Möte 2025-06-18

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag att analysera och föreslå hur Diggs uppgifter kan överföras samt inordnas i PTS, i syfte att effektivisera statsförvaltningen och stärka digitaliseringen.

Myndigheterna har svarat på uppdraget i en utredning som har remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad måste prioritera idrotten i den kommande stadsutvecklingen i Frihamnen, Värtahamnen och på Loudden. I motionen framförs vidare att staden kan effektivisera användningen av mark och skapa en tryggare, mer aktiv och levande stad genom att uppföra tillfälliga idrottsplatser på dessa platser fram till dess.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar till stadsbyggnadsnämnden att initiera en detaljplaneändring för att Riddersvikshallen i Hässelby Villastad ska få en permanent placering på dess nuvarande plats.

I motionen framförs att Riddersvikshallen endast har tillfälligt bygglov som längst kan förlängas fram till och med år 2030. Idrottshallen är populär och bör därför få en permanent placering på platsen. Detta ska ske genom att detaljplanen ändras så att det blir möjligt att ge hallen ett permanent bygglov.

I en motion av Jonas Naddebo (C) väckt i kommunfullmäktige framförs att basket är relativt jämställd sport med lika stora andelar flickor och pojkar bland utövarna. Vidare är sporten spridd i olika socioekonomiska grupper. Stockholms stad bör bland annat mot den här bakgrunden satsa mer på basket och då med fördel i nära dialog med föreningar.

I motionen framförs att flera planer bör kunna rustas upp för att skapa bättre förutsättningar för basket i staden. Tre exempel som nämns är Kronobergsparken, S:t Eriks gymnasiums skolgård samt basketplanerna vid Åsö gymnasium. Slutligen föreslås att fler 3 mot 3-planer anläggs.

Jonas Naddebo och Johan Kling (båda C) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att förbättra feriejobben i Stockholms stad för att bättre rusta ungdomar för den reguljära arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår två saker, dels att det införs en obligatorisk CV-kurs för ungdomar som erhåller feriejobb via staden, dels att det ska utredas en lämplig utökad ansökningsprocess för feriejobben som bättre efterliknar den övriga arbetsmarknaden exempelvis genom krav på personligt brev eller övrig motivering.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat markant de senaste åren och att en av orsakerna är elevernas mobilanvändande. I motionen föreslås därför att Stockholms kommunala grundskolor ska vara helt mobilfria under en testperiod om tre år alternativt fram till att ett nationellt förbud träder i kraft samt att effekterna av ett sådant förbud ska utvärderas efter testperioden.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholms stad ska ta initiativ och verka för bildandet av teknikcollege i Stockholmsregionen.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet av utredningen om Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Utredningen föreslår bland annat att nya nationella yrkesprogram som omfattar 1 900 gymnasiepoäng införs med samma yrkesämnen som dagens yrkesprogram men med mindre omfattning av gymnasiegemensamma ämnen. Målgruppen är de som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng men som har minst tre godkända betyg från grundskolan. För de yrkesprogram som omfattar 2 700/2 800 gymnasiepoäng föreslår utredningen en höjning av behörighetskraven så att de blir desamma som till de högskoleförberedande programmen.

Socialdepartementet har remitterat promemorian Administrativa sanktioner i socialförsäkringen till bland annat Stockholms stad för yttrande. I promemorian har Socialdepartementet lämnat förslag på hur ett system med administrativa sanktioner och bidragsspärr kan utformas. Socialdepartementets promemoria innehåller endast en delredovisning av uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 mars 2026.

Stockholms stad har sedan många år en praxis att bevilja serveringstillstånd till serveringsställen med sittplatser enbart utomhus. Detta under förutsättning att det finns ett fullt utrustat kök och att övriga lagkrav är uppfyllda. Det kan gälla exempelvis säsongsbetonade serveringar som vissa takbarer, boulebarer, minigolfbarer eller trädgårdsserveringar. Efter en dom från kammarrätten i Göteborg, dom 2024-04-03 mål nr 7347-23, begränsas nu möjligheten att bevilja sådana serveringstillstånd, om serveringsställena saknar sittplatser inomhus (serveringslokal).

