Möte 2026-04-29

Liliane Åkerlund (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att berörda förvaltningar får i uppdrag att utreda möjligheten att amfiteatern i Rålambshovsparken ska kunna användas året runt för spontanidrott för medborgarna.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) att inrätta trygghetskiosker där väktare, fältassistenter och andra berörda yrkesgrupper kan samlas för att arbeta gemensamt. Inspirationen till förslaget hämtas från Tokyo och Frankfurt, där kioskerna fungerar som satellitpolisstationer där uniformerade poliser utför sitt arbete i syfte att komma närmare invånarna och bidra till ökad trygghet lokalt.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Sergej Salnikov (SD) att initiera ett pilotprojekt för medborgarbudget enligt SKR:s modell och att efter två år utvärdera projektet och återrapportera till kommunfullmäktige för beslut om vidare implementering.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anges att staden har potential att ytterligare stärka och utveckla föreningslivet, bland annat genom att staden tar ett helhetsgrepp för att förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Motionärerna föreslår att staden ska kartlägga de hinder och problem som stadens föreningar upplever.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att berörda nämnder och bolag får i uppdrag att utreda lämpliga vattenytor för anläggning av flytande fotbollsplaner.

Stadsrevisionen har i revisionsrapport 7/2025 – Att motverka arbetslivskriminaliet granskat hur exploateringsnämnden respektive Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Utgångspunkten är att byggbranschen är en av de branscher som identifierats ha en hög risk för välfärdsbrottslighet.

Utifrån granskningen bedömer stadsrevisionen att det är angeläget att arbetet för att motverka arbetslivskriminalitet utvecklas och stärks i de granskade organisationerna. Vidare framförs att det är nödvändigt att uppföljning och kontroller utförs utifrån de risker som identifierats och att det finns behov av utveckling av arbetet med uppföljning och kontroll gällande byggprojekt. Utvecklingsbehovet gäller bland annat att säkerställa att uppföljning och kontroll av arbetsrättsliga avtalsvillkor genomförs systematiskt och dokumenteras.

Ellevio innehar koncession för en 220 kV-luftledning som sträcker sig mellan station Högdalen och skarvpunkt Örby. Från Örby går ledningen i en tunnel norrut mot station Skanstull i Mårtensdal. Mot bakgrund av att koncessionen bara gäller till och med den 17 maj 2026, att ledningens nuvarande utformning inte uppfyller Ellevios försiktighetsprincip vad gäller magnetfält samt att kommunen planerar att exploatera marken avser Ellevio att ersätta den befintliga 220 kV-luftledningen med en markförlagd ledning på sträckan. Energimarknadsinspektionen har begärt ett yttrande från Stockholms stad gällande Ellevio AB:s ansökan.

Den nya markledningen ska ersätta befintlig luftledning som idag går längs Örbyleden. Stockholms stad arbetar med att ta fram ett nytt detaljplaneförslag med bostäder, kontor, förskola och verksamhetslokaler för del av området för den norra delen av Örbyleden. Planförslaget benämns ”1 200 bostäder längs Örbyleden”. Ellevio har i samråd med Stockholms stad gjort en framkomlighetsstudie i syfte att hitta en ledningssträckning som i så begränsad omfattning som möjligt påverkar utformningen av kommande detaljplan.

Den nya 245 kV-markledningen ska ersätta befintlig luftledning som idag går längs Örbyleden. Ansökan om nätkoncession för markledning följer huvudsakligen Örbyledens körfält och bedöms inte innebära någon konflikt med stadens planer på exploatering. Ellevio anser denna placering som det mest lämpliga alternativet ur ett genomförandeperspektiv. Detta alternativ har också förordats av staden i den tidiga myndighetsdialog och omfattande sträckningsutredning som projektet genomfört inför samrådet.

Ansökan om fastställelse av återställningsåtgärder inför raseringen av luftledningen sker separat efter att en utredning har gjorts huruvida fundamenten kan tas upp i sin helhet eller om det på enskilda platser finns tydliga motstående platsspecifika intressen som överväger nyttan med ett upptag. Ett samråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts. Länsstyrelsen Stockholms län har den 24 juni 2025 beslutat att den nya markförlagda 220 kV-ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Region Stockholm har remitterat Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad Stockholm med tillhörande tre objektsavtal. Avtalen reglerar bland annat kollektivtrafikobjekt Spårväg Syd samt ökat bostadsbyggande och utbyggnad av några cykelstråk i Stockholms län. Avtalen slöts mellan staten, Region Stockholm (Regionen), Stockholms stad, Solna stad, Huddinge kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåkers kommun.

I december 2022 konstaterade styrelsen för Ramavtal 6, med anledning av genomförda successivanalyser och projektets bedömning, att avtalad funktion inte rymdes inom avtalad budgetram. Våren 2024 beslutade styrelsen för Ramavtal 6 att Spårväg Syd behövde delas in i etapper samt att en förhandling om finansieringen krävdes för att säkerställa genomförandet av hela spårvägsobjektet.

