etableringsstrategi för Stockholm.

Näringslivspolicyn ska bidra till breddad och fördjupad kunskap om näringslivets förutsättningar så att staden utvecklar arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholms samtliga stadsdelsområden. Näringslivspolicyn är i första hand ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är främst chefer och medarbetare i stadens egna verksamheter.

Policyn pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och som alla kan stärkas och utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet.

Ramvillkoren utgår från företagens förutsättningar och behov samt stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser. Ramvillkoren tar sin utgångspunkt från Stockholms position både i Sverige och internationellt.

Ramvillkoren är:

1.     Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice

2.     Attraktiv stadsmiljö

3.     Innovationsklimat som främjar hållbarhet

4.     God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet

5.     Tillgång till kompetens

6.     God livskvalitet

7.     Nationell och internationell konkurrenskraft

Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivets utveckling.

Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025 belyser gruppen barn som lever i otrygga boenden. Rapporten fokuserar på barn i strukturell hemlöshet, det vill säga barn som lever i en familj som trots arbetsinkomst inte har råd eller möjlighet att bo tryggt.

I rapporten ger Stockholms stads barnombudsman förslag på hur barnrättsperspektivet i stadens bostadsförsörjningsarbete kan vidareutvecklas.

Ärendet gäller godkännande av överenskommelser om exploatering för Stålklockan 1 och 2 samt ett reviderat genomförandebeslut för projektet Gasklocka 3 och 4.

Överenskommelser om exploatering är villkorade av kommunfullmäktiges beslut om godkännande senast den 31 december 2025.

I samband med att detaljplanen för Gasklocka 3 och 4 vann laga kraft år 2016 bildades fastigheterna Stålklockan 1 (Gasklocka 4) och Stålklockan 2 (Gasklocka 3). Båda fastigheterna markanvisades år 2020 till Kärnhem Bostadsproduktion AB efter en markanvisningstävling. Nu föreslås två överenskommelser om exploatering att tecknas med två dotterbolag i samma koncern, Nya Hem NYAB 22 AB för Stålklockan 1, nedan Bolaget 1, och med Nya Hem NYAB 51 AB för Stålklockan 2, nedan Bolaget 2. Moderbolaget OBOS Nya Hem AB lämnar borgen för båda avtalen.

Stålklockan 1 och 2 ligger i Hjorthagen i utkanten av Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden. Inom Stålklockan 1 ska ett bostadshus med cirka 320 lägenheter, en förskola samt kommersiella lokaler i bottenvåningen uppföras. Inom Stålklockan 2 bevaras stålfackverket som omringat den tidigare gasklockan och yta tillskapas för kulturändamål.

För att marken ska anses vara ändamålsenlig enligt detaljplan ska staden utföra sanering av berg och berggrundvatten. Stadens bergentreprenad beräknas starta under början av år 2026 och pågå till år 2027. Därefter tillträder Bolaget 1 fastigheten Stålklockan 1 och har en planerad byggtid på 4 år. Tillträdet är villkorat med att fastigheten är sanerad, utifrån bedömd tidplan beräknas tillträdesdagen till början av år 2027. Om inte samtliga tillträdesvillkor för Stålklockan 1 är uppfyllda senast två år från tecknande av överenskommelser om exploatering har Bolaget 1 rätt att häva överenskommelsen. Stadens finentreprenad för att färdigställa allmän platsmark runt projektområdet och bland annat utveckla en pulkabacke i Hästhagsparken beräknas ske under åren 2031–2033.

Saneringsarbetet för Stålklockan 1 bekostas av staden och köpeskillingen för Bolaget 1 ökas med ett fast belopp om 28,5 miljoner kronor för att fastigheten överlåts i avtalat skick.

Tegelgasklockorna i förgrunden, och i bakgrunden bostadshus inom Stålklockan 1 samt fackverket inom Stålklockan 2. Visionsbild från OBOS genom COBE i samverkan med Yellon.

Inom Stålklockan 2 ska Bolaget 2 ta över ägandet för det befintliga stålfackverket efter tecknande av tomträttsavtal. Stålfackverket är i behov av upprustning vilket staden ombesörjer innan fastigheten upplåts. Kostnaden bedöms till 40 miljoner kronor.

Inom projektområdet ska en allmän gångväg anläggas för att länka samman platsens olika grönområden och skapa en tillgänglighetsanpassad koppling från Gasverksvägen till den nyligen anlagda Myrparken, som är en del av Hjorthagsparken.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden inklusive redan nedlagda inkomster och utgifter för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 511 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 312 miljoner kronor. Av dessa utgör 10 miljoner kronor projektutgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas till cirka 1,4 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 263 procent.

Försäljningsinkomster beräknas till 906 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna är i 2024 års prisindex och baseras på 33 000 kvm ljus BTA bostäder, 400 kvm ljus BTA handel och 1 000 kvm ljus BTA förskola. Köpeskilling ökas även med ett fast belopp om 28,5 miljoner kronor för att Stålklockan 1 överlåts i avtalat skick.

Exploateringskontorets expertråd har godkänt avgälds- och prisnivåerna för de kommersiella delarna den 16 april 2020, och för bostäderna den 10 december 2020.