Domen innebär att staden numera nekar denna typen av serveringar. Serveringar av detta slag är ett uppskattat inslag i stadsmiljön och bidrar till en levande stad. Risken för alkoholpolitiska olägenheter är vidare låg. Staden vill undanröja onödiga hinder för näringsidkare att bedriva sin verksamhet och vill därför se en ändring i alkohollagen som möjliggör denna typ av servering.

Socialnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige hemställer till regeringen att föreslå en mindre ändring i alkohollagen enligt bilaga.

Gabriel Kroon m.fl. (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger de kommunala bostadsbolagen i uppdrag att utveckla ett aktivt arbetssätt för vräkningar av kriminella. I motionen framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen måste ställa om sin tjänstemannaorganisation och arbeta aktivt med att fånga upp och vräka kriminella individer. Motionärerna hänvisar till den lagändring som trädde i kraft i juli 2024, vilken ger hyresvärdar ökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott som påverkar tryggheten i bostadsområden. Motionärerna anser att de kommunala bostadsbolagen bör anpassa sin verksamhet och införa striktare rutiner för att identifiera och avhysa kriminella individer.

I en motion till kommunfullmäktige av Sergej Salnikov (SD) föreslås att Stockholms stad, tillsammans med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem, AB Familjebostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB, utvecklar och inför rutiner för bakgrundskontroller vid nya hyreskontrakt. Motionären föreslår att dessa kontroller ska omfatta en granskning av om bostadssökande har en historik av störningar, olaglig verksamhet eller annan problematik som kan påverka tryggheten i bostadsområdet.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet.

Klimat- och näringsdepartementet har remitterat betänkandet Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet och hemställan från Konkurrensverket om företagskoncentrationer (SOU 2025:22) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen syftar till att analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensen inom både offentlig sektor och det privata näringslivet. Förslagen omfattar bland annat åtgärder för ökad transparens i upphandling, stärkta tillsynsfunktioner samt en översyn av konkurrenslagstiftningens tillämpning på offentlig verksamhet.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Christofer Fjellner m.fl. (M) förslag om att sätta upp 1000 kameror i Stockholm, med hänvisning till den nya kameralagen som trädde ikraft den 1 april 2025. Därtill föreslås att kamerorna kopplas samman med SL:s trygghetscentral så att den omvandlas till hela Stockholms trygghetscentral.

Stadsrevisionen i Stockholms stad (revisionskontoret) har överlämnat årsrapport 2024 till kommunstyrelsen för yttrande. I årsrapporten sammanfattas revisionskontorets granskningar och bedömningar under det gångna året.

Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska årsrapporten.

Delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier uppdateras kontinuerligt för att vara aktuell och tydlig. Revideringar föreslås bland annat utifrån ny lagstiftning och nya styrdokument inom staden. 

Svenska kraftnät innehar nätkoncession för linje för en 220 kV (245 kV konstruktionsspänning) kraftledning mellan Kolbotten till Högdalen i Salem, Botkyrka, Huddinge och Stockholms kommuner i Stockholms län, Ei anläggningsnummer 8100 BN. Nätkoncessionen har tillfälligt förlängts genom Energimarknadsinspektionens (Ei:s) beslut den 10 augusti 2016 (dnr 2013-101568) och gäller till den 17 februari 2020. För att kunna fortsätta att ha ledningen i drift måste koncessionen förlängas och därmed krävs en ny ansökan som, enligt ellagen (12997:857), ska lämnas till Energimarknadsinspektionen senast två år innan befintlig koncession går ut.

Remissen finns i sin helhet på Ärende 2018-100523 - Energimarknadsinspektionen.

Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2025 ska stadens nämnder upprätta tertialrapport 1 med helårsprognos med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och för att uppnå kommunfullmäktiges mål.