Hösten 2025 tecknades mellan parterna ett Tilläggsavtal till Ramavtal 6 vilket reglerar genomförande av en första etapp av Spårväg Syd mellan pendeltågsstationen i Flemingsberg och tunnelbanestationen i Skärholmen. I tilläggsavtalet tydliggjordes att spårvägens passage mellan Kungens kurva och Skärholmen ska ske under E4:an via Smistavägen. I avtalet framgår också att etapp 2 mellan Skärholmen och Älvsjö ska byggas men saknar i dagsläget finansiering.

Trafikverket vill upphöra med underhåll av en växel på Värtans Östra bangård. Enligt järnvägsmarknadsförordningen 6 kap. 7 § får Trafikverket besluta att underhållet ska upphöra på de delar av järnvägsnätet som ägs och förvaltas av staten när trafik är av obetydlig omfattning. Innan Trafikverket beslutar i ärendet ska en externremiss genomföras.

Växeln ägs av Trafikverket och är en gammal anslutningsväxel som en gång i tiden har lett till ett industrispår som Trafikverket bedömer troligen har ägts av Stockholms Hamn AB. Av Trafikverkets baninformationssystem framgår att växeln ansluter till en nästan 10 meter lång spårlänk med infrastrukturägare ”övr” och status ”avstängd” och därefter uppges inget ytterligare spår. Det finns däremot en fortsättning av spåret till Tredje Bassängvägen. Spåret är i dåligt skick och kan inte trafikeras utan att skalskyddet till bangården monteras ner, alternativt förses med bom/grind. Det finns inget anslutningsavtal för växeln. Trafikverket har mottagit en skrivelse från Stockholms Hamn AB där de intygar att spåret sannolikt tillhört Stockholms Hamnars tidigare verksamhet i området men att de inte längre har behov av anslutningen då deras tillhörande järnvägsinfrastruktur är avvecklad. Trafiken på spåret har inte gått att verifiera då tågrörelserna på bangården sker genom växling, men sannolikt har industrispåret inte trafikerats under mycket lång tid (20–30 år).

Trafikverket har noterat att industrispåret ligger i Stockholms stads stadsutvecklingsområde Norra Djurgårdsstaden, där detaljplaneförslag för området varit ute på samråd under 2016 - 2017. Där industrispåret idag ligger återges i samrådshandlingarna en lokalgata med omgivande stadsbebyggelse och bostäder. Trafikverket uppger att ett av bostadshusen förefaller delvis byggas på, eller mycket nära, delar av industrispåret i planförslaget.

Om växeln inte läggs ned har Trafikverkets underhållsorganisation meddelat att växeln är i behov av underhållsåtgärder för att vara trafikeringsbar, vilket bedöms kosta 140 000 kr. Trafikverkets bedömning är att då växeln inte används är det rimligare utifrån kostnadsperspektivet att upphöra med underhåll av den för att sedan kunna lägga ner den.

Luftkvalitetsdirektivet trädde i kraft den 20 december 2024 och ska vara genomfört i medlemsstaternas nationella rätt senast den 11 december 2026.

Den 26 september 2024 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag till genomförande av direktivet i svensk rätt. Uppdraget delredovisades den 15 maj 2025 och slutredovisades i november 2025. Remissen avser slutredovisningen, som Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Syftet med luftkvalitetsdirektivet är att reducera halterna av luftföroreningar för att därmed minska de negativa effekterna på hälsa och miljö. I detta syfte regleras bland annat gränsvärden och målvärden. Om vissa sådana värden överskrids eller riskerar att överskridas, inträder en skyldighet för medlemsstaten att anta luftkvalitetsplaner, luftkvalitetsfärdplaner och kortsiktiga handlingsplaner. Det nya luftkvalitetsdirektivet innefattar även bestämmelser om skadestånd vid bristande antagande av ovan nämnda planer.

I slutredovisningen av uppdraget redovisas ett förslag till ändring i miljöbalken. I övrigt redovisas genomförande av de delar av direktivet där det finns behov av att enbart ändra i luftkvalitetsförordningen och följdändringar i andra förordningar, inklusive en konsekvensanalys av förslagen. Redovisningen omfattar även förslag på hur den befintliga lagstiftningen, inklusive de svenska miljökvalitetsnormerna som går utöver det tidigare direktivet, kan anpassas till det nya luftkvalitetsdirektivet. Vidare redovisas vilka miljökvalitetsnormer som går utöver det nya direktivet som bör behållas utifrån ett hälsoperspektiv. Redovisningen innehåller även förslag till hur de undantag som finns i direktivet kan genomföras. Slutligen redovisas en översyn av Sveriges zonindelning för luftkvalitet.