Storsthlm har ombett staden att svara på två frågor gällande kommande överenskommelse gällande IT-stöd för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan Region Stockholm och Stockholms läns kommuner. Frågorna lyder;

·       om staden avser ta beslut om överenskommelsen på tjänstepersonsnivå eller politisk nivå

·       vem som vid beslut kommer att skriva under överenskommelsen

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anger att de bedömer platsen för det planerade boendet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) i Lammholmen som illa vald, på grund av dåliga markförhållanden, risk för att kvarvarande urskog förstörs samt bullerstörningar från närliggande motorväg.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.

Björn Ljung och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens policydokument, såsom arkitekturpolicyn, byggnadsordningen och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingsprocessen. I motionen lyfts behov av tydligare samordning mellan berörda nämnder och en regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används i stadens planering.

Samverkan kring gymnasieregionen har funnits i över 20 år och gör det möjligt för alla elever att söka och antas på lika villkor i alla 26 kommuner i Stockholms län. Gymnasieprislistan och strukturtillägget utgör en viktig del av samarbetet. Rekommendationen baseras på analyser av kostnadsutveckling, verksamhetsresultat samt dialog med berörda strategiska nätverk.

Programpriserna för gymnasieskolan ses över årligen efter dialog med kommunledningarna i Stockholms län. Kommunförbundet Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera en prislista för 2026 som baseras på en genomsnittlig uppräkning med 2,1 procent av index som ligger till grund för programpriserna.

Storsthlms styrelse rekommenderar även en uppräkning av strukturtillägget med 6 procent för nivå 2-5 och 2,1 procent för nivå 1. Därutöver föreslås en justering för förändrad undervisningstid på yrkesprogrammen till en kostnad på ungefär 31 miljoner kronor. Sammantaget beräknas föreslagna förändringar innebära en genomsnittlig ökning för Stockholms stad om 2,4 procent för programpriser och strukturtillägg under 2026.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) att Stockholms stad ska genomföra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod för att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser.

År 2022 antog kommunfullmäktige Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar. Strategin beskriver syfte, uppdrag och mål för stadens fritids- och ungdomsgårdar och har därmed gett en gemensam riktning för stadens nämnder, och andra aktörer, som bidrar till ungas fritid. Strategin klargör även ansvarsfördelningen och tydliggör hur strategin ska följas upp och utvärderas. Vägvalen för att uppnå strategin beskrivs genom fem målområden.

Den nuvarande strategin gäller till och med 31 december 2025. Kulturnämnden har därför tagit fram ett förslag på en reviderad strategi från den 1 januari 2026. Då strategin berör stadsdelsnämndernas verksamhet krävs beslut i kommunfullmäktige.

Utbildningsnämnden och förskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige antar Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar. Riktlinjerna anger hur förskole- och skolgårdar i Stockholms stad ska dimensioneras, utformas och gestaltas för att ge så höga lekkvalitéer som möjligt för stadens barn.

Riktlinjerna redogör för kunskapsläget, beskriver vilka ambitioner Stockholms stad har för gårdarna och beskriver hur arbetet ska gå till i praktiken. Förutom riktlinjerna finns ett stöddokument, som föreslås antas av de nämnder och bolagsstyrelser som beställer, gestaltar och förvaltar förskole- och skolgårdar. Även beräkningsverktyget Lekytefaktor finns och ska användas i arbetet. Beräkningsverktyget beslutas av kommunstyrelsen.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en boulevard med sänkt hastighet och en avsmalnad gatusektion som går från dagens fyra körbanor till två. Till följd av frigjorda ytor kan nya bostäder byggas samtidigt som ytor för gångtrafikanter, cyklister och grönska tillskapas i gatumiljön. Visionen är att skapa en grönskande boulevad med plats för bostäder, butiker, restauranger och mötesplatser. För att stärka områdets sociala sammanhållning och skapa gröna stråk genom stadsdelen föreslår motionären också en grön korridor som binder samman innergårdar samt att ett nytt torg skapas vid Lindes tvärbanestation.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären kommunfullmäktige att besluta:

• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, påbörjar ett arbete att omvandla Johanneshovsvägen till en grönskande boulevard.
• Att exploateringsnämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, planerar för uppförandet av cirka 1045 nya bostäder längs Johanneshovsvägen, inklusive studentbostäder och varierade hustyper där man även bevarar och utvecklar områdets befintliga byggnader för att lyfta fram Johanneshovsvägens industriella historia.
• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, anlägger ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har den 21 januari 2025 beslutat om förslag till Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och hemställt till kommunfullmäktige att godkänna förslaget. Förslaget till kemikalieplan är stadens tredje kemikalieplan i ordningen.

Stadens kemikalieplan syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras, vilken verksamhet som är ansvarig och när åtgärderna ska vara utförda.

Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt Miljöbalk (1998:898), nedan miljöbalken, kan förenklas och förkortas. Utredningens arbete redovisas etappvis i olika delbetänkanden.

I föreliggande delbetänkande har frågor gällande hushållningsbestämmelserna i miljöbalken samt process och reglering avseende tidigt besked från det allmänna om en verksamhets placering på viss plats behandlats.

I delbetänkandet föreslås att hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlet miljöbalken flyttas till en ny lag. Syftet är att främja en användning av mark- och vattenområden som är lämplig för samhället vid en allsidig och samlad bedömning – både i ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv.

Det föreslås även att bestämmelserna i 17 kapitlet miljöbalken om regeringens tillåtlighetsprövning upphävs och ersätts av nya bestämmelser i den nya lagen. Det innebära att istället för tillåtlighetsprövning ska regeringen medge ett områdesanvändningsbesked efter en prövning utifrån hushållningsbestämmelserna.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.