I föreliggande ärende, Uppföljning av budget 2025 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad, redogörs för stadsledningskontorets prognostiserade resultat för helåret samt för bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för innevarande år, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter. Syftet är att genom samlad information om ekonomi och verksamhet ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. I ärendet fördelas även vissa medel.

Utifrån uppföljningen har stadsledningskontoret lämnat en helårsprognos och bedömt uppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för helåret.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I utredningen beskrivs problemet med att tusentals elever varje år lämnar grund- och gymnasieskolan utan att nå målen för utbildningen, något som ger stora konsekvenser både för den enskilde och samhället i stort. Utredningen slår fast att tidiga, adekvata och effektiva stödinsatser är en förutsättning för att alla elever ska ges möjlighet att nå utbildningens mål, vilket inte fungerar tillfredställande idag. Utredarna menar att skolorna inte i tillräcklig utsträckning lyckas ge alla elever det stöd de behöver. Anledningen är att stödbehovet upptäcks alltför sent, att stödinsatserna är otillräckliga samt att de insatserna som finns inte i tillräcklig utsträckning möter elevens behov. Utifrån ovanstående problembildföreslås en rad åtgärder som syftar till att i högre utsträckning än idag ge elever tidiga, adekvata och effektiva stödinsatser.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen lämnar förslag om värdeöverföringsförbud i vissa situationer, från verksamhet i fristående skolor, förskolor och fritidshem. Värdeöverföring ska i skollagen definieras som alla affärshändelser som medför att förmögenheten i en enhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för enheten, och gälla för alla enskilda huvudmän oavsett företagsform.

Värdeöverföringsförbuden syftar inte till att hindra huvudmännen från att göra vinster.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Michaela Hollis (KD) att alla nyblivna föräldrar erbjuds ett gratis besök hos familjerådgivningen.

Motionären konstaterar att det kan vara en omvälvande upplevelse att bli förälder och att det ställer nya krav på rutiner och kan påverka relationer. Motionären anser att det offentliga inte ska ta över föräldrarnas roll men att det kan bidra genom att erbjuda stöd och hjälp till föräldrarna. Ett sådant stöd är familjerådgivning där en specialist med erfarenhet av samlevnadsproblem i par- och familjerelationer ger råd. Att få tillgång till det som nybliven förälder ska enligt motionären inte vara en fråga om pengar.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Maurice Forslund (KD) att Stockholms stad ska erbjuda sociala insatsgrupper (SIG) till barn från åtta års ålder.

I motionen framförs att allt fler unga larmar om att de påverkas av gängkriminalitet samt att brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna. Motionären konstaterar att en av stadens kraftfullaste åtgärder för att fånga upp barn och unga som är på väg in i kriminalitet är de så kallade sociala insatsgrupperna (SIG). SIG är i dag riktat mot barn och unga från 12 års ålder. Motionären vill sänka denna åldersgräns.

Socialdepartementet har remitterat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) rapport Omsättningslagring av vissa läkemedel för en stärkt försörjningsberedskap till bland andra Stockholms stad för yttrande. Ärendet innehåller inga förslag med direkt påverkan på kommuner.

TLV föreslår att läkemedelsföretag ska ha en lagerhållningsskyldighet av utvalda läkemedel på tre månader, att lagerhållningsvolymerna baseras på tolv månaders historisk försäljning och fastställs på årlig basis.

Vidare föreslås i rapporten att Läkemedelsverket ska besluta, med stöd av TLV, vilka läkemedel och volymer som ska omfattas av lagerhållningsskyldigheten samt att parallellhandlade läkemedel och läkemedel som säljs med stöd av licens ska undantas från krav på lagerhållning. Förslagen omfattar även att läkemedelsföretagen ska få ansöka om ersättning från TLV för lagerhållningen.

Socialdepartementet har remitterat förslag på förordningen Critical Medicines Act bland annat till Stockholms stad för yttrande.

EU-kommissionen har presenterat ett förslag på en ny lag/förordning Critical Medicines Act. Den nya lagen syftar till att förbättra tillgången till kritiska läkemedel genom starkare, mer varierade leveranskedjor och ökad läkemedelstillverkning i Europa. Förslaget syftar till att både stärka den europeiska läkemedelsindustrin och förbättra tillgången till viktiga läkemedel. Initiativet är en del av arbetet inom den europeiska hälsounionen för att skydda folkhälsan och säkerställa att patienter får tillgång till de läkemedel de behöver.

Europaparlamentet och ministerrådet ska behandla förslaget om kritiska läkemedel. Vid godkännande träder det i kraft direkt i hela EU utan att medlemsländerna behöver genomföra nationell implementering.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat slutbetänkandet – Frihet från våld, förtryck och utnyttjande (SOU 2025:28) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningens förslag i slutbetänkandet innebär en reform av det jämställdhetspolitiska arbetet mot våld; från tidsbegränsade, tillfälliga uppdrag till ett hållbart, långsiktigt arbete genom stärkta grunduppdrag och ett tydligt utpekat ansvar för ett antal centrala myndigheter. Sammantaget innebär utredningens förslag en förstärkt styrning av jämställdhetspolitiken, som enligt utredningen förbättrar möjligheten att uppnå nollvisionen om att alla former av våld ska upphöra.

Utredningen föreslår en nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande. Strategin syftar till att skapa ett helhetsperspektiv och tydlighet kring regeringens politik och prioriteringar på området. Strategin pekar ut fem strategiska områden där det finns behov av insatser; våldsförebyggande arbete, upptäckt av våld, stöd och skydd till våldsutsatta, brottsbekämpning samt återfallsförebyggande arbete.

Utredningen bedömer att förslagen inte har några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och att förslag inte innebär några nya uppgifter för kommuner och inte är kostnadsdrivande för dem.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat betänkandet Etableringsboendelagen – Ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen föreslår ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ersätter det nuvarande systemet. Utredningen har haft som utgångspunkt att konstruera förslag som ger bäst förutsättningar för integration.

Utredningens förslag kan, utöver följdändringar i annan lagstiftning, delas upp i fyra delar:

1. förslag om fördelning av vissa nyanlända,
2. förslag om anvisningsförfarandet,
3. förslag om etableringsboende samt
4. förslag om statlig ersättning till kommuner.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Nike Örbrink (KD) att flera har vittnat om hur hemtjänsten och äldreomsorgen brister för HBTQ-personer. Det kan handla om bemötande, tilltal eller bristande omsorg, vilket skapar en känsla av osäkerhet. Motionären anser att det är av yttersta vikt att staden kontinuerligt arbetar med att säkerställa ett värdigt bemötande och föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att Stockholms stad ska ta fram en egen HBTQ-certifiering för personal inom hemtjänsten.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) att många äldre bor kvar i bostäder som de har haft länge och som egentligen inte är anpassade efter personens nuvarande behov eller önskemål. Att flytta och byta bostad kan för de allra flesta kännas som ett stort och slitsamt projekt. Än värre är det för många äldre, särskilt för dem som står utan anhöriga. Planering och genomförande av en flytt blir lätt övermäktig med konsekvensen att den önskade flytten inte blir av.

Med anledning av ovanstående föreslår motionärerna att:

-          Kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheter att inrätta en flyttlots för äldre som vill byta till en mer anpassad bostad.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat betänkandet Anpassning av svensk rätt till avskogningsförordningen (SOU 2025:17) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen bedömer att det inte finns behov av att införa nya regler som motverkar avskogning för Sveriges del eftersom hela landet ska betraktas som ett lågriskland. Däremot föreslår utredningen att det bör införas nya regler i skogsvårdslagen som motverkar skogsförstörelse.

För att underlätta den praktiska tillämpningen av de bestämmelser som föreslås för att motverka skogsförstörelse föreslår utredningen att avskogningsförordningens definitioner av begreppen urskog, skogsplantage och skogsförstörelse ska införas i skogsvårdslagen.